Syfte och frågeställning: Uppsatsen undersöker vad de som går sitt första år på Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras användning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förståelse för studenters åsikter. Utvecklare kan genom vår uppsats få kunskap om nödvändiga förändringar för en mer användarvänlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltså på att generera djupare förståelse om varför studenterna exempelvis tycker något är dåligt eller bra.   Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper där respondenterna berättade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser på hemsidan. Därefter uttryckte de åsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag. Som teoretisk grund använde vi uses and gratifications-theory (U&G).   Huvudresultat: Överlag fick hemsidan negativ kritik. Främst gällande navigationen genom rubrikerna och underrubrikerna, vilket i de flesta fallen var förvirrande för respondenterna. Sökfunktionen fungerade dock i de flesta fallen bra. Både negativa och positiva åsikter rörde grafik och layout, vissa respondenter ansåg det vara störande och ”kluddigt” medan andra ansåg det vara visuellt tilltalande och stilrent. I det stora hela bör hemsidan förbättras, exempelvis bör kategoriseringarna av samtliga underrubriker göras lättare att förstå, det bör inkluderas en ”menade-du-funktion” till sökfunktionen, dessutom bör utvecklarna fundera mer på vilka som är hemsidans målgrupper.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.

Det har återkommande rapporterats om att nybörjare vid högskolan har svaga förkunskaper i matematik. Detta tros bero på flera olika faktorer, dels att innehållet i matematik skiljer mellan gymnasiet och högskolan samt att potentiella resurser så som läraren, läroboken och digitala hjälpmedel ska användas på delvis nya sätt vid högskolan (Filipsson & Thunberg, 2005a; Stadler, 2009). I det här arbetet försöker jag studera problematiken med stadieövergången genom att belysa grafräknarens och formelbladets roll på gymnasiet samt vad som skiljer läromedel mellan gymnasiet och högskolan. Arbetet utgår från en enkätstudie med gymnasieelever samt en läromedelsjämförelse på området gränsvärde. Enkätstudien indikerar att grafräknare samt formelblad används regelbundet vid gymnasiet. Resultatet visar att grafräknarens roll på gymnasiet till viss del verkar missgynna nybörjarstudenters förutsättningar att använda räknefärdigheter inom aritmetik så som högskolan förväntar sig. Många respondenter hade till exempel problem att räkna med bråk utan hjälpmedel. På motsvarande sätt visar enkätstudien att formelbladets roll på gymnasiet verkar både vara något som gynnar men också missgynnar nybörjarstudenters förutsättningar att använda räknefärdigheter inom algebra så som högskolan förväntar sig. Till exempel kunde majoriteten respondenter, utan att haft tillgång till formelblad formulera grundläggande formler, bland annat konjugatregeln. Detta påvisades trots att lösningsfrekvensen på matematikproblemen varit låg. Läromedelsjämförelsen påvisar om ett stoffgap (innehållsmässiga skillnader) samt en kulturklyfta (skillnader i hur matematik behandlas) mellan läroböcker på gymnasiet och högskolan på området gränsvärde. Stoffgapet visar till exempel att gränsvärde i läroböcker för högskolan har mer teori medan kulturklyftan ger bilden av att gränsvärde presenteras på ett mer förklarande sätt i högskolans läromedel. Min bedömning är att stoffgapet samt kulturklyftan förmodligen bidrar till att stadieövergången inom gränsvärde upplevs mer eller mindre svår av nybörjarstudenten, beroende på hans eller hennes förkunskaper kring gränsvärde samt förutsättningar att omorientera sitt lärande i matematik.

Digitala teknologier har ändrat förutsättningarna inom utbildningssektorn och bidragit till en dramatisk ökning av studenternas tillgång till och användning av digitala verktyg för sina studier. Begreppet digital kompetens har beskrivits som en av flera nyckelkompetenser som behövs för att kunna delta i samhället och ingår numera som mål i examensordningen på akademisk nivå i utbildningen för exempelvis förskollärare. Men vad vet vi om studenters digitala kompetens och tillämpning av digitala verktyg som stöd för sitt eget lärande under sina studier vid högre utbildning? Vilka erfarenheter har de med sig och hur förhåller de sig till dessa digitala verktyg? Studiens syfte har varit att undersöka användning av och förhållningssätt till digitala verktyg i akademiska studier som stöd för lärande på en förskollärarutbildning. Studien har fokuserat kring frågeställningarna:Hur används digitala verktyg som stöd för lärande av studenter på en förskollärarutbildning? Och Hur förhåller sig studenter på en förskollärarutbildning till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande? Studien har kombinerande forskning som metodansats, där kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier kopplas samman. Resultatet bygger på en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer och pekar på att studenterna använder digitala verktyg dagligen i utbildningssyfte. Studenterna använder framför allt digitala verktyg för att läsa och skriva texter, göra presentationer, ta del av och söka informationen samt kommunicera. De vanligaste digitala verktyg som studenterna använder är mobila enheter, så som mobil, smartphone och bärbar dator. De flesta studenter använder webb 2.0-tjänster, så som Skype och sociala medier, för samarbete samt diskussionsforum. Vidare visar resultatet att studenterna innehar en viss digital litteracitet och anser att digitala verktyg kan vara stödjande i vissa avseenden men också störande i andra avseenden. Resultatet påvisar att studenterna till viss del känner sig digitalt kompetenta, men den kompetensen kan variera från individ till individ oavsett ålder och är enligt studenterna kopplad till individens grad av intresse. Studien bidrar till kunskap om hur studenter förhåller sig till de möjligheter digitala verktyg tillhandahåller som stöd för lärande samt hur de använder digitala verktyg i en akademisk diskurs. Genom att sätta fokus på ett studentperspektiv kan uppsatsen bidra med ett värdefullt kunskapstillskott om studenternas förhållningssätt till och användande av digitala verktyg och således ge en grund för bättre utformning av undervisning i strävan att nå upp till utbildningens mål.

Abstract examensarbete Av: Filip Öhman Mitt examensarbete är skrivet i form av ett informativt reportage om ämnet social ångest. Genom att presentera tre personer som själva talar om sina erfarenheter och upplevelser av sjukdomen så får läsaren en insikt i hur vardagen ser ut för de som drabbas. Syftet med mitt reportage har varit att delvis utreda vilka de huvudsakliga problemen för en drabbad är och delvis att informera alla läsare om sjukdomens påverkan samt om vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att bota social ångest. En stor del av intervjupersonernas ångestproblematik visade sig handla om skolmiljön. På grund av detta så läggs extra mycket fokus i mitt arbete på att ta reda på huruvida social ångest försvårar möjligheterna till att studera på en högre nivå. En representant från Studenthälsan i Stockholm bidrar med sin expertis som psykolog för att tala om problematiken för studenter med ångestsjukdomar samt de existerande hjälpmedel eller bristen därav som går att ta del av. Dessutom får de tre personerna som själva lider av sjukdomen påpeka brister och lyfta egna tankar om möjliga ändringar som högskolan skulle kunna genomföra för att förbättra situationen. På området som berör potentiella botemedel mot social ångest så uttalar sig psykologen och forskaren Tomas Furmark från Uppsala universitet. Han får presentera vad som enligt honom är den mest effektiva behandlingsformen, vilka styrkor den har, när man kan få hjälp och även på vilka sätt den har brister. Dessutom slår han ett slag för nya framgångsrika former av redan existerande behandlingar och poängterar att en avgörande faktor för en lyckad behandling beror på hur engagerad den som söker vård faktiskt är. Min arbetsprocess kan delas in i tre steg. Steg ett består av insamlandet av information och intervjupersoner. Här utfördes en grundresarch som handlade om att hitta korrekt fakta om sjukdomen samt att få kontakt med personer som själva led av den. Steg två bestod av att gå igenom, sålla ut och tolka informationen som hittades i del ett samt att bygga ett förtroende till de intervjupersoner som ställde upp. Detta arbete var ytterst omfattande då det krävdes mycket viljestyrka från både min och mina intervjupersoners sida för att de skulle känna sig redo för att tala om sin sjukdom. Steg tre i min arbetsprocess var sedan att sammanställa intervjuerna och informationen inom en form som kunde utgöra ett intressant reportage med ett faktiskt nyhetsvärde. Resultatet blev ett femton A4 sidor långt reportage som huvudsakligen presenteras i tre olika delar. Reportaget drivs framåt av intervjupersonerna som själva redogör för deras olika ångestsymptom och svårigheter i olika situationerna. De tre situationerna som tas upp är i kronologisk följd, ångestproblematik inom skolan, ångestproblematik i vardagen och slutligen ångestproblematik på sociala medier. Inom två av ämnena hörs också åsikter från Eric Bergström, grundaren av företaget Ångestskolan och enligt sig själv, den enda föreläsaren som talar om social ångest i Sverige. Slutsatsen som mitt arbete uppnår är att det kan bidra till att skapa en debatt om ämnet, belysa en problematik som sällan tagits upp och dessutom kritisera högskolans förmåga att hantera ångestsjukdomar. Mitt arbete är inte något som har skrivits för att besvara en fråga eller utreda vad som ligger bakom social ångest. Det är skrivet med syftet att informera och intressera för att slutligen öppna upp för en diskussion om ett ämne som fortfarande är ett mysterium för många. En förutsättning för detta är att mitt arbete därför väcker en mängd frågor som inte har några enkla svar och därför bör diskuteras.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås. Detta lärosäte profilerar sig med mottot ”Vetenskap för profession”. Utifrån sitt motto sänder högskolan signaler av professionalitet rörande de utbildningar de erbjuder. Det är, enligt vår erfarenhet, ett yrke som inte förknippas med ett officiellt erkännande som profession i någon starkare mening.Avsikten med denna kvalitativa studie är att belysa vilken position administratörsyrket har på arbetsmarknaden utifrån ett professionellt perspektiv. Innehållsanalysens syfte är att påvisa vilken grad av professionalism som går att utläsa ur platsannonser riktade mot administrativa tjänster inom offentlig sektor. Studien återfinns på mikronivå utifrån ett organisationsteoretiskt förhållningssätt för att kunna belysa hur utveckling mot profession kan te sig. Studiens resultat påvisar variation inom flera dimensioner huruvida professionalism går att återfinna i platsannonserna. Det är utifrån resultatet och olika kännetecken för professionaliseringsprocessens stadier som vi drar slutsatsen att administratörer till största delen befinner sig i stadiet av preprofession. Det är vår uppfattning att studier på mikronivå bör bedrivas i ett första skede för att senare kunna bidra till det stora pusslet rörande professionalism.

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen <em>Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare</em> 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter.</p><p> </p><p>Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har <em>ekvivalenskedja</em>, <em>nodalpunkt</em>, <em>tecken</em>, <em>tillslutning</em> och <em>diskurs</em> varit särskilt viktiga. En del av analysen syftar till att hitta eventuella hål och motsättningar i de utbildningsreglerande texterna.</p><p> </p><p>Resultatet visade att korrespondensen mellan nivåerna var god på många punkter. Den tilltänkta svenskläraren får genom utbildningen kompetens att lära ut och hjälpa eleven att nå de mål som ämnesplan och kursplanerna i svenska A och B ger uttryck för. På ett plan var korrespondensen dock särskilt svag och resultatet visade att utbildningen för svensklärare på Högskolan i Halmstad inte tillgodoser kunskap i att individanpassa undervisning. Detta är en viktig och utmärkande del i de utbildningsreglerande texterna för gymnasiet. Den eftersträvansvärda kunskapen på respektive utbildningsnivå visade sig vara likartad. Kunskapssynen gav uttryck för ett dynamiskt kunskapsbegrepp.</p>

<p>Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas. Dessa mätvärdenhar behandlats utefter riktlinjer från Boverket angående hur energideklarationer skautfärdas. Där har dock funnits mätvärden som ej har kunnat erhållas, detta beroende av attflera byggnader delade på samma anslutningspunkt, detta har gjort att en uppdelning påhur mycket energi varje byggnad använder sig av har varit omöjlig att svara på. Vid dessasituationer har de byggnadernas energianvändning samt ytor slagits samman för att sedanbli behandlade som en byggnad. Ytterliggare förenklingar har förekommit frånleverantören då flera kunder har delat på samma anslutningspunkt där separata mätareinte har existerat. Vid dessa tillfällen har leverantören fördelat energianvändningenprocentuellt mellan kunderna, en fördelning som uppfattas som hämmande förenergieffektiviserings åtgärder. Fördelning av denna typ påvisar inte den verkligaenergianvändningen i en specifik byggnad. Vid jämförelse av de mätvärden sominhämtats från leverantören och de utförda energideklarationerna har flera felaktigheterpåträffats. I energideklarationerna har förväxling av ytor förekommit. Även renaförsummande av kyla har förekommit. Det slutgiltiga resultatet visar på att HHsbyggnader har högre energianvändning än vad de dokument som enligt samhället skasäkerställa den energiprestanda varje byggnad innehar.</p> / <p>Society's standards and guidelines say that today's buildings shall reduce their energyconsumption to obtain a better energy performance. To make this possible new laws havebeen formulated to ensure that this is the case. Halmstad University (HH) consists of 18building cells, each with has its own unique energy usage. To get an overall image overHH’s energy situation, the values for heating, cooling and electricity have been collected.The task of obtaining these values has been difficult were multiple instances in HH, theenergy provider and the property manager has been consulted. These values have beentreated along the guidelines of the National Housing Board on how the energyconsumption documents should be created. There have been some values that areunobtainable, the reason for this is because several buildings shared the same connectionpoint for heating, cooling and energy, because of this a breakdown of how much energyeach building uses have been impossible to answer. In these situations all of the buildingsenergy consumptions and surfaces have been pooled and then been treated as onebuilding. Further simplification has been made. In some instances many differentcustomers have shared the same connection point even though separate meters for eachcustomer have not existed. On these occasions the energy provider has divided the energyconsumption between the energy customers only with the means of a fixed percentage, adistribution that is perceived as a disincentive to energy efficiency measures.Distributions of this type do not show the actual energy usage in a specific building.When comparing the values obtained from the energy provider and the energyconsumption documents, several errors were found. Some of the building surfaces havebeen switched. Even pure neglections have occurred. The final result shows that HH’sbuildings have higher energy consumption than the documents that society refers to tooensure that the energy performance of each building is known.</p>

<p>The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies.</p><p>Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle.</p><p>What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects.</p><p>The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows;</p><p>they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work.</p><p>To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education.</p> / <p>Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid.</p><p>Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget.</p><p>Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet.</p><p>Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis;</p><p>Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar.</p><p>Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).</p>

<p>Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt.</p><p>Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.</p>