The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies. Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle. What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects. The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows; they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work. To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education. / Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid. Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget. Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet. Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis; Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar. Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt. Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.

Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas. Dessa mätvärdenhar behandlats utefter riktlinjer från Boverket angående hur energideklarationer skautfärdas. Där har dock funnits mätvärden som ej har kunnat erhållas, detta beroende av attflera byggnader delade på samma anslutningspunkt, detta har gjort att en uppdelning påhur mycket energi varje byggnad använder sig av har varit omöjlig att svara på. Vid dessasituationer har de byggnadernas energianvändning samt ytor slagits samman för att sedanbli behandlade som en byggnad. Ytterliggare förenklingar har förekommit frånleverantören då flera kunder har delat på samma anslutningspunkt där separata mätareinte har existerat. Vid dessa tillfällen har leverantören fördelat energianvändningenprocentuellt mellan kunderna, en fördelning som uppfattas som hämmande förenergieffektiviserings åtgärder. Fördelning av denna typ påvisar inte den verkligaenergianvändningen i en specifik byggnad. Vid jämförelse av de mätvärden sominhämtats från leverantören och de utförda energideklarationerna har flera felaktigheterpåträffats. I energideklarationerna har förväxling av ytor förekommit. Även renaförsummande av kyla har förekommit. Det slutgiltiga resultatet visar på att HHsbyggnader har högre energianvändning än vad de dokument som enligt samhället skasäkerställa den energiprestanda varje byggnad innehar. / Society's standards and guidelines say that today's buildings shall reduce their energyconsumption to obtain a better energy performance. To make this possible new laws havebeen formulated to ensure that this is the case. Halmstad University (HH) consists of 18building cells, each with has its own unique energy usage. To get an overall image overHH’s energy situation, the values for heating, cooling and electricity have been collected.The task of obtaining these values has been difficult were multiple instances in HH, theenergy provider and the property manager has been consulted. These values have beentreated along the guidelines of the National Housing Board on how the energyconsumption documents should be created. There have been some values that areunobtainable, the reason for this is because several buildings shared the same connectionpoint for heating, cooling and energy, because of this a breakdown of how much energyeach building uses have been impossible to answer. In these situations all of the buildingsenergy consumptions and surfaces have been pooled and then been treated as onebuilding. Further simplification has been made. In some instances many differentcustomers have shared the same connection point even though separate meters for eachcustomer have not existed. On these occasions the energy provider has divided the energyconsumption between the energy customers only with the means of a fixed percentage, adistribution that is perceived as a disincentive to energy efficiency measures.Distributions of this type do not show the actual energy usage in a specific building.When comparing the values obtained from the energy provider and the energyconsumption documents, several errors were found. Some of the building surfaces havebeen switched. Even pure neglections have occurred. The final result shows that HH’sbuildings have higher energy consumption than the documents that society refers to tooensure that the energy performance of each building is known.

Voyage är en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte är att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fånga nya läsare inom detta tidningssegment. Den nytänkande layouten ska attrahera de mer aktiva och äventyrliga resenärerna.De existerande resetidningarna är alla uppbyggda på ett strukturerat vis, vissa rörigare än andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet är tänkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ändå en underliggande struktur som håller uppslagen samman. De andra tidningarna skapar en rörighet genom varierande layout av bilder och text. Voyage skapar rörighet genom dekorativa element.

Abstract   Titel: Fastighetsekonomers motivation i yrkesliv och utbildning Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Mahtab Yousefi & Tony Esso Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - 06 Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka blivande fastighetsekonomers motivation på utbildningen och yrket, som vi sedan skulle jämföra med yrkesverksamma. Samtliga intervjupersoner är befintliga och gamla studenter från Högskolan i Gävle. Denna studie är tillägnad alla studenter som är blivande fastighetsekonomer. Metod: Vi har använt oss utav kvalitativ metod under intervjuerna, totalt genomfördes det 20 intervjuer varav tio utav dem var via telefon. Vi har även använt oss utav kvantitativ metod, vår information samlade vi in via en elektronisk enkätundersökning till de yrkesverksamma, och studenterna fick undersökningen utskriven för att sedan koppla det till Self Determination Theory (SDT). Resultat och slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av GCOS och ACI. Det resulterade i att studenterna hade högre procent i autonomy medan de yrkesverksamma hade högre procent i controlled och amotivation. Resultatet visade också att BNPT kunde anpassas och jämföras med respondenterna. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi begränsat oss till att forska och analysera studenter som endast har studerat på Högskolan i Gävle. Det skulle vara intressant att föra statistik på andra studenter från andra högskolor/universitet som har närliggande program och som har som huvudmål att arbeta inom fastighetsekonomi/förvaltning. Därefter analysera deras förväntningar och motivation till yrket med hjälp av SDT. Uppsatsens bidrag: Det har gjorts liknande forskning kring motivation, där man har fokuserat sig på bostadsköp. Vi vill fokusera på studenter och yrkesverksamma personer som är och ska bli fastighetsekonomer, hur motivationen är hos båda parter, med hjälp av SDT. Den här studien har bidragit till att ta fram information om motivation, som gynnar båda studenter och personer ute i arbetslivet. Uppsatsen visar hur personer agerar i olika situationer och hur de är som individer när det gäller att vara motiverad. SDT visar att man kan mäta motivation och dela in personer i olika typer av motivationer. Nyckelord: Self Determination Theory, GCOS, fastighetsekonom, utbildning, motivation, studenter, Högskolan i Gävle / Abstract Title: Property Economists motivation in working life and education Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Mahtab Yousefi & Tony Esso Supervisor: Jonas Kågström Date:  2011 - 06 Aim: The purpose of this final essay was to investigate the future real estate economists’ motivation for education and profession, which we then would compare with professionals. All of the respondents are current and former students from the University of Gävle. This study is dedicated to students who are future real estate economists. Method: We have used qualitative methodology in the interviews, in total there were 20 interviews, ten of them were by telephone. We have also used quantitative method, our information was collected by electronic survey to professionals and students received the survey printed out, and connected to the Self Determination Theory (SDT). Result and conclusions: The results were analyzed by using GCOS and ACI. The result was that the students had a higher percentage of Autonomy while the professionals had higher percentage of controlled and amotivation. The results also showed that BNPT could be adapted and compared with the respondents. Suggestions for future research: In our study we restricted ourselves to research and analyze students who have only studied at the University of Gävle. It would be interesting to keep statistics on other students from other colleges/universities that have related programs and their main objective is to work in real estate economics/management. There after analyzing their expectations and motivation to profession using SDT. Contribution of the thesis: There have been similar researches on motivation, where the focus has been on home purchases. We want to focus on the students and professionals who are and will become real estate economists, how the motivation is of both parties, with help of SDT. This study has helped to generate information about motivation that benefits both students and people who work. The paper shows how people act in different situations and how they are as individuals when it comes to being motivated. SDT shows that one can measure the motivation and divide people in different types of motivation. Key words: Self Determination Theory, GCOS, real estate economics, education, motivation, students, University of Gävle

<p>Detta arbete har utförts med syftet att ta reda på hur området "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka användbarheten i ett intranät. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hänsyn till att alla människor är olika. Personas är fiktiva personer som håller systemdesigners fokuserade på användarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnå syftet med rapporten har målet varit att utveckla integrerade användarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjälpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade användarprofiler som representerar alla potentiella användarna för studentportalen. Tre integrerade användarprofiler togs fram som sedan granskades av projektgruppen och representativa användare. Granskningen visade att de integrerade användarprofilerna representerade atypiska användare och därav uppnått sitt syfte. Det främsta bidraget med detta arbete är att integrerade användarprofiler hjälper till att skapa användbara system för både atypiska och typiska användare.</p> / Utveckling av HS studentportal

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter.   Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga. En del av analysen syftar till att hitta eventuella hål och motsättningar i de utbildningsreglerande texterna.   Resultatet visade att korrespondensen mellan nivåerna var god på många punkter. Den tilltänkta svenskläraren får genom utbildningen kompetens att lära ut och hjälpa eleven att nå de mål som ämnesplan och kursplanerna i svenska A och B ger uttryck för. På ett plan var korrespondensen dock särskilt svag och resultatet visade att utbildningen för svensklärare på Högskolan i Halmstad inte tillgodoser kunskap i att individanpassa undervisning. Detta är en viktig och utmärkande del i de utbildningsreglerande texterna för gymnasiet. Den eftersträvansvärda kunskapen på respektive utbildningsnivå visade sig vara likartad. Kunskapssynen gav uttryck för ett dynamiskt kunskapsbegrepp.

Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.