Uppsatsen berör informationsspridning om textil med tonvikt på konsumentupplysning och undersöker särskilt om den innehåller användbara råd om textila material, kvalitet och vård. Idag köper den genomsnittliga svensken 14 kilo kläder per år men det är endast fyra kilo som faktiskt behålls. Kläder hänger oftast kvar i garderoben i cirka 2,5 år. Under den tiden används de i genomsnitt 7 till 8 gånger. Om kläderna istället skulle användas tre gånger mer skulle den negativa påverkan på miljön minska med 65 procent och vattenåtgången med 66 procent. Att konsumenten använder och tar hand om det som köps blir alltså centralt för att skapa en mer hållbar klädkonsumtion. Ett behov att informera människor om hur de ska tänka när de köper kläder och hur de tar hand om de kläder de har. Genom att använda sig av diskursteorin har undersökningen granskat den informationsspridning som sker och som har som syfte att minimera/förebygga att textilavfall uppstår i onödan.Informationsspridningen om kläder ska, enligt den nuvarande behovsdiskursen, fokusera på hållbarhet och miljöpåverkan, vilket den också gör. Studien har utgått från en hypotes som menar att informationen som sprids idag framförallt fokuserar på den miljöpåverkan som kläder har, men saknar råd om hur konsumenten faktiskt ska gå till väga. Genom en enkätundersökning där 228 respondenter svarade, gick det att utläsa var information hämtas, och hur de uppfattar sitt egen behov av information om hållbar klädkonsumtion. Vidare undersöktes innehållet i 141 artiklar från utvalda informationskanaler, hur de upplyste om hållbart mode och i vilken grad de gav användbara och sakliga råd. Denna typ av information har avgränsats genom tre tematiska nedslag, material (egenskaper och användningsområden), kvalitet (sammanlagda värdet av egenskaper som plagget har) och vård (förvaring, tvätt och lagning/skötsel). De råd som ges belyser framförallt vård av textilier. Studien kompletteras med tre intervjuer av Råd & Rön, bloggen Recovering Shopaholic samt Göteborgs Stad. De sakliga råden som sprids idag likställs med den information som gavs ut som konsumentupplysning före 1960-talet. Undersökningen visar att få artiklar innehåller lika detaljerade fakta som de broschyrer som spreds under 1940- och 50-talet. I förhållande till hållbarhetsfrågan skulle det vara positivt att återgå till den mer utbildande information med fokus på sparsamhet som spreds före 1960-talet. Det finns således en dissonans mellan konsumentens behov av information och den typ av konsumentupplysning som finns.

Sammanfattning   Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elenore Juliusson (98/07/17) Tarek Elias Mohsen   (92/09/21) Titel:   Gen Z & hållbar konsumtion online Handledare:  Sara Melén Hånell Nyckelord:  Hållbarhet, planerat beteende, avsikt-beteendegap,  konsumtion, generation Z, hållbart mode   Forskningsfråga: Hur översätts Gen Z:s attityd när det kommer till köpbeteende online     med fokus på mode och hållbarhet?  Syfte:   Studien undersöker Gen Z:s attityd till hållbar modekonsumtion och    vad som påverkar deras köpbeteende online. Metod:  Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer. Slutsats:  Gen Z är medveten om modebranschens negativa miljöpåverkan, men     prioriterar pris framför hållbarhet. De saknar kunskap om företagens hållbarhetsprinciper. Utmaningarna för Gen Z är bristen på information, valmöjligheter och påverkan från modeindustrin. Det finns en indikation på  att sociala medier spelar en roll i påverkan av deras köpbeslut och trots goda värderingar kan självkontroll kan vara en utmaning för dem, vilket kan leda till impulsköp och oplanerat beteende. / Abstract  Date: 2023-05-30 Level:  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Elenore Juliusson(98/07/17)  Tarek Elias Mohsen  (92/09/21) Title:   Gen Z & sustainable fashion consumption online Supervisor:  Sara Melén Hånell Keywords:  Sustainability, planned behavior, intention-behavior gap,  consumption,  generation Z, sustainable fashion  Research question: How does Gen Z’s attitude translate when it comes to online     purchasing behavior with a focus on fashion and sustainability? Purpose:  The study examines Gen Z’s attitude towards sustainable fashion consumption and what influences their online purchasing behavior. Method:  Qualitative method with focus group interviews.  Conclusion:  Gen Z is aware of the negative environmental impact of the fashion industry,    but prioritizes price over sustainability. They lack knowledge of companies'    sustainability principles. The challenges for Gen Z are the lack of      information, choice and the influence of the fashion industry. There is an    indication that social media plays a role in influencing their buying decisions   despite their good values. Selfcontrol can be a challenge for them, which can    lead to impulse buying and unplanned behavior.

Under de senaste 15 åren har modeindustrin växt och blivit både snabbare och billigare och begreppet fast fashion har etablerats. Fast fashion är en affärsstrategi inom modeindustrin vars mål är att reducera ledtiderna från idé till butik. Strategin syftar till att tillfredsställa kundernas begär av de senaste trenderna på mycket kort tid. Fast fashion branschen kan sägas stå i motsägelse till en hållbar utveckling, då den representerar korta modecykler där kläder tenderar att bli ”slit och släng” varor. Idag går utvecklingen dock mot en ökad medvetenhet i gröna, miljörelaterade frågor vilket har lett till att fler produkter marknadsförs som gröna produkter. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenten har skapat ett behov hos företag att kartlägga den gröna konsumenten. Ur ett företag - och marknadsföringsperspektiv är en förståelse för vad den gröna konsumenten eftersöker en förutsättning, då det är ineffektivt att utveckla gröna produkter om inte kunden attraheras av dem.Syftet med uppsatsen är att uppnå en ökad förståelse för modekonsumentens attityder och uppfattningar kring hållbart mode inom fast fashion branschen på den svenska marknaden. Uppsatsen har en kvalitativ utformning och datainsamling har skett genom två fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Den behandlar teorier kring konsumentbeteende med inriktning mot fast fashion konsumenten och den gröna konsumenten. Vidare behandlas segmentering med fokus på grön segmentering och slutligen marknadskommunikation med inriktning mot hållbar och grön kommunikation. Resultatet från de undersökta kunderna är tänkta att generera uppslag för fast fashion företag vid utformning och kommunikation av produkter och aktiviteter kopplade till hållbart mode.Vi kan utifrån resultatet från båda fokusgrupperna urskilja en något motsägelsefull hållning till miljömedvetenhet. Det är tveksamt huruvida de undersökta kunderna ser en problematik i klädkonsumtionen kopplat till miljöproblem. Vidare uppvisar de en skepsis gentemot fast fashion företagens hållbara mode då de ifrågasätter trovärdigheten och äktheten. Gällande hur hållbart mode kan kommuniceras kan sägas att intervjupersonerna eftersöker en tydlighet i hur budskapen kommuniceras. En slutsats i uppsatsen är att den höga omsättningen på produkter framkallar ett ”Köp nu”-beteende hos kunden vilket bekräftar fast fashion kunden som till stor del impulsstyrd i sina inköp. Det är inte behovet av att exempelvis köpa en ny jacka som i första hand styr kundens inköp utan snarare att hon köper för köpandets skull. Denna mentalitet hos de undersökta kunderna bekräftar att fast fashion-mode behandlas som ”Slit och släng”-produkter.Två nyckelord som har vuxit fram ur det empiriska materialet är tydligt och konsekvent. Dessa nyckelord måste vara ständigt närvarande för att fast fashion företag ska kunna kommunicera hållbarhet på ett sätt som appellerar till de undersökta kundernas attityder. Sammanfattningsvis kan sägas att om fast fashion företag lyckas kommunicera hållbarhet på ett attraktivt sätt kan vinsterna bli stora. Genom att positionera sig som ett fast fashion företag som erbjuder hållbart mode kan konkurrensfördelar skapas.Over the past 15 years, the fashion industry has grown in size and become both faster and cheaper and the concept of fast fashion has been established. Fast fashion is a business strategy in the fashion industry which is based on reducing lead times from concept to store. The strategy aims to satisfy customer requests of the latest trends in a very short time span. The fast fashion industry is in a way contradicting a sustainable development, as it represents short fashion cycles where clothes tend to be regarded as disposable products. Today however, we are moving towards a greater awareness concerning green, environmental issues which has resulted in more products that are being marketed as green products. This increased environmental awareness among consumers has created a need for companies to identify “the green consumer”. From a business - and marketing perspective, an understanding of what the green consumer is looking for is a pre-condition, since it is inefficient to develop green products unless they are what the customer desires.The purpose of this paper is to obtain a better understanding of the fashion consumer’s attitudes and perceptions on sustainable fashion concerning the fast fashion industry. The thesis has a qualitative design and the data has been collected through two focus groups. The collected empirical data has been analyzed with the theoretical framework in mind. The theoretical framework deals with theories of consumer behavior with emphasis on the fast fashion consumer as well as the green consumer. We also look at market segmentation with emphasis on green segmentation and finally marketing with a focus on sustainable and green communication. The results gathered from the surveyed customers will hopefully generate ideas for fast fashion companies on how to communicate products and activities related to sustainable fashion.Based on the results from the two focus groups we can discern a somewhat contradictory attitude towards environmental awareness in general. Whether the surveyed customers realize that clothing consumption is linked to some environmental problems is rather doubtful. Furthermore, they exhibit skepticism towards the sustainable fashion offered by fast fashion companies as they question the credibility and authenticity. They also express the need of a clearer and more accessible marketing communication concerning sustainable fashion. One conclusion of this paper is that the high turnover of products creates a "Buy Now"-behavior which confirms the fast fashion customer as largely an impulse buyer. It is not the need for say, a new jacket that primarily govern the customer's purchase, but rather that she is buying for buying's sake. This mentality confirms that fast fashion clothing often is treated as disposable products.Two keywords which have emerged from the empirical material are clear and consistent. These keywords should permeate fast fashion companies in their effort to communicate sustainability in a way which appeals to the surveyed customers attitudes. In summary, if fast fashion companies are able to succeed in communicating sustainability in an attractive way, the gains can become significant. By positioning itself as a fast fashion company offering sustainable fashion a competitive advantage is created. / Program: Textilekonomutbildningen

Att modeindustrin har stor inverkan på miljön har varit känt inom industrin sedan decennier och allmänhetens medvetenhet ökar för varje år. I övergången mellan retorik och praktik, där konsumenter allt mer kräver transparens kring faktiska åtgärder snarare än retoriska eller performativa hållbarhetsinitiativ, uppstår ett behov av studier kring hur företag arbetar eller kan arbeta med hållbarhet i praktiken. Tidigare forskning identifierar inköpsfunktionen som en vital funktion för företag att agera hållbart. Inom modeinköp saknas forskning som återger ett helhetsperspektiv på inköparens arbete med gröna inköp. Tidigare forskning menar att inköparens beslut har en direkt påverkan på miljön, dock saknas forskning som undersöker hur stort utrymme inköpare inom modebranschen har att fatta gröna inköpsbeslut. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilket utrymme inköparen har att ta beslut som påverkar miljömässig hållbarhet (i sitt företag) samt kartlägga var i inköpsprocessen inköparens miljömässiga hållbarhetspraktiker utförs. Syftet har genererat tre frågeställningar; (I) Vilken agens har inköpare på svenska modeföretag att ta beslut relaterade till miljömässig hållbarhet? (II) Vilka faktorer påverkar inköpares agens att ta hållbara beslut? (III) I vilken/vilka fas(er) av inköpsprocessen har inköpare möjlighet att vidta miljömässiga hållbarhetsåtgärder? Syftet och forskningsfrågorna undersöktes med utgångspunkt i en undersökningsmodellen baserad på en sammanlänkad version av Min och Galles (1997) ramverk för hållbara inköpsstrategier, med tillägg av leverantörshantering, samt van Weeles (2018) modell för inköpsprocessen. Undersökningsmodellen visar de tre huvudsakliga rollerna och aspekterna som påverkar gröna inköpsstrategier, samt att dessa även påverkar varandra. Vidare möjliggjorde modellen kategorisering av miljömässiga hållbarhetsåtgärder vidtagna av inköpare i inköpsprocessen. Studien har genomförts med en kvalitativ datainsamlingsmetod för att besvara forskningsfrågorna och syftet. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer på svenska modeföretag. Åtta informanter med yrkestiteln inköpare eller som verkade inom inköpsfunktionen intervjuades. Intervjuerna återspeglar de miljömässiga hållbarhetsåtgärder som förekommer inom inköpsprocessen för den specifika inköparen. Resultatet går därmed inte att likställa med företagens hållbarhetsarbete inom hela verksamheten. Resultatet och analysen visade att inköpare på de undersökta företagen hade varierande agens som påverkades främst av företagsstorlek. Kartläggningen av inköpsprocessen visade att samtliga hade agens att vidta miljömässiga hållbarhets åtgärder i orderläggningsfasen och sju av åtta hade agens i specifikationsfasen. En minoritet av inköparna kunde vidta åtgärder vid leverantörsval. / The substantial impact the fashion industry has on the environment has been commonly accepted in the industry for decades and public awareness is increasing every year. As consumers are increasingly demanding transparency on outcome from interventions, rather than performative sustainability initiatives, there is now a need for studies focusing on how businesses can work with sustainability in practice. Previous research identifies the purchasing function as a vital component for companies to act sustainably. In fashion purchasing, there is a shortage of research which reflects a holistic perspective on green purchasing. Previous research argues that the decisions buyers make have a direct impact on the environment. However, there is a lack of research that examines what agency buyers in the fashion industry have in order to make green purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate to what degree a buyer or purchaser can make decisions which affect environmental sustainability within their company and where in the purchasing process they take place. The purpose has generated the following research questions; (I) What agency do buyers/purchasers in Swedish fashion companies have to make decisions that affect environmental sustainability? (II) Which factors affect the buyers/purchasers agency to make sustainable decisions? (III) In which phase/phases of the purchasing process is there a possibility for a buyer/purchaser to make sustainable decisions? The purpose and the research questions were studied with support from an analytical framework based on a combination of the Min and Galle (1997) framework for sustainable purchasing strategies, with an addition of supplier management, and van Weele´s (2018) purchasing process model. The analytical framework shows the three main roles and aspects that affect green purchasing strategies, and how they affect each other. Furthermore the analytical framework facilitated the categorization of environmentally sustainable actions taken by the buyer/purchaser in the purchasing process. The study has been conducted using qualitative data to answer the research questions and the purpose. Empirical material was collected from seven semi-constructed interviews with employees at swedish fashion companies, whose job title included ‘purchaser’ or were working within the purchasing function of the company. The interviews reflect the environmentally sustainable measures taken in the purchasing process by the individual. The result can thus not be equated with the companies' overall sustainability work. Analysis of the data showed that purchasers working at the investigated companies had varying agency to make environmentally sustainable decisions, which was mainly explained by the company size. The mapping of the purchasing process showed that all of the purchasers within the investigated companies had agency to make environmentally sustainable decisions within the ordering phase and seven out of eight had agency in the specification phase. A minority of the purchasers could make environmentally sustainable decisions in the supplier selection phase.

Bakgrund: I takt med konsumenternas stigande intresse för hållbara modeprodukter har den gröna marknadsföringen från fast fashion-företag ökat. Eftersom det finns uppfattningar om att modeindustrin inte relateras till hållbarhet kan modeföretags försök att nå ut tillkonsumenterna via sin gröna kommunikation uppfattas på ett felaktigt sätt. I vissa fall ser även företag en fördel med att främja gröna produkter som en försäljningsstrategi, vilket skapar en förvirring hos mottagaren. Konsumenter har därför svårt att avgöra när ett budskap är tillförlitligt. Syfte: Syftet är att undersöka hur konsumenter tolkar fast fashion-företags grönamodeannonser ur ett kognitivt och affektivt perspektiv. Målet är därigenom att genererakunskap om hur modeföretag kan gå tillväga för att utforma gröna annonser och få fram sitthållbarhetsbudskap på ett effektivt sätt. Detta genom att utgå från konsumentens synvinkel och granska hur konsumenters tillit påverkas av informationen som kommuniceras i en grönmodeannons, deras kunskap om hållbart mode, tidigare uppfattningar om modeföretag samt hur känslor påverkar mottagarens tolkning av budskapets trovärdighet. Frågeställningar: Hur tolkar konsumenter gröna modeannonser? Hur påverkas konsumentens tillit av informationen som kommuniceras i grönamodeannonser, kunskap om hållbart mode samt tidigare uppfattningar om modeföretag? Hur påverkar den känsla konsumenten får i samband med gröna modeannonser tilliten? Metod: För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ forskningsmetod. Medanledning av att det eftersöktes en djupare förståelse för konsumenters känslor för och tolkningar av de valda modeföretagens, H&M:s, Gina Tricots och Lindexs, gröna annonser genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva utvalda kvinnor från Sverige. Därefter transkriberades intervjuerna och fyra huvudteman urskildes. Slutsats: Studiens resultat visar att om en grön modeannons har en typisk “modekänsla” genererade det en lösare koppling till hållbarhet och blir mindre trovärdig. Grönamodeannonser som framhåller “naturliga” aspekter framkallar en ökad känsla av tillit. När konsumenter har en positiv tidigare uppfattning om företaget blir den gröna modeannonsen mer trovärdig, om det existerar en negativ uppfattning påverkar det även inställningen tillannonsen. Studien kan urskilja kunskapsbrist om hållbart mode, på grund av detta efterlyser konsumenter tydlig information i samband med de gröna modeannonserna. I och med att en kvalitativ metod väljs är en generalisering bland kvinnliga fast fashion-konsumenter inte möjlig i denna studie. Däremot genererar studien kunskap om hur fast fashion-företag kan utforma gröna modeannonser för att förmedla budskapet på ett produktivt vis, för att minskarisken för missförstånd och bygga förtroende hos konsumenten. Exempel på vidare forskning är att fortsatt undersöka hur dessa tolkningar påverkar köpintentionen hos konsumenterna. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att undersöka andra modeannonser och modeföretag för att se om det genererar i en annan uppfattning. / Background: In line with consumers' growing interest in sustainable fashion products, the green marketing from solid fashion companies has increased. Since there are perceptions that the fashion industry is not related to sustainability, fashion companies' attempts to reach consumers through their green communications can be misinterpreted. In some cases, companies also see an advantage in promoting green products as a sales strategy, which creates confusion on the part of the recipient. Consumers therefore find it difficult to determine when a message is reliable. Purpose: The purpose is to investigate how consumers interpret the fixed fashion companies’ green fashion ads from a cognitive and affective perspective. The goal is thereby to generate knowledge about how fashion companies can go about designing green ads and producing their sustainability message in an effective way. This is based on the consumer's point of view and how consumer confidence is influenced by the information communicated in a green fashion ad, their knowledge of sustainable fashion, previous perceptions of fashion companies and how emotions affect the recipient's interpretation of the message's credibility. Research questions: How do consumers interpret green fashion ads? How is consumer confidence affected by the information communicated in green fashion advertisements, knowledge of sustainable fashion and previous perceptions of fashion companies? How does the feeling the consumer gets in the context of green fashion ads affect trust? Method: To answer the questions, a qualitative research method was applied. Because a deeper understanding of consumers' feelings and interpretations of the selected fashion companies, H&M's, Gina Tricots and Lindex's green advertisements was sought, semi-structured interviews were conducted with eleven selected women from Sweden. Subsequently, the interviews were transcribed and four main themes were distinguished. Conclusions: The study's results show that if a green fashion ad has a typical "fashion sense “it generated a looser link to sustainability and becomes less credible. Green fashion ads that emphasize “natural” aspects evoke an increased sense of trust. When consumers have a positive past perception of the company, the green fashion ad becomes more credible, if there is a negative perception it also affects the attitude towards the ad. The study can discern the lack of knowledge about sustainable fashion, because of this, consumers are looking for clear information in connection with the green fashion ads. With the selection of a qualitative method, a generalization among female solid fashion consumers is not possible in this study. However, the study generates knowledge of how fast fashion companies can design green fashion ads to convey the message in a productive way, to reduce the risk of misunderstanding and build consumer confidence. Examples of further research are to continue to investigate how these interpretations affect the buying intention of consumers. Another suggestion for continued research is to examine other fashion ads and fashion companies to see if it generates in a different view.

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil. Forskare menar att ekonomisk tillväxt är den bidragande faktorn till ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser. Således ligger framtiden i effektivisering, återvinning och ny miljövänlig teknologi för att resurserna ska räcka till. Allmänheten i industrialiserade länder är väl medvetna om de negativa effekter som deras konsumtionsbeteende har på miljön. Den ökade kunskapen bidrar till en efterfråga på ekologiska varor. De ekologiska produkterna skapar nya möjligheter för differentiering och konkurrensfördelar för företag. Men är inom klädbranschen en minoritet då konsumenternas etiska värderingar inte sammanfaller med deras prioriteringar vid ett klädköp. Problemet stärks ytterligare då klädindustrin är byggt på komplicerade system där produktionen består av lågkostnads kläder som produceras i kostnadseffektiva länder. Företag måste se över modegrad och kvalitet vid produktion av ekologiska kläder.

Purpose: The purpose of this paper is to identify how social media, specifically Instagram can be used to encourage interest among the millennial male for sustainable fashion products. The study contributes to give marketing insights and a broader understanding of the millennial male’s online behaviour, so that fashion companies within the sustainable sector of the industry can benefit from these when broadening their target market. The findings are to contribute within the field of textile management. Design/method/approach: The study has used a model based on millennial male values that were connected to visual picture content. The model illustrates how the millennial male is influenced by several factors and values, ultimately determining which type of visual social media content that results in the most engagement and interest for sustainable products. The methods included posting visual content on two different channels on the Instagram profile of a sustainable fashion company aimed at mainly millennial males. Different kinds of engagement with the content was measured in order to determine which type of content was the most successful at encouraging interest among millennial males towards sustainable fashion products. Findings: The findings of this research show that pictures posted on both Instagram feed and Instagram stories with social and aesthetic, as well as close-up and detail content, are likely to perform well and encourage interaction and engagement on Instagram. The findings also show that production related pictures are not generating an interest from the millennial male. Moreover, in order to reach a wider audience with the content shared on Instagram stories and feed content need to be used simultaneously. These findings suggest that companies can encourage male millennials to purchase sustainable products by appealing to their values. Practical implications: The findings by this study are valuable for sustainable fashion companies that are looking for ways to improve their reach and engagement with millennial males. The findings of this value can also benefit marketers to improve their marketing strategy on Instagram. Originality/value: The findings show that Instagram can be used to reach out to a wide spread of Instagram users with an interest of sustainable fashion. Moreover, the findings suggest that companies can encourage sustainable fashion consumption through appealing to the values of their target market, using social media content. Keywords: Sustainable fashion, Social media marketing, millennial male, marketing, Instagram content for marketing Paper type: Research paper / Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala medier, specifikt Instagram, kan användas för att öka intresse för hållbart mode hos millennial mannen. Studien kommer öka förståelsen för marknadsföring och vilken typ av innehåll som genererar mest intresse och engagemang online hos millennial mannen. Studiens rön ska gynna hållbara modeföretag att utöka och rikta sin marknadsföring online. Resultatet ska bidra till fördelar och ökad kunskap inom textilmanagement, eftersom studien utgår från företagsperspektiv istället för konsumentperspektiv. Metod: Denna studie har använt sig av en modell som är baserad på värdesättningar hos millennial mannen. Millennial mannens värden kopplades till bildmaterial som användes i studien. Modellen visar hur millennial mannen blir påverkad av faktorer och värdesättningar och sedan bestämmer vilken typ av social media innehåll som tilltalar honom mest. Det empiriska materialet i denna studie samlades in via ett hållbart modeföretags Instagram konto. Detta företag fokuserar på herrmode. Två olika kanaler användes för datainsamlingen: Instagram feed och story. Olika slag av engagemang mättes för att kunna bedöma vilket slag av innehåll i social media resulterade i mest intresse till hållbart mode hos millennial mannen. Resultat: Studiens resultat visar att bilder inom temat social och estetik samt närbilder och detaljerade bilder resulterar i mest engagemang och samverkan på Instagram. Resultaten tyder även på att bilder inom temat produktion inte intresserar millennial mannen. För att kunna nå ut till en bredare samt djupare kundkrets bör Instagram feed och story användas tillsammans. För att uppmuntra millennial mannen till att köpa hållbart mode bör företag sträva till att tilltala millennial mannens värdesättningar. Praktisk implikation: Studiens resultat är värdefull för hållbara modeföretag som strävar att nå ut till en bredare kundkrets, specifikt millenial mannen. Utöver det kan studiens resultat bidra till en effektivare marknadsföring och målsättning för att fånga den hållbara kunden. Ursprung/validitet: Studiens resultat visar att användningen av Instagram inom marknadsföringssyfte kan nå ut till en stor mängd av plattformens användare. Utöver detta tyder resultaten på att företag kan uppmuntra hållbar modekonsumtion då de tilltalar målgruppens värdesättningar och intressen med innehållet som delas på Instagram. Nyckelord: Hållbart mode, Sociala media marknadsföring, Millenium mannen, Marknadsföring, Instagram innehåll för marknadsföringssyfte Paper typ: C-uppsats

Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsmetod analysera hur mindre varumärken arbetar med - och i framtiden kan och ämnar arbeta med hållbarhetsstrategier i förhållande till expansion. Denna uppsats analyserar både företag och företags hållbarhetsrapporter samtidigt som den ger forskares syn på ämnet. För studien har en abduktiv forskningsansats använts. Forskningsmetoden är kvalitativ och djupintervjuer har gjorts med 6 olika informanter. För intervjuerna har en semistrukturerad intervjumall använts. Intervjuernas resultat har tytt på att kunskapsnivån om hållbarhetsstrategier hos företag är relativt låg men att intresset för en högre kunskapsnivå finns. Huruvida ett mindre modeföretag arbetar med hållbarhet verkar bero på storlek på företaget. Hur väl en hållbarhetsstrategi kan passa på ett företag verkar också bero på storlek på företaget. / The purpose of the study is to analyze, through a qualitative research method, how smaller brands work with - and in the future can and aims to work on sustainability strategies in relation to expansion. This paper analyzes both companies and manufactures sustainability reports while providing researchers views on the topic. For the study an abductive research approach has been used. The research method is qualitative and in-depth interviews have been conducted with 6 different informants. For the interviews a semi structured interview has been used. Interview results have shown that the level of knowledge about sustainability strategies at companies is relatively low, but that interest in a higher level of knowledge exists. Whether a small fashion company works with sustainability seems to depend on the size of the company. How well a sustainability strategy can suit a business also seems to depend on the size of the company.