Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care. Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed. Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories. Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare. / Bakgrund:Antalet sköra äldre ökar i samhället vilket ställer stora krav på sjukvården. Inom den kommunala hemsjukvården arbetar sjuksköterskor många gånger ensam vilket kan leda till osäkerhet i akuta bedömningar. Att fatta välgrundade beslut om fortsatt vård av den sköra äldre är viktigt. Ur samhällsekonomiskaspekt är rätt vård på rätt nivå också betydelsefullt. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av akuta bedömningar av sköra äldre vid försämrat hälsotillstånd inom kommunal hemsjukvård. Metod: I denna studie användes kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom individuella intervjuer med 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; att fatta välgrundade beslut, långsiktig planering skapar trygghet i den akuta bedömningen, samverkan kring patienten med sju underkategorier. Konklusion: För att sjuksköterskor ska uppleva ett bra stöd i akuta bedömningen krävs ett fungerande samarbete framförallt med läkarna. Resultatet visar att otrygghet i bedömningen ofta leder till att patienten skickas in till sjukhus. De medicinska vårdplanerna har visat sig vara en stor hjälp i bedömningarna och behöver implementeras på många sköra äldre i den kommunala hemsjukvården.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health. / Studien beskriver hur sjuksköterskan kan hjälpa vuxna med DS att uppnå livskvalitet enligt Carnevalis modell Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd.

Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning. En enkät lämnades ut till alla som bodde på särskilt boende/ demensboende i en mindre kommun i Västra Götaland. I resultatet framkom det att det allmänna hälsotillståndet upplevdes bättre hos de äldre personerna på demensboende än vad den äldre personen boende på särskilt boende upplevde. De boende på demensboendet var även mer positiva till att kunna påverka sin tid till hjälp. Män boende på särskilt boende upplever hälsan sämre. De upplever också i större utsträckning att vårdpersonalen inte har tid. Kvinnor på demensboende upplevde i högre utsträckning ensamhet. Kvinnor boende på demensboende upplever sig i mindre grad än andra boende informerade om tillfälliga förändringar i vården och omsorgen. Författarna kom fram till att fortsatt kompetensutbildning och reflektion för vårdpersonal är av stor vikt för att fortsätta göra förändringar till det bättre för den äldre personen. Några implikationer gällande värdegrund är att nationell värdegrund skall ligga till grund för all vård och omsorg. Den ska vara ett stöd för all vårdpersonal i arbetet och för att detta skall fungera är det av stor vikt att kontinuerligt reflektera över vård och omsorgsarbetet. Regelbunden schemalagd reflektionstid för all berörd vård och omsorgspersonal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd. / Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.

Studiens syfte var att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande i en grupp som äter LCHF (Low Carb High Fat). I studien deltog 246 personer, rekryterade från intressegrupper om LCHF på Facebook. Deltagarna delades in i två grupper efter hur strikt och hur länge de ätit LCHF. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande undersöktes med GHQ-12. Psykiskt hälsotillstånd undersöktes med en självskattad retrospektiv före- och eftermätning. Resultaten av nedsatt psykiskt välbefinnande jämfördes med Folkhälsomyndighetens nationella populationsvärde. Resultaten visade att båda LCHF-grupperna skattade sitt psykiska hälsotillstånd signifikant bättre efter LCHF diet än före. Hela LCHF gruppen skattade nedsatt psykiskt välbefinnande signifikant bättre än den svenska populationen. Resultaten tyder på att LCHF diet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och välbefinnandet. / The purpose of the study was to investigate mental health and mental well-being in a group eating LCHF (Low Carb High Fat). In the study, 246 people recruited from interest groups about LCHF on Facebook participated. The participants were divided into two groups by how strictly and how long they had eaten LCHF. The study was conducted as a questionnaire survey. Mental well-being and impaired mental well-being were investigated with GHQ-12. Mental health status was investigated with self-assessed retrospective pre- and post-measurement. The results of impaired mental well-being were compared with the The Public Health Agency of Swedens national population value. The results showed that both LCHF groups estimated their mental health status significantly better after LCHF diet than before. The entire LCHF group estimated its impaired mental well-being significantly better than the Swedish population. The results indicate that LCHF diet has a positive impact on mental health and well-being.

Miljöpåverkan från konventionella förbränningsmotorer har bidragit till en övergång till elmotorer. I denna övergång spelar litiumjonbatterier en viktig roll som energilagringssystem, men på grund av sin reaktiva kemi kan de utgöra en säkerhetsrisk. I likhet med civilsamhället står Försvarsmakten inför ett skifte där förbränningsmotorer ska bytas ut mot el- och hybridmotorer. För en säker militär tillämpning är det därför viktigt att förstå hur litiumjonbatterier beter sig vid åldrande och bortom ramen för normal användning. Detta projekt syftar till att identifiera batteriparametrar (impedans, resistans, kapacitet och yttemperatur) att använda för bedömning av batteriets hälsotillstånd. Vidare syftar projektet till att värdera de identifierade batteriparametrarnas lämplighet för militära applikationer. Som en del av syftet undersöker detta projekt omgivningstemperaturens effekt på batteriparametrarna, samt använder batteriparametrarna för att uppskatta när ett batteri kan klassas som förbrukat. Kommersiella NMC/grafit-litiumjonbatterier åldrades genom full upp- och urladdning. Varje batteri utsattes för maximalt 250 upp- och urladdningscykler vid laddningsströmmar om 4 A och urladdningsströmmar om 10 A. Åldrandet övervakades genom regelbunden mätning av impedans, resistans, kapacitet och yttemperatur. Batterierna cyklades vid antingen 52 ± 3 °C, 21 ± 3 °C eller −15 ± 3 °C för att studera omgivningstemperaturens effekt på de undersökta batteriparametrarna. Impedansmätningar vid 980 Hz var stabilast med avseende på variationer i omgivningstemperatur samt batteriets laddningsnivå, och ansågs därför vara den lämpligaste batteriparametern att använda för uppskattning av batteriets hälsotillstånd när tillämpningen kräver stor flexibilitet. Förändringar i resistans och kapacitet vid givna omgivningstemperaturer ansågs å andra sidan bättre återspegla batteriets åldringsgrad. Därför ansågs resistans och kapacitet vara de lämpligaste batteriparametrarna för uppskattning av batteriets hälsotillstånd med avseende på precision. Mätning av yttemperatur gav otillräcklig information för att uppskatta batteriernas hälsotillstånd med precision. En sänkning av omgivningstemperaturen från 21 °C till −15 °C hade en stor påverkan på resistans och kapacitet; resistansen ökade medan kapaciteten minskade, vilket motsvarar en reducerad batteriprestanda. Med avseende på kapacitetsförlust så förbrukades inget av batterierna som förvarades i 21 °C under cyklingen. Batterier som förvarades i 52 °C och −15 °C var förbrukade efter 150–200 cyklingar. Med avseende på resistansökning var ett av batterierna som förvarades vid 21 °C förbrukat efter 200 cyklingar. Samtliga batterier förvarade vid 52 °C var förbrukade efter 150–200 cyklingar, medan batterier förvarade vid −15 °C var förbrukade efter 200–250 cyklingar. Slutligen, med avseende på impedansmätning vid 980 Hz så tog det 200 cyklingar tills dess att ett av batterierna som förvarades i 21 °C var förbrukat. Ett av batterierna som förvarades i 52 °C var förbrukat efter 150 cyklingar. Batterier förvarade vid −15 °C var förbrukade efter 200–250 cyklingar. / Environmental concerns associated with greenhouse gas emissions from conventional combustion engines have contributed to a transition towards electric mobility. In this transition, lithium-ion (Li-ion) batteries play an important part as an energy storage system. However, Li-ion batteries can pose a safety risk due to their reactive chemistry. The Swedish Armed Forces are approaching a transition towards electric mobility, therefore, understanding Li-ion battery behavior with regard to non-normal use and ageing is critical for safe military applications. This project aimed to identify and evaluate battery parameters (impedance, resistance, capacity and surface temperature) suitable for State of Health (SOH) estimation of Li-ion batteries in military applications. Furthermore, this project aimed to investigate the ambient temperature’s effect on battery parameters, and identify the battery’s end of life (EOL) based on battery parameter tracking. Commercial NMC/graphite Li-ion batteries were exposed to ageing through repeated charge and discharge cycles. A critical application was mimicked, where the batteries operated at 1C charge rate (4 A) and 2.5C discharge rate (10 A) between 100 % and 0 % state of charge, for up to 250 charge/discharge cycles. The ageing process was tracked through regular measurements of impedance, resistance, capacity and surface temperature. In order to investigate the ambient temperature’s effect on the investigated battery parameters, the batteries were aged at either 52 ± 3 °C, 21 ± 3 °C or −15 ± 3 °C. Impedance measured at 980 Hz was the most stable battery parameter with respect to variations in state of charge and temperature, and was therefore regarded as the most suitable parameter for SOH estimation with respect to flexibility. Measurements of resistance and capacity at given temperatures were likely reflecting electrochemical ageing phenomena more accurately, hence the most suitable battery parameters for SOH estimation with respect to accuracy. Tracking of surface temperature provided insufficient information for accurate estimation of the batteries SOH. Decreasing the ambient temperature from 21 °C to −15 °C had a major effect on capacity and resistance; the resistance increased and the capacity decreased, corresponding to a decrease in battery performance. With respect to capacity fade, neither of the batteries aged at 21 °C reached their EOL within 250 cycles, while batteries aged at 52 °C or −15 °C reached their EOL after 150–200 cycles. With respect to resistance, one battery kept at 21 °C reached their EOL after 200 cycles, all batteries kept at 52 °C reached their EOL after 150–200 cycles, and batteries kept at −15 °C reached their EOL between 200–250 cycles. Finally, with respect to impedance measured at 980 Hz, one battery kept at 21 °C reached their EOL after 200 cycles, one battery kept at 52 °C reached their EOL after 150 cycles, and batteries kept at −15 °C reached their EOL between 200–250 cycles.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.

No description available.

<p>One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals. Further, there are different methods of acquiring QALYs that give different outcomes. Two of these methods are Time Trade Off (TTO), in which respondents are confronted with a valuation of health change in time, and Person Trade Off (PTO), where respondents are confronted with a valuation in persons. Arguably, PTO is the preferred method that takes greater account of how individuals wish to allocate the resources of the society. From a distribution perspective focusing on age and initial health status, this paper aims to empirically identify the differences between TTO and PTO considering the measurement of preferences for life quality. The aim is also to examine whether the results obtained are consistent with the theoretical assumptions that are required for the preference to be accepted as a cardinal utility. A quantitative survey was carried out with 58 medical and 61 economics students. Half of the students received PTO and the other half TTO questions. The data collected was analyzed comparing the methods, the two student groups and men against women.</p><p>The results from the survey show that, both with TTO and PTO, respondents on average believe that patients who are at a lower initial health level should be given priority over patients who are at a higher initial health level, and younger patients should be given priority over older patients. No significant differences were seen between PTO and TTO when it came to the age of the patient. Conversely, there was a significant difference between the methods for the valuation based on initial health status of patients. Measured with PTO a treatment for patients who are at a lower initial level is valued 28% higher than a treatment for those patients who are at a higher initial level, while the corresponding figure for TTO was 8%. Between medical students and economic students, there were significant differences in the question of age in the PTO. Between men and women differences were found in both methods.</p> / <p>Kostnadseffektivitet är en av faktorerna som ska tas i beaktande vid beslut om hur resurser inom hälso- och sjukvården ska fördelas. Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) används för att mäta effekten av olika insatser. Måttet baseras på nyttomaximeringsteori vilket leder till att en QALY alltid är en QALY oavsett vem den tillfaller - med andra ord är en QALY som produceras hos en patient lika mycket värd oavsett exempelvis patientens ålder eller initiala tillstånd. Dessa antaganden har i tidigare undersökningar visat sig stämma dåligt med individers preferenser men olika metoder för att ta fram QALY verkar ta olika mycket hänsyn till dem. Två av flera metoder är Time Trade Off (TTO), där respondenter ställs inför en värdering av hälsoförändringar i tid och Person Trade Off (PTO) där respondenter ställs inför en värdering i personer. PTO har påståtts vara en mer rättvisande metod som tar större hänsyn till hur individer vill att samhälleliga resurser ska fördelas. Denna uppsats syftar till att, utifrån ett fördelningsperspektiv med fokus på ålder och initialt hälsotillstånd, empiriskt kartlägga förekomsten av skillnader i preferenser för livskvalitet mätt med PTO respektive TTO, samt att undersöka om de erhållna resultaten överensstämmer med de teoretiska grundantagandena som krävs för att preferenser ska accepteras som kardinala nyttor. För att svara mot syftet utfördes en kvantitativ undersökning på 58 läkar- samt 61 ekonomistudenter. Hälften av studenterna fick PTO-frågor och den andra hälften TTO-frågor. En statistisk bearbetning av insamlad data har gjorts där svaren har jämförts mellan metoderna samt mellan läkar- och ekonomistudenter och kvinnor och män.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att både med TTO och PTO anser respondenterna att patienter som befinner sig på en lägre initial nivå ska prioriteras framför patienter som befinner sig på en högre initial nivå samt yngre patienter ska prioriteras framför äldre patienter. Vad gäller hänsyn till patienters ålder uppmättes inga signifikanta skillnader mellan PTO och TTO. Däremot uppmättes en signifikant skillnad mellan metoderna vad gäller hänsyn till initialt hälsotillstånd hos patienter. Mätt med PTO värderas en behandling för de patienter som befinner sig på en lägre initial nivå 28 % högre än en behandling för de patienter som befinner sig på en högre initial nivå medan motsvarande siffra för TTO var 8%. Mellan läkare och ekonomer fanns signifikanta skillnader i frågan gällande ålder i PTO och mellan kvinnor och män återfanns skillnader i båda metoder.</p>