Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.

Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kosttillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen. Databearbetningen bestod av en dataanalys där tre teman framkom; kroppsliga effekter, motstridiga effekter i samband med fysisk aktivitet samt att felkonsumtion av vassle- och kaseinprotein kan ge hälsorisker. Det huvudsakliga resultatet i studien var att proteintillskotten, vassle och kasein inte påverkar prestation i samband med fysisk aktivitet däremot har vassle- och kaseinprotein effekt på muskelmassa, muskelskador och återhämtningsförmåga. Relevanta framtida forskningsprojekt skulle kunna vara att studera proteintillskott under längre perioder för att se långtidseffekter och reella effekter av användning av proteintillskotten samt studera det exakta innehållet i proteintillskotten då faktisk kunskap saknas.

<p>Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.</p>

Inledning: En undersökning från 2014 visade på att 73 procent av männen och 54 procent avkvinnorna som tränade på gym i Sverige äter någon typ av kosttillskott. Samtidigt visarforskning på att användandet ökar bland unga friska män trots att de inte har någon bevisadbrist som måste täckas utan tas på eget initiativ. Syfte: Att undersöka varför styrketränandemän i åldrarna 18 - 30 använder sig av kosttillskott, samt hur de upplever att detta påverkarderas hälsa och träning. Metod: Studien var kvalitativ och baserad på individuella intervjuer.Studien bestod av sju manliga deltagare i åldrarna 18 - 30 år med erfarenhet av kosttillskottsamt som var aktiva inom styrketräning. Resultat: Resultatet sammanställdes i enhuvudkategori samt tre underkategorier. Huvudkategorin var “Accepterat, enkelt ochförhoppningsvis effektivt” och underkategorierna resulterade i “omgivningen påverkar”,“praktiskt i vardagen” samt “osäkerhet kring upplevd effekt”. Kosttillskott framkom varaaccepterat av omgivningen, lätta att ta till som en försäkran om att kroppens proteinbehov varuppfyllt samt nyttjades med en förhoppning om effekt. Deltagarna visade dock på enosäkerhet kring effekt och uppgav att de inte kunde avgöra någon skillnad i upplevd hälsa.Slutsats: Det finns ett samband mellan bristande kunskap om exakt vad kroppen behöver, enrädsla för brister i det dagliga intaget samt en rådande jakt på snabba lösningar. Trots dettablir kosttillskott en del i ett större sammanhang för deltagarna som i ett bredare perspektiv kanfrämja hälsa, därför är det viktigt att se till helheten.

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa. Även inom arbetslivet finns ett stort intresse för organisationers arbete med hälsopromotion. Denna kandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som en ledningsstrategi. För att uppnå syftet med studien och besvara tillhörande forskningsfråga valde jag att göra en fallstudie på en organisation med ett utpräglat hälsofrämjande arbete. Det empiriska materialet som samlats in analyserades utifrån kritisk organisationsteori och Alvesson och Willmotts teori om identitetskonstruktion. Studiens resultat visar att hälsofrämjande insatser inte bara är ett sätt för organisationer att få friskare medarbetare utan även ett sätt att konstruera medarbetarnas identitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Hälsopromotion kan i termer av kontroll därmed fungera som ett verktyg för att styra personalen i önskad riktning.

Studien handlar om att utifrån ett sociokulturellt studera hur Arbetsmiljöverket arbetar utefter sina föreskrifter. Syfte: Syftet var att utifrån ett sociokulturellt lärande studera hur Arbetsmiljöverket arbetar genom föreskrifterna för att förebygga ohälsa och åstadkomma hälsofrämjande arbetsmiljöer på arbetsplatser i Sverige. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes sammanlagt sex stycken semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på Arbetsmiljöverket med fem stycken arbetsmiljöinspektörer och en av föreskriftsförfattarna till föreskriften Organisatorisk och Social arbetsmiljö AFS 2015:4. Studiens resultat analyserades deduktivt genom sociokulturellt lärande. Teoretisk referensram: Studien litteratur fokuserar på pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på lärande och hälsopromotion. Den pedagogiska utgångspunkten finns i sociokulturellt lärande. Studien berör hälsopromotion som begrepp och strategi, hälsoprevention hälsolitteracitet. Slutsats: Studien visar på betydelsen av dialog, kommunikation och erfarenheter för lärande genom föreskrifterna men även internt lärande på Arbetsmiljöverket. Bristen av kompetens inom hälsofrämjande arbete visar sig vara orsaken till Arbetsmiljöverkets tydliga utgångspunkt i preventivt arbete / The study involves studying based on a sociocultural learing how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations. The aim: The aim of this study was to from a sociocultral learning study how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations to prevent illness and to achive health promoting workplaces in Sweden. Method: Through a qualitative interview-study a total of six interviews were conducted at the Swedish Work Environment Authority with five inspectors and one with the authors of the regulation AFS 2015:4. The study’s results were analyzed deductively through a sociocultural learning. Results: The study’s results demonstratet that dialogue, open communication and experiences were important tools to create learning during supervision. Lack of competence in health promoting indicates to be why the Swedish Work Environment Authority has a clear base in preventing illnesn. Theoretical Framework: The theoretical framework in this essay was inspired and focused on educational and the health subject areas with a focus on learning and health promotion. The pedagogical starting point is sociocultural learning. The study also concerns health promotion as a concept and as a stategy, health prevention and healthliteracy. Conclusion: The study shows the importance of dialogue, communication and experience in order for learning by the regulations but also internally learning by the Work Environment Authority.  The lack of expertise in health promotion proves to be the cause of the Work Environment obvious starting point in preventive work.

Today there is limited research about the health of newly arrived adolescents. It is important to pay attention to health at an early age, since the foundation for a behaviour often remain in the adult life. The study was a sub project in a major health project in Norrbotten. The purpose of the study was to describe and understand newly arrived adolescents’ experiences of health. The study used the qualitative method photovoice. Seven newly arrived adolescents participated in photovoice which was based on the health promotional sentence "what makes me feel good and makes me learn what is important for me to be able to live a good life". The data was analyzed with qualitative content analysis. The result formed three sub themes; "maintains and creates relationships", "expresses emotions and goals images” and "uses coping strategies for recovery" which then developed into a main theme "togetherness, mood and coping strategies describes newly arrived adolescents’ experiences of health". Overall, the results showed that the newly arrived adolescents had a holistic perspective on experiences of health, which included social, mental and physical well-being. / Idag finns det begränsad forskning om nyanlända ungdomars hälsa. Det är viktigt att uppmärksamma hälsa i tidig ålder, då grunden till ett beteende ofta består i det vuxna livet. Studien var ett delprojekt i ett större hälsoprojekt i Norrbotten. Syftet med studien var att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar. I studien används den kvalitativa metoden photovoice. Sju nyanlända ungdomar deltog i photovoice som var baserad på den hälsopromotiva meningen “det som får mig att må bra och gör att jag lär mig vad som är viktigt för att jag ska kunna leva ett gott liv”. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet formade tre underteman; “upprätthåller och skapar relationer” “uttrycker känslor och målbilder” och “använder copingstrategier för återhämtning” som sedan utvecklades till ett huvudtema “samhörighet, sinnesstämning och copingstrategier beskriver nyanlända ungdomars erfarenheter av hälsa”. Sammantaget visade resultatet att de nyanlända ungdomarna hade ett holistiskt perspektiv på erfarenheter av hälsa som innefattande socialt, mentalt och fysisk välmående. / Hälsoskolan

Syftet med uppsatsen var att skapa en djupare förståelse för den upplevsele som anställda i en statlig myndighet har avseende friskvårdssatsning med gemensamma träningspass och dess betydelse. Frågeställningar som har använts för att besvara syftet är hur upplevelsen av friskvårdssatsningen har varit, vilken betydelse satsningen har haft för den sociala sammanhållningen samt vilken betydelse den har haft för arbetssituationen. Arbetet baserades på en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide. Krav-kontroll-stöd modellen av Karasek och Theorells (1990) samt KASAM av Antonovsky (2005) har legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk.  Resultatet visade att upplevelsen av friskvårdssatsningen hade varit roligt och givande för deltagarna. Samtliga deltagare upplevde ett förbättrat välmående som visade sig på olika sätt, främst visade det sig i form av en piggare och gladare version av sig själva samt att orken på arbetsplatsen förbättrades, detta främst de dagar träningspassen genomfördes. Friskvårdssatsningen skapade en energiboost, deltagarna betonade vikten av det hade fått kämpa tillsammans och att den energi som frambringades på träningspassen följde med till arbetsplatsen. Relationerna och sammanhållningen på arbetsplatsen hade förbättrades på grund av att deltagarna hade lärt känna varandra bättre och på ett personligare plan. De förbättrade relationerna och den stärkta sammanhållningen i relation till deras egna välmående hade bidragit till förbättrad arbetsglädje och arbetstillfredsställelse. Vidare visade resultatet att friskvårdssatsningen hade påverkat arbetet på olika sätt, dels i form av att ett större engagemang och samt att motivation hade frambringats till arbete. Vissa deltagare upplevde även att de hanterade arbetet på ett bättre sätt, dels för att deras upplevda stressnivå hade reducerats, de kändes sig tryggare samt att de upplevde en högre grad av socialt stöd.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.

<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>