Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care. Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed. Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories. Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare. / Bakgrund:Antalet sköra äldre ökar i samhället vilket ställer stora krav på sjukvården. Inom den kommunala hemsjukvården arbetar sjuksköterskor många gånger ensam vilket kan leda till osäkerhet i akuta bedömningar. Att fatta välgrundade beslut om fortsatt vård av den sköra äldre är viktigt. Ur samhällsekonomiskaspekt är rätt vård på rätt nivå också betydelsefullt. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av akuta bedömningar av sköra äldre vid försämrat hälsotillstånd inom kommunal hemsjukvård. Metod: I denna studie användes kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom individuella intervjuer med 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; att fatta välgrundade beslut, långsiktig planering skapar trygghet i den akuta bedömningen, samverkan kring patienten med sju underkategorier. Konklusion: För att sjuksköterskor ska uppleva ett bra stöd i akuta bedömningen krävs ett fungerande samarbete framförallt med läkarna. Resultatet visar att otrygghet i bedömningen ofta leder till att patienten skickas in till sjukhus. De medicinska vårdplanerna har visat sig vara en stor hjälp i bedömningarna och behöver implementeras på många sköra äldre i den kommunala hemsjukvården.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health. / Studien beskriver hur sjuksköterskan kan hjälpa vuxna med DS att uppnå livskvalitet enligt Carnevalis modell Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd.

Studien utforskar explorativt betydelsen av medicinsk studie- och yrkesvägledning under skolgången och i övergången till arbetslivet utifrån olika yrkesrollers perspektiv. Detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesgrupper såsom studie- och yrkesvägledare, sjuksköterskor, ergonom, yrkes- och miljöhygieniker samt arbetsförmedlare. Respondenterna betonade vikten av samverkan mellan yrkesgrupper för att säkerställa individers hälsa och arbetsförmåga genom livet. Tidiga insatser redan i skolan skapar förutsättningar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter som behövs för att skydda sin hälsa på arbetsplatsen. Skolan spelar en central roll i att förbereda elever inför arbetslivet, och medicinsk studie- och yrkesvägledning är avgörande för att förebygga att individer utvecklar ohälsa på lång sikt. Arbetsmarknaden utgör idag en huvudkälla till ekonomisk stabilitet, socialt engagemang och inflytande i samhället och skapar en känsla av sammanhang hos individer.  Den tematiska analysen visade att samverkan mellan de olika yrkesgrupperna inom skolverksamheten är viktig, men att det saknas styrdokument, vilket skapar problem i implementeringen av uppdraget. Avslutningsvis framkom det att det finns en brist på vetenskaplig litteratur inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, vilket pekar på en kunskapslucka som behöver adresseras genom ytterligare forskning.

Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning. En enkät lämnades ut till alla som bodde på särskilt boende/ demensboende i en mindre kommun i Västra Götaland. I resultatet framkom det att det allmänna hälsotillståndet upplevdes bättre hos de äldre personerna på demensboende än vad den äldre personen boende på särskilt boende upplevde. De boende på demensboendet var även mer positiva till att kunna påverka sin tid till hjälp. Män boende på särskilt boende upplever hälsan sämre. De upplever också i större utsträckning att vårdpersonalen inte har tid. Kvinnor på demensboende upplevde i högre utsträckning ensamhet. Kvinnor boende på demensboende upplever sig i mindre grad än andra boende informerade om tillfälliga förändringar i vården och omsorgen. Författarna kom fram till att fortsatt kompetensutbildning och reflektion för vårdpersonal är av stor vikt för att fortsätta göra förändringar till det bättre för den äldre personen. Några implikationer gällande värdegrund är att nationell värdegrund skall ligga till grund för all vård och omsorg. Den ska vara ett stöd för all vårdpersonal i arbetet och för att detta skall fungera är det av stor vikt att kontinuerligt reflektera över vård och omsorgsarbetet. Regelbunden schemalagd reflektionstid för all berörd vård och omsorgspersonal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd. / Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.

Studiens syfte var att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande i en grupp som äter LCHF (Low Carb High Fat). I studien deltog 246 personer, rekryterade från intressegrupper om LCHF på Facebook. Deltagarna delades in i två grupper efter hur strikt och hur länge de ätit LCHF. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande undersöktes med GHQ-12. Psykiskt hälsotillstånd undersöktes med en självskattad retrospektiv före- och eftermätning. Resultaten av nedsatt psykiskt välbefinnande jämfördes med Folkhälsomyndighetens nationella populationsvärde. Resultaten visade att båda LCHF-grupperna skattade sitt psykiska hälsotillstånd signifikant bättre efter LCHF diet än före. Hela LCHF gruppen skattade nedsatt psykiskt välbefinnande signifikant bättre än den svenska populationen. Resultaten tyder på att LCHF diet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och välbefinnandet. / The purpose of the study was to investigate mental health and mental well-being in a group eating LCHF (Low Carb High Fat). In the study, 246 people recruited from interest groups about LCHF on Facebook participated. The participants were divided into two groups by how strictly and how long they had eaten LCHF. The study was conducted as a questionnaire survey. Mental well-being and impaired mental well-being were investigated with GHQ-12. Mental health status was investigated with self-assessed retrospective pre- and post-measurement. The results of impaired mental well-being were compared with the The Public Health Agency of Swedens national population value. The results showed that both LCHF groups estimated their mental health status significantly better after LCHF diet than before. The entire LCHF group estimated its impaired mental well-being significantly better than the Swedish population. The results indicate that LCHF diet has a positive impact on mental health and well-being.

Miljöpåverkan från konventionella förbränningsmotorer har bidragit till en övergång till elmotorer. I denna övergång spelar litiumjonbatterier en viktig roll som energilagringssystem, men på grund av sin reaktiva kemi kan de utgöra en säkerhetsrisk. I likhet med civilsamhället står Försvarsmakten inför ett skifte där förbränningsmotorer ska bytas ut mot el- och hybridmotorer. För en säker militär tillämpning är det därför viktigt att förstå hur litiumjonbatterier beter sig vid åldrande och bortom ramen för normal användning. Detta projekt syftar till att identifiera batteriparametrar (impedans, resistans, kapacitet och yttemperatur) att använda för bedömning av batteriets hälsotillstånd. Vidare syftar projektet till att värdera de identifierade batteriparametrarnas lämplighet för militära applikationer. Som en del av syftet undersöker detta projekt omgivningstemperaturens effekt på batteriparametrarna, samt använder batteriparametrarna för att uppskatta när ett batteri kan klassas som förbrukat. Kommersiella NMC/grafit-litiumjonbatterier åldrades genom full upp- och urladdning. Varje batteri utsattes för maximalt 250 upp- och urladdningscykler vid laddningsströmmar om 4 A och urladdningsströmmar om 10 A. Åldrandet övervakades genom regelbunden mätning av impedans, resistans, kapacitet och yttemperatur. Batterierna cyklades vid antingen 52 ± 3 °C, 21 ± 3 °C eller −15 ± 3 °C för att studera omgivningstemperaturens effekt på de undersökta batteriparametrarna. Impedansmätningar vid 980 Hz var stabilast med avseende på variationer i omgivningstemperatur samt batteriets laddningsnivå, och ansågs därför vara den lämpligaste batteriparametern att använda för uppskattning av batteriets hälsotillstånd när tillämpningen kräver stor flexibilitet. Förändringar i resistans och kapacitet vid givna omgivningstemperaturer ansågs å andra sidan bättre återspegla batteriets åldringsgrad. Därför ansågs resistans och kapacitet vara de lämpligaste batteriparametrarna för uppskattning av batteriets hälsotillstånd med avseende på precision. Mätning av yttemperatur gav otillräcklig information för att uppskatta batteriernas hälsotillstånd med precision. En sänkning av omgivningstemperaturen från 21 °C till −15 °C hade en stor påverkan på resistans och kapacitet; resistansen ökade medan kapaciteten minskade, vilket motsvarar en reducerad batteriprestanda. Med avseende på kapacitetsförlust så förbrukades inget av batterierna som förvarades i 21 °C under cyklingen. Batterier som förvarades i 52 °C och −15 °C var förbrukade efter 150–200 cyklingar. Med avseende på resistansökning var ett av batterierna som förvarades vid 21 °C förbrukat efter 200 cyklingar. Samtliga batterier förvarade vid 52 °C var förbrukade efter 150–200 cyklingar, medan batterier förvarade vid −15 °C var förbrukade efter 200–250 cyklingar. Slutligen, med avseende på impedansmätning vid 980 Hz så tog det 200 cyklingar tills dess att ett av batterierna som förvarades i 21 °C var förbrukat. Ett av batterierna som förvarades i 52 °C var förbrukat efter 150 cyklingar. Batterier förvarade vid −15 °C var förbrukade efter 200–250 cyklingar. / Environmental concerns associated with greenhouse gas emissions from conventional combustion engines have contributed to a transition towards electric mobility. In this transition, lithium-ion (Li-ion) batteries play an important part as an energy storage system. However, Li-ion batteries can pose a safety risk due to their reactive chemistry. The Swedish Armed Forces are approaching a transition towards electric mobility, therefore, understanding Li-ion battery behavior with regard to non-normal use and ageing is critical for safe military applications. This project aimed to identify and evaluate battery parameters (impedance, resistance, capacity and surface temperature) suitable for State of Health (SOH) estimation of Li-ion batteries in military applications. Furthermore, this project aimed to investigate the ambient temperature’s effect on battery parameters, and identify the battery’s end of life (EOL) based on battery parameter tracking. Commercial NMC/graphite Li-ion batteries were exposed to ageing through repeated charge and discharge cycles. A critical application was mimicked, where the batteries operated at 1C charge rate (4 A) and 2.5C discharge rate (10 A) between 100 % and 0 % state of charge, for up to 250 charge/discharge cycles. The ageing process was tracked through regular measurements of impedance, resistance, capacity and surface temperature. In order to investigate the ambient temperature’s effect on the investigated battery parameters, the batteries were aged at either 52 ± 3 °C, 21 ± 3 °C or −15 ± 3 °C. Impedance measured at 980 Hz was the most stable battery parameter with respect to variations in state of charge and temperature, and was therefore regarded as the most suitable parameter for SOH estimation with respect to flexibility. Measurements of resistance and capacity at given temperatures were likely reflecting electrochemical ageing phenomena more accurately, hence the most suitable battery parameters for SOH estimation with respect to accuracy. Tracking of surface temperature provided insufficient information for accurate estimation of the batteries SOH. Decreasing the ambient temperature from 21 °C to −15 °C had a major effect on capacity and resistance; the resistance increased and the capacity decreased, corresponding to a decrease in battery performance. With respect to capacity fade, neither of the batteries aged at 21 °C reached their EOL within 250 cycles, while batteries aged at 52 °C or −15 °C reached their EOL after 150–200 cycles. With respect to resistance, one battery kept at 21 °C reached their EOL after 200 cycles, all batteries kept at 52 °C reached their EOL after 150–200 cycles, and batteries kept at −15 °C reached their EOL between 200–250 cycles. Finally, with respect to impedance measured at 980 Hz, one battery kept at 21 °C reached their EOL after 200 cycles, one battery kept at 52 °C reached their EOL after 150 cycles, and batteries kept at −15 °C reached their EOL between 200–250 cycles.

In this research, the focus was on the development of a Battery Cycler system with the primary objective of accurately predicting both the State of Charge (SoC) and State of Health (SoH) for batteries. Machine learning techniques, specifically MLP Regression, K-Nearest Neighbor, and Decision Tree Regression, were harnessed for a comprehensive analysis. The data collection and processing phase spanned 44 days. The findings underscore the potential of employing relatively uncomplicated machine learning models for the prediction of SoC and SoH. Particularly noteworthy was the strong performance of K-Nearest Neighbor, especially after deliberate optimization efforts were applied. Despite the simplicity of these techniques, the results suggest significant promise for battery management and health assessment. Nevertheless, challenges linked to temperature fluctuations and current noise were identified as factors impacting predictive performance. Mitigating these challenges is imperative to enhance the robustness and precision of predictive models in future iterations. The implications of this work extend to broader applications in battery management systems, offering insights into potential avenues for optimizing battery usage, extending longevity, and enhancing overall performance. Leveraging machine learning methodologies in a straightforward manner, this research is anticipated to contribute to advancements in battery health monitoring and management, setting the stage for more intricate models in subsequent studies. / I denna forskning har vi tagit oss an utvecklingen av ett battericykelsystem med målet att noggrant förutsäga både laddningstillstånd (SoC) och hälsotillstånd (SoH) för batterier. Genom att utnyttja maskininlärningstekniker utförde vi en omfattande analys med hjälp av MLP-regression, K-Nearest Neighbor och Decision Tree regression. Över en tidsperiod av 44 dagar samlades batteridata in och bearbetades noggrant. Resultatet understryker möjligheten att använda relativt okomplicerade maskininlärningsmodeller för att förutsäga både laddningstillstånd och hälsotillstånd. Särskilt K-Nearest Neighbor framstår som en lovande kandidat med tanke på förutsägbarhetsnoggrannheten den visat, särskilt efter medvetna ansträngningar för optimering. Trots teknikernas enkelhet antyder våra resultat en betydande potential för batterihantering och hälsobedömning. Emellertid har utmaningar som temperaturvariationer och strömbuller identifierats som faktorer som påverkar förutsägelseprestanda. Att bemöta dessa utmaningar är avgörande för att öka robustheten och precisionen i våra förutsägelsemodeller i framtida utföranden.. Denna forsknings arbetsresultat sträcker sig till bredare användningsområden inom batterihanteringssystem och erbjuder insikter i möjliga riktningar för att optimera batterianvändning, livslängd och övergripande prestanda. Genom att utnyttja maskininlärningsmetoder förutser vi att denna forskning kommer att bidra till framsteg inom övervakning och hantering av batterihälsa, och lägga grunden för mer sofistikerade modeller i framtiden.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.