Bakgrund: Menstruerande individer kan uppleva sämre hälsa under upp till två veckor av en menstruationscykel, som ett resultat av exempelvis känslighet för skiftande eller obalanserade hormonnivåer. Sämre hälsa är inte ett normalt tillstånd för menstruerande individer och en onormal ägglossning kan ses som en indikation på ohälsa. Tidigare forskning visar att bättre hälsa vid självupplevda premenstruella besvär kan uppnås genom hälsopromotiva livsstilsval som rätt fysisk aktivitet, kosthållning, sömn och sociala sammanhang. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur salutogen hälsa har samband med självupplevda premenstruella besvär samt menstruerande individers kunskap om hälsopromotiva livsstilsval för att må bättre. Metod: Data kommer från en enkätinsamling som genomfördes via sociala medier. Totalt deltog 311 individer i åldrarna 18 år och uppåt. Deskriptiv frekvensanalys användes för att beskriva data. För att analysera samband mellan hälsa och självupplevda premenstruella besvär samt kunskap om hälsopromotiva livsstilsval tillämpades logistisk regression innehållande positiva oddskvoter (POR). Resultat: Det fanns samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär och hög kunskap om hälsopromotiva livsstilsval. Slutsats: För att uppleva bättre hälsa är kunskap om hälsopromotiva livsstilsval ett viktigt verktyg. Studiens resultat visade samband mellan bättre hälsa och mindre självupplevda premenstruella besvär. Samband fanns även mellan bättre hälsa och kunskap om livsstilsval, varpå menstruerande individer bör få mer utbildning och kunskap om hur hälsa kan förbättras. Studiens resultat skulle kunna bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa. / Background: Menstruating individuals can experience a decreased health during up to two weeks during a menstruation cycle, as a result of for instance irregular or unbalanced hormone levels. A decreased health is not a normal state for menstruating individuals and an abnormal ovulation can be seen as an indication of illness. Previous research indicates that an improved health during self-perceived premenstrual symptoms can be achieved through health promotive life choices such as the correct physical activity, diet, sleep and social contexts. Purpose: The purpose of the study is to examine how salutogenic health is connected to self-perceived premenstrual symptoms and knowledge among menstruating individuals about health promotive life choices aiming to a better well-being. Method: The data has been collected through a questionnaire using social media. In total 311 respondents from the age of 18 and older participated. To describe the data descriptive frequency analysis was used. To analyse the connection between health and self-perceived premenstrual symptoms and also knowledge about health promotive life choices logistic regression containing positive odds ratio (POR). Results: An association between all variables could be determined; between better health and less self-perceived premenstrual symptoms as well as between better health and a high level of knowledge about health promotive life choices. Conclusion: To experience an improved health, knowledge about health promotive life choices is an important tool. Since the study showed an association between a good health and less self-perceived premenstrual symptoms, menstruating individuals should receive more education and knowledge about how the general health can be improved. The material in the study can hence contribute to a more equal health.

Inledning: Studien ger en bild av hur pedagogers roll kan vara betydelsefull i att möjliggöra hälsofrämjande insatser i skolan. Fysisk inaktivitet och stillasittande är idag ett ökande folkhälsoproblem och som går allt längre ner i åldrarna. Barn och unga spenderar till största del av sin vardag i skolan och därav är skolan en viktig arena för att förebygga fysisk inaktivitet. Eftersom barn och unga vistas mycket i skolan så är det av stor vikt att utforska hur pedagoger och skolorna arbetar med detta. Pedagogernas uppfattningar om sin egen roll och hur den kan påverka barn och ungas fysiska aktivitet inom förskolans och skolans miljöer ligger till grund för undersökningen. Syfte: Syftet var att undersöka attityder hos pedagoger som kan påverka hälsofrämjande insatser i skolan för ökad fysisk aktivitet hos barn. Metod: Som metod för datainsamlingen valdes kvalitativa intervjuer med tio olika pedagoger på olika skolor. Resultat: Det som framkom i resultatet var att pedagogers attityder kring fysisk aktivitet kan delas in två kategorier nämligen inre faktorer och yttre faktorer. Inre faktorer visade att pedagoger anser att det är en fördel att ha eget intresse för fysisk aktivitet då pedagogerna nämnde bland annat att det är lättare att vara aktiva med barnen. Yttre faktorer resulterade i att pedagogerna ansåg att det behövs mer stöd från ledning och mer utbildning för att kunna öka fysisk aktivitet bland eleverna. Konklusion: Slutsatserna av resultatet var att det behövs mer forskning kring pedagogers attityder till hälsofrämjande insatser, mer utbildning till pedagoger kring ökad fysisk aktivitet i skolan samt att det var viktigt för pedagogerna i studien att hälsofrämjande insatser var anpassade efter deras arbetsplats, få stöd från ledning och andra skolor för att kunna implementera fysisk aktivitet bland barn. Majoriteten av pedagogerna ansåg att det inte fanns konkreta riktlinjer med hur de ska arbeta med fysisk aktivitet i skolan, därav blev det upp till varje enskild pedagog att ta ställning till hur de ska arbeta med fysisk aktivitet.

Hälsopromotion inom arbetslivet bygger på att skapa nya villkor som främjar hälsan. Detta kan ske genom att antingen påverka faktorer i den omgivande arbetsmiljön eller genom påverkan av arbetstagarnas levnadsvanor. Problemet som tas upp i detta arbete är att dagens systematiska arbetsmiljöarbete endast riktar in sig mot risker som redan finns inom företaget, istället för att arbeta med att främja personalens hälsa för att på så sätt hålla dem friska så att de kan prestera på bästa sätt. Syftet med detta examensarbete var därför att inom olika företag granska delar av deras systematiska arbetsmiljöarbete, med fokus på skyddsronder, utifrån ett hälsoinriktat perspektiv för att se om hälsopromotion skulle kunna bli en del av skyddsronderna i framtiden. Som grund till resultatet i studien användes tre olika företag. Från dessa företag intervjuades VD eller avdelningschef samt företagens skyddsombud. Dessutom samlades skyddsprotokoll från de olika företagen in. Resultatet som framkom utifrån de svar som gavs i intervjuerna och det som kunde utläsas från skyddsprotokollen var att inga specifika hälsopromotiva aspekter togs upp i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Det fanns heller ingen kunskap om vad hälsopromotion innebar hos de medverkande företagen men under intervjuerna kunde ändå det hälsopromotiva tänket ses i vissa svar. De intervjuade företagen ansåg själva att hälsopromotion skulle kunna bli en del i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta genom utbildningar, föreläsningar och målsättningar där företagshälsovården kunde komma att spela en stor roll. En god arbetsmiljö utgörs av gemenskap, aktiv friskvård, eget ansvar, bra fysisk arbetsmiljö och välfungerande ledarskap. Därmed finns stora förhoppningar om att hälsopromotion som en del av dagens skyddsronder skulle kunna hjälpa företag till att bli en hälsosammare arbetsplats med friska, hälsosamma och välmående arbetstagare. / Workplace health promotion is based on creating new conditions that promote health. This can be achieved by either affecting the factors in the work environment or through the effects of the lifestyle of the workers. The problem addressed in this work is that today’s systematic work of environmental management only focuses on risks that already exist within the company, instead of working with promotion of health of the employee and thereby keep them healthy so that they can perform optimally. The aim of the thesis was to examine existing safety inspections from a health oriented perspective from different companies with the goal to see how today's systematic work of environmental management is integrated within their work plan. Furthermore to examine if health promotion could be a part of the systematic work of environmental management in the future. To get information for the study three different companies were contacted. The manager and the safety supervisor from each company were interviewed and the safety protocols from the different companies were collected. Based on the answers from the interviews and the information gathered from the safety protocols, no specific health promotion aspect could be found in today's systematic work environmental management. The participating companies had no knowledge of the implication of the health promotion aspect, but during the interviews some health promoting ways of thinking was seen in the answers from the respondents. According to the interviewed companies, health promotion could be a part of today's safety inspections through education, lectures and by setting goals where occupational health services could play a major role. A healthy work environment is based on companionship, health preservation, individual responsibility, good physical work environment and effective leadership. There is great hope that health promotion as a part of today's safety inspections could help businesses to become better with healthier employees.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt. Metoden baseras på en systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som används: rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning eller individuellt anpassat träningsprogram. Den långsiktiga effekten visar sig framförallt i metoder som baseras av en teoribaserad rådgivning och handledd gruppträning/individ anpassat träningsprogram. / A literature review about the effects of different methods which promote physical activity. Degree project 10 credit points. Nursing program. Malmö university; Health and society, Department of Nursing, 2007. The purpose of this review was to describe the methods which are used in primary care to promote physical activity and to find out if it have any long lasting effects. The review is based on a systematic analysis of eight scientific articles with quantitative data. The result presents methods as counseling, theory based counseling, supervised exercise group or individual based exercise program. The long lasting effects are shown in methods as theory based counseling and supervised exercise group/individual based exercise program.

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

The purpose of the study is to research how employees perceive health promoting work in the organization. The data collection chosen for the study was semi structure interviews, ten employees were selected at random. The summary shows that the organization today is perceived to have a good basic health promotion that complies with statutory regulations and guidelines. It has also been established which factors and areas are of importance for promoting health in the organization. Respondents point out that the important areas for promoting health are the social environment, unity, good communication with management, a supportive work environment, control over work, stimulating demands and clarity both in responsibility, roles and changes in the organization. Results show health promotion in general and which areas the respondents perceive need more resources and work. The unity among the respondents varied, but there was some wholeness that could determine certain areas that showed both opportunities and be liabilities for the employees. Respondents are satisfied with health promotion today in general terms but the biggest underlying reason that creates obstacles for employees is rooted in the organization's financial assets. In relationship with the economy, the respondents feel that much has changed about their work situations, which they do not feel completely aware of. In summary, the organization needs to focus on health promotion from an Empowerment point of view, strengthening work relationships through teambuilding, encourage development through education, provide more information during uncertain situations. Also offer counseling support and ultimately increase awareness among employees about their work environment. / Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare uppfattar det hälsofrämjande arbetet på sin arbetsplats. Studiens tillvägagångsätt för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, tio stycken medarbetare inom offentlig sektor valdes slumpmässigt genom elektronisk kommunikation och förfrågan på plats. Resultatet visar att organisationen idag uppfattas ha en god grundläggande arbetsmiljö som följer lagstadgade bestämmelser och riktlinjer. Det har även framkommit vilka faktorer och områden som är viktiga att arbeta med för att främja hälsa på organisationen. Respondenterna upplevde att de viktiga områdena som främjade hälsan var den sociala miljön, enighet, god kommunikation med ledning, stöttande arbetsmiljö, kontroll över arbetet, stimulerande krav och tydlighet i dels ansvar, dels roller samt förändringar i organisationen. Respondenterna är nöjda med hälsopromotion idag i generella drag men det största bakomliggande motivet till hindren medarbetarna upplever förankras i organisationen ekonomiska tillgångar. De ekonomiska tillgångarna ger upphov till att respondenterna upplever att mycket kring deras arbetssituation ändras, som de inte känner sig vara helt medvetna om. Sammanfattningsvis behöver organisationen inrikta hälsopromotion i Empowerment, arbeta relationsstärkande genom teambuilding, uppmana anställda till utveckling genom utbildningar, och förse med mer kommunikation under svåra situationer. Även erbjuda stöd i form av rådgivning och slutligen öka medvetenhet hos anställda om deras arbetsmiljö.

Ur pandemin har ett nytt arbetssätt vuxit fram, hybridarbete, detta har kommit att bli det nya arbetssättet för många organisationer. Ordet hybridarbete har använts genom hela studien och definieras av författarna som att företaget ger sina anställda möjligheten att arbeta på valfri plats, delvis i företagets lokaler men likaså hemma eller på annan ort. Denna möjlighet har medfört att nya krav ställs på chefers ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur chefer arbetar med hälsofrämjande insatser och lärande vid hybridarbete. Studiens teoretiska utgångspunkt är hälsopromotion och teorin om lärandets tre dimensioner. Studien har haft en hermeneutisk ansats och den metodologiska utgångspunkten för studien har varit abduktion. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visade på att chefer beskriver att de arbetar med flera pedagogiska hälsofrämjande insatser vid hybridarbete, vilka är en pedagogisk kommunikation som hälsofrämjande insats, öppet samtalsklimat, olika mötesformer, synliggörande av sina medarbetare, individanpassade åtgärder och ett uppföljningsarbete. Resultatet visade även att cheferna anser att samspel, social interaktion och drivkraft är viktiga faktorer i relation till lärande vid hybridarbete, vilket de aktivt arbetar för att främja genom gemensamma aktivtiter, föreläsningar, temadagar samt möten.

Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete. Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län. Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS. Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten. / Physical activity should be recommended to all women during pregnancy. Midwives have an important role in the health promotion practice. There are recommendations about physical activity during pregnancy, although studies show that few pregnant women actually follow them. The midwife experience difficulties in counselling and there is a need to find strategies that can be used to promote physical activity. The aim of this study was to describe the midwives strategies to promote physical activity during pregnancy. The study was conducted by qualitative method and semistructured interviews were used to collect data. The data was analysed by thematic analysis. Several strategies emerged that the midwives used to promote physical activity during pregnancy; To advice, To motivate, To seek support in the surroundings, To individualize, To take care of the relationship and To elaborate. Another finding in the study was that promotion of physical activity was perceived as important but difficult by the midwives. These strategies can be used by midwives and other healthcare providers to promote physical activity during pregnancy.

Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) är en uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet som drabbar cirka 3-5 procent av barn i skolåldern. Skolan har inflytande på barns liv och det finns ett samband mellan elevers psykiska hälsa och skolresultat. Skolsköterskor har en viktig roll som hälsofrämjare, särskilt då barn med ADHD har ökad risk för ohälsa och riskbeteende.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Studien är baserad på åtta telefonintervjuer med skolsköterskor, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom ur analysen, vilka beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD; Att samverka genom dialog, Att anpassa skolmiljö, Att vägleda och ge råd till föräldrar och barn, Att observera och genomföra kontroller samt Att arbeta specifikt hälsofrämjande. Slutsats: Skolsköterskor har erfarenheter av olika typer av åtgärder för barn med ADHD. De betonar särskilt betydelsen av att uppmärksamma barn med ADHD tidigt samt hälsosamtalet. / Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) is an attention deficit hyperactivity disorder that affects approximately 3-5 percent of school-age children. The school has an important influence on children's lives and there is a correlation between students' mental health and school performance. School nurses have an important role as health promoters, especially when children with ADHD are at increased risk of ill health and risky behavior.   Aim: The aim of this study was to describe the school nurses´ experiences of working with measures for children with ADHD.   Method: The study was conducted using a qualitative method. The study is based on telephone interviews with eight school nurses, which have been analyzed using qualitative content analysis.   Results: Five categories emerged from the analysis, which describes the school nurses´ experiences of working with various measures for children with ADHD; Working together through dialogue, to adapt the school environment, provide guidance and advice to parents and children, to observe and implement controls and to work specifically with health promotion.   Conclusion: School nurses have experience of different types of measures for children with ADHD. They stressed in particular the importance of paying attention to children with ADHD and regular health discussions.