• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1640
  • 128
  • Tagged with
  • 1768
  • 1768
  • 645
  • 633
  • 438
  • 384
  • 235
  • 222
  • 219
  • 186
  • 180
  • 171
  • 159
  • 153
  • 140
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
471

Hållbar utveckling i den egna So-undervisningen : Hållbar utveckling

Bark, Mattias January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete medhållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena, samt attundersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling ochderas uppfattning om sin undervisning med detta innehåll. Metoden som användesför att besvara studiens frågeställningar var kvalitativa intervjuer och genomfördesgenom att intervjua sex stycken lärare. Det insamlade materialet analyserades meden fenomenografisk analys utifrån ett hermeneutiska perspektiv.Resultatet som framkom av studien var att alla informanterna ansåg att hållbarutveckling var ett väldigt viktigt begrepp att arbeta med och till viss del ävenämnesövergripande. Utifrån resultatet framkom det att informanterna arbetade medhållbar utveckling i undervisningen utifrån samma innehåll och det utfördes i storadrag på liknande sätt. Det framkom att även fast många var intresserade av ämnethållbar utveckling så skedde en stor del av undervisningen kring hållbar utvecklingpå grund av att det har kommit in på ett tydligare och bredare sätt i läroplanen. / <p>SO</p>
472

Inga egoister i samverkan : Regional och lokal samverkan för en hållbar destinationsutveckling

Albinsson, Kajsa January 2021 (has links)
Studien behandlar fenomenet besöksnäringsstrategier och hur dessa implementeras från en regional organisation till lokala organisationer inom besöksnäringen. Syftet för studien var att undersöka hur visioner blir till och uppfylls när olika typer av organisationer är inblandade. Genom intervjuer samlades material in för att undersöka hur lokala besöksnäringsorganisationer ser på hur arbetet ska ske inom ett län för att utvecklas tillsammans. Resultatet som presenteras baseras på att kommunikation och delaktighet är bland de viktigaste faktorerna och att organisationerna har områden som de kan samverka runt. Resultatet som presenteras kommer vara användbart för när Region Kalmar ska skapa sin besöksnäringsstrategi under våren 2021.
473

Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola : Utomhuspedagogiken och hållbar utveckling blir ett / Outdoor education and Sustainable Development in preschool

Mårtensson, Moa, Skärberg, Therese January 2021 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020).   Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare.   Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.
474

Hållbar utveckling i förskolan för nutid och framtid : En kvalitativ studie om hållbarhetsutmaningar i förskolan / Sustainable development in preschool for present and future : A qualitative study on sustainability challenges in preschool

Löcsei, Hilda, Andersson, Madeleine Elisabeth January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med hållbar utveckling i förskolan utifrån den sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionen. Frågeställningarna handlar om vad, hur och varför förskollärare jobbar med hållbar utveckling i förskolan och hur de skapar förutsättningar för barn att hitta en mening genom sin handling för en mer hållbar värld. Studien bygger på kvalitativa  semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare i två förskolor. Arbetet är inspirerat av teoretiska begreppet didaktik. Genom didaktiska frågor har vi kunnat studera vår data och hitta framträdande mönster i förskollärares uttalanden i relation till studiens syfte och frågeställningar.   I resultatet framkommer att förskollärare har god kännedom och aktivt jobbar med begreppet hållbar utveckling. Flera förskollärare har ett tydligt synsätt kring undervisningsinnehåll om hållbar utveckling. Resultatet visar också att förskollärare påstår att undervisningsinnehållet är av stor vikt men att den ömsesidiga kommunikationen genom diskussioner mellan barn och pedagoger är det viktigaste.
475

Hållbar utveckling i undervisningen, en utmaning? : en undersökning om hur lärare i åk 7-9 uppfattar sin undervisning relaterat till hållbar utveckling i naturorienterande ämnen.

Relfsson, Anna-Karin January 2020 (has links)
Men denna kvalitativa studie undersöks hur lärare uppfattar och beskriver sin undervisning relaterat till hållbar utveckling. Samt hur läraren upplever och kopplar sin undervisning till läroplanen (Lgr11). För att kunna kategorisera undervisningsmetoderna har jag valt att använda mig utav tre modeller för undervisning, faktatraditionen, den normerande undervisningstraditionen och den pluralistiska undervisningstraditionen. För insamling av empiriskt material har intervjuer genomförts, på fem lärare som undervisar i naturorienterande ämnen, från olika grundskolor i Västsverige. Lärarna har bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar kring sin egen undervisning kopplat till hållbar utveckling i åk 7-9. Studien visade att grundåsikten om vad hållbar utveckling innebär är liknande hos samtliga lärare, samt att det är ett oerhört viktigt inslag som borde genomsyra all undervisning. Däremot när hållbar utveckling ska kopplas till undervisningsämnena, skiljer sig lärarnas beskrivningar på både hur lärare undervisar och hur de tolkar läroplanen. Det visade sig att flertalet hävdade att hållbar utveckling är så komplext och svårt att de helt och hållet väljer bort hållbar utveckling i undervisningen. Medan andra upplever att dem låter hållbar utveckling genomsyra all sin undervisning och lägger mycket tid på att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen visade att de lärare som upplever det komplext att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv, menar att läroplanen är otydlig men använder och följer den. Medan de lärare som beskriver att all deras undervisning genomsyras av hållbar utveckling, menar att läroplanen är tydlig och att de endast använder den i ytterst liten utsträckning. Utan istället ser läroplanen som ett stöd och väljer att undervisa det som läraren anser viktigt.
476

Folkhögskola - annan möjlighet till hållbar utveckling av samhället? : En kvalitativ studie’’ Om hur väl studie- och yrkevägsledare i Halland förhåller sig vid implementering till folkhögskolans utbildningsform’’ / Folkhögskola - an alternative route to sustainable development?

Ramadani, Shkelqim January 2020 (has links)
Under den senaste tiden har möjligheterna att planera sin framtid i relation till ett framtida yrke blivit allt mer osäker, speciellt för vuxna individer som har haft svårt i gymnasiet eller personer med funktionsnedsättningar. Ett utbildningssystem som kan hjälpa dessa individer med att klara skolan och försätta med sina studier är folkhögskolans mål. Vidare för att hitta folkhögskolans miljö, framför de står en yrkesgrupp som studie-yrkevägsledare som kan hjälpa de. Syftet med denna studie är att inse om hur väl kan de studie-och yrkevägsledare från Halland implementera sitt arbete till folkhögskolans utbildningsform. Resultaten av denna studie är baserad på tolv intervjuer med studie-yrkevägsledare från gymnasier och yrkevägsledningscentrum i Halland. Analysen av materialet visar att studie-och yrkevägsledare förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Deras arbete med att erbjuda elever folkhögskolan som ett alternativ, istället för andra utbildningar visar att de förstår vikten med folkhögskola för att minska samhällsklyftor. Det visar sig även att studie-och yrkevägsledare kan implementera sitt arbete eftersom de har kännedom och kunskap om lärande processer som finns inom folkhögskolan. Vilket kan leda till att de kan erbjuda elever möjligheten till rätt utbildning. Resultaten har prövats utifrån tidigare forskning samt de material som har hämtats från folkbildningsrådet.     Nyckelord: Utbildning, Folkhögskola, Studie-och yrkevägsledare, Implementering, Samhällsklyftor   Antal ord: 11 698
477

Kritisk litteracitet i åk f-3 : En kvalitativ studie om åk f-3-lärares arbete för att utveckla elevers kritiska litteracitet / Critical Literacy in Primary School

Jannborg, Sara, Lundberg, Sofia January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om och hur kritisk litteracitet framträder i sju lärares arbete för att utveckla kritisk litteracitet genom högläsning av skönlitteratur. Studien syftar även till att fördjupa kunskapen om lärares tankar och åsikter om kritisk litteracitet och om elever ges möjlighet att utveckla kritisk litteracitet genom andra sammanhang. Lärarna är verksamma i åk f-3. Studiens ansats är kvalitativ och vilar på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare ger elever möjlighet att utveckla kritisk litteracitet och att det sker i varierande omfattning.Högläsningsbokens innehåll påverkar om elever ges möjlighet att utveckla kritisk litteracitet. Lärare anser att kritisk litteracitet är viktigt men anser sig inte ha tillräcklig kunskap för undervisning för förmågan. Utveckling av kritisk litteracitet genom andra sammanhang än högläsning av skönlitteratur sker. Slutsatsen är att lärare använder framgångsrika undervisningsfaktorer men är inte medvetna om att de gör det.
478

CSR - vilja eller krav från samhället? : En komparativ studie mellan Ica &amp; Coops hålllbara utveckling

Bahadori, Jennifer, Kjellsson, Jesper January 2020 (has links)
Undersöka och analysera en Ica butik och en Coop butik genom intervjuer, för att se och jämföra skillnader och likheter.
479

Delad vårdnad av företagsresurser : Hinder och drivkrafter till delningsekonomi mellan etablerade företag

Lundkvist, Linn, Ögren, Jessica January 2020 (has links)
En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.
480

INDUSTRIELLT EKOLOGISK STADSODLING : EN KVALITATIV STUDIE SOM UNDERLAG FÖR EN STADSODLINGSREVOLUTION I  STOCKHOLM

André, Hampus, Jonsson, Max January 2013 (has links)
Rooted in Industrial Ecology (IE) theory, this report evaluates how urban agricultural concepts and techniques, can contribute to improved ecological sustainability within the inner city boundaries of Stockholm. An overarching literary study as well as an interview was carried out, resulting in a qualitative analysis followed by suggestions for practical implementations. A substantial convergence was found between the eco-restructuring objectives of IE and the principal motives for urban agriculture. Consequently, eco-restructuring objectives are found in varying degrees in the presented urban agricultural techniques. Industrial symbioses, permaculture and combinations of urban agricultural techniques are tools which are capable of corresponding adequately to the diversity of urban settings. Prominent occurrences of eco-restructuring objectives and provisioning of ecosystem services motivated, for instance; green walls on Hornsgatan, aquaponics on allotments, waste heat-utilizing rooftop gardens, as well as vertical farming in suitable eco-industrial symbioses. / Utifrån teorier inom det vetenskapliga fältet Industriell Ekologi (IE) bedömer denna rapport hur stadsodling i Stockholms innerstad, både som koncept och praktiska tekniker, kan bidra till ökad ekologisk hållbarhet. I detta syfte genomfördes en övergripande litteraturstudie samt intervju, resulterande i en kvalitativ analys med tillhörande förslag på tillämpningar i Stockholm. Det upptäcktes att IE:s eko-restruktureringsmål fanns återspeglade i motiven för stadsodling som koncept, samt i varierande grad i samtliga berörda stadsodlingstekniker. Diversiteten av stadsmiljöer kan besvaras av kombinationer av stadsodlingstekniker, permakulturella koncept och industriella symbioser. Särskilt utmärkande förekomster av eko-restruktureringsmål samt utförande av ekosystemtjänster motiverade bland annat; väggodlingar på Hornsgatan, aquaponics på kolonilotter, spillvärmetillvaratagande takodlingar samt vertikala växthus i adekvata industriella symbioser.

Page generated in 0.0686 seconds