No description available.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. / Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

Studien syftade till att undersöka hur hållbart byggande definieras och praktiseras inom processen att uppföra en ny skolbyggnad där en kommun är beställare och ett kommunalt fastighetsbolag byggherre. Studien ämnade också undersöka vilka hinder och möjligheter som upplevs finnas för hållbart byggande. Totalt deltog tio personer, både politiker och tjänstepersoner som alla arbetar i olika roller inom processen. Metoden som valdes var kvalitativ och för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visade att hållbart byggande är ett komplext begrepp som i studien saknar en entydig definition. Tre teman kunde dock skönjas: vikten av planering för hållbarhet, hållbar byggnad över tid samt låg klimatpåverkan. Styrning mot hållbart byggande uppgavs omfatta såväl lagar och direktiv som lokala program, planer och strategier samt miljöcertifiering. Aktiviteter som avser främja hållbarhet inom ramen för processen uppgavs vara bland annat tidiga utredningar om exempelvis lokalisering och mateiralval för stomme samt kravställande i upphandling. Två teman som föreföll ses som både hinder och möjligheter var samsyn, dialog och samverkan samt ekonomi. Det tredje temat för hinder var svaga förutsättningar i form av såväl organisatoriska och systemmässiga som fysiska förutsättningar och det tredje temat för möjligheter var ökad kunskapsöverföring och nya arbetssätt.

Reducing our negative impact on the environment is one of the biggest challenges we are facing today. The construction industry accounts for almost 40% of global greenhouse gas emissions and therefore has a big responsibility to reduce emissions from buildings through sustainable solutions. By avoiding over-design, structural engineers can contribute to sustainable development. The purpose of this work is to contribute to sustainable development by developing three standard solutions for elevator pits designed for different loads. These solutions will replace the standard solution currently used by AFRY in Umeå. The method used consisted of three parts: dimensioning, drawing, and calculations on environmental impact. The dimensioning of the elevator pits was performed using softwares from Strusoft combined with manual calculations. After the dimensions of the building elements and the amount of reinforcement were calculated, the elevator pits were drawn in Revit Structure. The environmental impact of the elevator pits, including the previous standard solution, was calculated using EPDs and presented in carbon dioxide equivalents. The work resulted in drawings where the complete design of the elevator pits was presented. Among three different designs of the elevator pit plate, the result showed that a uniformly thick plate extended beyond the walls is the only one that meets the requirements. The walls were chosen to be 150 mm in all elevator pits. The climate calculations resulted in a total savings of 374 CO2-eq with elevator pit 2 compared to the previous standard solution, 779 CO2-eq with elevator pit 3, and no savings with elevator pit 1. Finally, the three new standard solutions are suitable for use in projects with a wide range of loads where elevator pit 2 and 3 contribute to direct savings in emissions. The previous standard solution was over-designed in the walls with regard to reinforcement, as evidenced by the amount of reinforcement in the three new elevator pits. / Att minska vår negativa påverkan på miljön är en av de största utmaningarna vi står inför idag. Byggbranschen står för nästan 40 % av de globala växthusgasutsläppen och har därmed ett stort ansvar att minska utsläppen från byggnader genom hållbara lösningar. I projekteringsskedet kan konstruktörer bidra till en hållbar utveckling genom att undvika överdimensionering. Syftet med detta arbete är att bidra till en hållbar utveckling genom att utveckla tre standardlösningar för hissgropar som är dimensionerade för olika stora laster. Dessa lösningar ska komplettera den standardlösning som i skrivande stund används av AFRY i Umeå. Arbetet bestod av tre delar: dimensionering, projektering och klimatberäkning. Dimensioneringen av hissgroparna utfördes med hjälp av datorprogram från Strusoft kombinerat med handberäkningar. Efter att dimensioner på byggnadsdelarna och armeringsmängden beräknats projekterades hissgroparna i Revit Structure. Miljöpåverkan av hissgroparna inklusive den tidigare standardlösningen beräknades med hjälp av EPD:er och presenterades i koldioxidekvivalenter. Arbetet resulterade i ritningar där den fullständiga utformningen på hissgroparna presenterades. Utav tre olika utformningar på hissgropsplattan erhölls resultatet att en jämntjock platta med utstick är den bästa lösningen. Väggarna i sin tur valdes till 150 mm i samtliga hissgropar. Klimatberäkningarna resulterade i att en total besparing på 374 CO2-ekv gjordes med hissgrop 2,779 CO2-ekv med hissgrop 3 och ingen besparing gjordes med hissgrop 1. Slutligen, är de tre nya standardlösningarna lämpade för att användas i projekt med en bred variation av laster där hissgrop 2 och 3 leder till direkta besparingar i utsläpp jämfört med den tidigare standardlösningen. Den tidigare standardlösningen var överdimensionerad i väggarna med hänsyn till armering vilket visar sig i armeringsmängden hos de tre nya hissgroparna.

Klimatomställningen är en av de största utmaningarna som vårt samhälle står inför och som en del av Sveriges miljömål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets totala miljöpåverkan i Sverige och framtidens bostäder behöver byggas på ett sätt som minskar klimatpåverkan, men samtidigt uppmuntrar och förenklar en hållbar livsstil hos dem som bor där. Till följd av detta har miljöcertifieringssystem blivit allt vanligare för att främja hållbart byggande. I Sverige är Svanen ett välkänt miljömärke som granskar en byggnad ur ett livscykelperspektiv där byggmaterial och kemiska produkter kontrolleras för att byggnaden ska leva upp till ställda krav på låg energianvändning. Studiens syfte är att undersöka hur bostadsutvecklare arbetar med Svanen i deras bostadsprojekt och hur de marknadsför det i kunderbjudandet. Även hur bostadskunder uppfattar Svanen och värderar dess fördelar i bostadsaffären ska undersökas. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att få en fördjupad förståelse kring hållbarhetscertifieringar och om bostadskunders upplevda värde. Litteraturstudien låg grund för intervjuer som gjordes med bostadsutvecklare, bostadskunder, säljare och marknadsförare. Intervjustudien visade att bostadsprojektets hemsida är den centrala kommunikationskanalen där Svanen marknadsförs. Marknadsföringen består av Svanens logotyp och en kort text om arbetet med Svanen och vilka fördelar det ger med betoning på mindre energianvändning, bra materialval, sund inomhusmiljö och gröna bolån. Bostadskunderna känner till Svanenmärket och förstår att det står för något bra och miljövänligt, men har generellt låg kunskap om vad det innebär för bostaden. De förknippar Svanen med mindre energi- och vattenanvändning, bra ventilation och en god inomhusmiljö. Bostadskunderna är positiva till Svanen och är nöjda och känner viss stolthet att de har en miljövänlig bostad. Däremot är det inget som efterfrågas eller styr kundernas köpbeslut. De tycker det är svårt att värdesätta Svanens fördelar och är inte villiga att betala en merkostnad för en Svanenmärkt bostad. Rekommendationer är att uppmärksamma Svanen och hållbarhet för att öka intresset bland kunder. En ökad kunskap och förståelse kan ge en positiv inverkan som i framtiden kan öka efterfrågan av Svanenmärkta bostäder. Kunden behöver också ekonomiska incitament och det är viktigt att marknadsföra de ekonomiska fördelarna som gröna lån och lägre energianvändning. Ett sätt att göra detta att jämföra en Svanenmärkt bostad mot en konventionell för att tydligare visa energieffektiviteten.

För att byggbranschen ska uppnå ett hållbart byggande har lärare på byggingenjörsprogram och nyutbildade byggingenjörer en viktig roll i att integrera hållbarhetskoncepten. Denna studie har via en enkät och via NEP-verktyget undersökt vilka kunskaper och attityder sistaårsstudenter och lärare på Malmö högskolas byggingenjörsprogram har kring miljöfrågor och hållbar utveckling (HU), samt hur de definierar hållbart byggande (HB).Resultatet visade att lärarna har en hög kunskapsnivå vad gäller miljöproblem och HU. Studenterna visade hög kunskap om ekologisk hållbarhet men lägre kunskap om ekonomisk- och social hållbarhet. 19 av 48 studenter definierade HB via ämnena Brundtland och HU- pelarna, oftast utan koppling till andra ämnen vilket kan anses oroväckande om fallet är att de teoretiska hållbarhetsbegreppen inte kan kopplas till den ingenjörsmässiga praktiken.Resultatet från NEP-undersökningen visade att de båda grupperna har en ekocentrisk världsbild snarare än en antropocentrisk. Några motsägelsefulla svar i NEP-verktyget indikerade dock att respondenterna instämde i att människan kommer exploatera jordens resurser i all framtid om vi bara finner nya tekniker som möjliggör det.En korrelationsanalys mellan studenternas kunskaper och attityder genomfördes via SPSS och analysen påvisade ett positivt signifikant samband (+0,308) som ger ett litet empiriskt bevis på att kunskapens plats vidare bör undersökas i utvecklandet av nya attitydteorier. / If the construction industry is to achieve sustainable building methods, teachers andconstruction engineer students have an important role in the integration of the sustainability concepts. This study aims through a survey, including the NEP-tool, to examine the knowledge and attitudes of final year students and teachers, at Malmö University construction engineering program, on environmental issues and sustainable development (SD). The respondents' definition of sustainable building (SB) was also collected.The results showed that teachers have a high level of knowledge regarding environmental problems and SD. The students showed high knowledge of the ecological sustainability, but lower knowledge of economic- and social sustainability. 19 out of 48 students defined SB, referring to subjects as Brundtland and SD-pillars, usually without connection to other subjects, which may be considered worrying if the theoretical concepts of sustainability can not be linked to the engineering practice.The result of the NEP survey found that both groups have an eco-centric worldview rather than an anthropocentric. Some contradictory responses in the NEP-tool indicated, however, that the respondents agreed that humans will be able to exploit the earth's resources in perpetuity if we just find new technologies for doing so.A correlation analysis between the students' knowledge and attitudes was conducted by SPSS and the analysis showed a positive significant correlation (+0.308) that gives some empirical evidence that knowledge should be explored in the development of new attitude theories.

Hållbarhet är ett komplext begrepp och är komplicerat att förmedla. Trots begreppets svåra innebörd är det något som används flitigt runt om i världen idag. Risken med att innebörden av hållbarhet inte förstås är att människor inte tar det till sig och istället ignorerar begreppets betydelse. Hållbarhet är ett viktigt begrepp som förmodligen är här för att stanna. Kommunikationen av hållbarhet är beroende av många olika faktorer då hållbarhetsbegreppet i sig själv innebär en mängd olika aspekter. För att nå ut till en så bred målgrupp som möjligt gäller det att beröra så många olika människor som möjligt. Vissa lyssnar på de faktiska och hårda elementen och andra tar till sig de mjuka och känsliga faktorerna. Vi har i den här uppsatsen velat ta reda på olika sätt att kunna skapa goda kommunikationsstrategier för hållbart byggande, och mer precist för Skanska Öresunds projekt Bassängkajen. Vi har velat visa på komplexiteten och betydelsen av hållbarhetsbegreppet i samhällets utveckling samt belysa betydelsen av att öka tyngdpunkten på den sociala aspekten. Bassängkajen är en ny kontorsbyggnad på Universitetsholmen i Malmö där den första etappen planeras stå klar under 2011. Bassängkajen är en av Skanskas mest miljövänliga byggnader och detta vill de gärna belysa för sina kunder. Vi har under arbetets gång undersökt befintligt kommunikationsmaterial som tillhandahållits av Skanska Öresund för att kunna identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter. Tidigt insåg vi att de sociala värdena var bristande i materialet för Bassängkajen och av den anledningen har vi lagt arbetets tyngdpunkt i de sociala aspekterna. Arbetet grundar sig i fördjupade litteraturstudier och en rad olika intervjuer och samtal med berörda personer. / Sustainability is a complex concept and many times very difficult to communicate. Despite these difficulties, sustainability is a word that is widely used around the world today. A major risk with the word not being understood is that people do not adopt the word, but rather ignores the concepts true meaning, however, sustainability is an important concept and is here to stay. The communication of sustainability is dependent on many different factors and the concept of sustainability itself entails a variety of aspects. To reach out to an as wide audience as possible, the concept needs to touch as many people as possible. Some will adhere to the real and hard elements whereas some embraces the soft and emotional factors. In this paper we have set out to find ways to establish good communication strategies for sustainable construction, and more specifically for the project, Skanska Öresund, Bassängkajen. We wanted to show the complexity and importance of sustainability in society and highlight the importance of increasing the emphasis on the social aspects. Bassängkajen is a new office building on Universitetsholmen in Malmö, and the first phase is scheduled for completion in 2011. Bassängkajen is one of Skanska's most environmentally friendly buildings, which is something that Skanska wishes to highlight to its customers. During the work, we have examined existing communication material provided by Skanska Öresund to identify potential development opportunities. Early we realized that the social values were lacking in the material for Bassängkajen, which led to an increased emphasis on the social aspects on our part. The work is based on in-depth literature studies and a range of interviews and discussions with relevant persons.

No description available.

Uppsatsen syftar till att, utifrån det svenska dagsläget (våren 2019), undersöka ett ökat träbyggande inom bostadssektorn som åtgärd för en mer hållbar byggsektor ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Vidare ämnar uppsatsen undersöka incitament och hinder för träbyggandet idag, och slutligen vad som krävs för att träbyggandet i sig skall bli mer hållbart längs med hela produktionskedjan, ur ett cirkulärt perspektiv. De stora klimatförändringar planeten står inför gör ämnet i högsta grad aktuellt utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Studien har utgått ifrån teorier om cirkulär ekonomi kopplat till hållbart bostadsbyggande. För att undersöka detta har 33 intervjuer med olika aktörer längs med produktionskedjan genomförts och kompletterats med en genomgång av forskningsfältet. Resultatet visar på tydliga argument varför trä kan vara en avgörande åtgärd. Samtidigt redovisas en rad med hinder som verkar ligga till grund för att trä som byggnadsmaterial inte tagit större marknadsandelar trots dessa argument. Studier visar också att ett ökat träbyggande i sig oavsett behöver bli mer hållbart, inte minst utifrån konsekvenserna av dagens storskaliga skogsbruk. Sammanfattningsvis framkommer ett behov av tydligare och mer krävande lagstiftning.

The process where people move from rural areas to cities is called urbanization. This has been ongoing in Sweden for a long time. About 200 years ago, 90% of the population lived in rural areas, today 85% live in cities (SCB, 2015).While new buildings are being added, older buildings are taken out of service and this affects the conditions for the preservation of older buildings (Boverket 2007, 15). This will have consequences for how we in the future can relate and understandour history (Sveriges miljömål, 2017). But one of the Swedish parliaments goals is to create a sustainable development, which has made the cultural environment to a usefulresource. It can become an important part of sustainable developmentin both an ecological, social and economic perspective (RAÄ [a], u.å.).The municipality of Kramfors,together with neighboring municipalities,runs a development projectcalled “The tourismindustry of the High Coast -a journey in spaceand time"where the purpose is to tell theindustrial and cultural history of the area and increase tourism in the High Coast and Ådalen. One of the purposes with this master thesiswas topresenta conceptual design proposal for therebuilding and extension of an old harborofficebuildingfrom 1900, located by the river in Öds kaj, Kramfors. Öds kajis one of the nodes inthe development project and the historical harbor buildingcan become the attraction ofthe area.The main purpose of the thesis was to investigate, from a sustainability perspective, how a culture-historicalbuilding, by gaining a new function, can strengthen the socialidentity and contribute to tourism industry in a smaller town. This while respectingthe cultural-historical aspects of the building.Initially, a literature study was made from which information about cultural historical valuation was obtained. With Axel Unnerbäck's (2002) model as support, an analysis was made of the harboroffice's cultural-historical values. The building-historical andsocial-historical values were considered to be the main motive for preserving the building. They were strengthened by the basic motives: architectural value, identity value, industrial history value, patina and social-historical value.Asite analysis and a needs study were conducted in order to mapconditions and needs. In the next step, Peña and Parshall's (2001) method Problem Seekingwasused, where the purposewasto identifyfactors that wouldaffectthe designprocess.Before designing the proposal, a general description of possible future functions/ businesseswas made to decidethe most suitable for the buildingand the area. Based on needsacafé and restaurantbusinesseswas chosen.Beforedevelopingthefinaldesign proposal, a consequence analysiswasmade of three early sketches toexamine the impacton thecultural history values. The final result includesabuilding extension that, through a glass link, marks and respectsthe volume, materials and colorsof the original building.The conclusion of this thesis is that the aspects identity value, tourismindustry and sustainability are strongly interconnected. Sustainability involves the preservation of our cultural-historical heritage, which in a first step is made possible through cultural-historical valuation. The inheritance is in turn important for local identity valuesand tourismindustry, and thus crucialfor anotherpart of sustainability.Furthermore, the conclusion isthat processesand methodsusedin this master thesisare applicable to similar projects where a cultural-historical building willget a new function or business.