Syftet med detta arbete är att utveckla och förbättra undervisningskvalitet på matematikundervisningen på KTH genom att utveckla en kurs i pedagogik för nya övningsassistenter. Denna kurs kommer göras utifrån en förstudie på KTH. Denna studie ämnar undersöka vad som (1) kännetecknar god undervisning vid övningar på kursen envariabelanalys (SF1625) på KTH samt (2) vilka vanliga svårigheter studenter möter i denna kurs. Arbetet utgick från en explorativ ansats där data från studenter som går eller gått kursen, föreläsare och erfarna övningsassistenter samlades in. Datainsamlingen genomfördes i form av en enkätundersökning riktad mot studenterna, med hjälp av intervjuer med föreläsare och en frågeenkät riktad mot övningsassistenter som besvarades via mejl. Data från dessa grupper jämfördes sedan med tidigare kända resultat från studier om god undervisning och svårigheter i högskolematematik. Där data pekar mot liknande svar och kan understödas av litteratur inom pedagogik anses rapportens frågeställningar besvarats.Totalt besvarade 261 studenter enkäten, 2 föreläsare intervjuades och 6 övningsassistenter besvarade frågeenkäten via mejl. Gällande den första frågeställningen kom studien fram till att; (1) ett typisk bra upplägg på en övning är repetition av teori, låta studenterna räknar och diskuterar materialet själva och att övningsassistenter därefter löser talen inför klassen, (2) studenterna bör diskutera teori och begrepp med varandra, (3) de får möjlighet att ställa frågor, (4) övningsassistenter bör kunna illustrera matematiska koncept på olika sätt, (5) övningsassistenter bör jobba med både formellt och vardagligt språk i sina genomgångar och (6) övningsassistenter bör behärska god tavelteknik. Gällande den andra frågeställningen kom studien fram till att: (1) matematik som kan lösas genom memorerade lösningsmetoder är enklare än från matematik som behöver en bredare förståelse, exempelvis problemlösning eller bevisföring, (2) det studenterna upplever som svårast i kursens är riemannsummor, konvergens och divergens samt serier, (3) det studenterna upplevde som lättast var derivata och deriveringsregler, (4) nivåskillnaden mellan matematiken och på gymnasiet till högskola upplevs som tuff för många studenter, (5) studenterna som frågades i studien anser inte att skillnaden i undervisningsupplägg på KTH i jämförelse med gymnasiet är speciellt svår, men föreläsare och övningsassistenter upplever att det är svårt för många studenter.Utifrån främst detta underlag utvecklades det första utkasten av kursen riktad mot nya övningsassistenter där kursmålen är uppdelade i tre ämnen. ● Studenters utmaningar och inlärningsbarriärer. ● Undervisningsstrategier för förstaårsstudenter i matematik. ● Kollegial kommunikation och vad man kan förvänta sig från studenterna. Flera specifika mål har formulerats under dessa ämnen och sedan har ett kursupplägg på en dag planerats för att uppfylla målen. / The general objective of this paper is to improve the teaching quality of a course in mathematics at KTH by developing a training program in pedagogics for new tutors. To achieve this goal we aimed (1) to identify what characterises good teaching during supervised exercises in the course in single variable analysis (SF1625) at KTH and (2) what kind of difficulties students encounter in order to reach the objectives of this course. This is done through an explorative approach in which data was collected from students, lecturers and experienced training assistants by e-mail using polls and interviews. The data was then compared to existing knowledge about good quality education in mathematics on university level. A total of 261 students, 2 teachers and 6 tutors took part in the study. We identified six factors that appear to be linked to good teaching praxis: (1) a combination of repetition and independent exercise followed by a teachers review together with the students, (2) students should discuss theory and concepts with each other, (3) students get the opportunity to ask questions, (4) exercise assistants should be able to illustrate mathematical concepts in different ways, (5) exercise assistants should work with both formal and everyday language in their reviews and (6) exercise assistants should master good chalkboard technique. Our second study question revealed five important obstacles that seem limit learning outcomes: (1) mathematical problems that can be solved using memorised solutions are easier to master then problems that require deeper understanding and creative thinking, (2) students find Riemann sums, series and the concepts of convergence and divergence to be among the hardest parts of the course material, (3) students find derivates and derivates rules to be the easiest part of the course material, (4) many students find it difficult to go from mathematics at the gymnasium level to mathematics at the university level, (5) the students who participated in this study did not experience difficulties to adapt to the differences in teaching style and methods between gymnasium and KTH, but many teachers think new students have a hard time learning to work well in the university environment. This information is used to create a first version of a possible course for new tutors at KTH. The course program is divided into three main parts: • What students find hard and what makes the subject in the course hard to learn. • Strategies for successful teaching for first year students in mathematics. • Collegial communication and what can be expected from students. More specific goals are also formulated to develop a more precise arrangement of the first version of the course for new tutors.

Denna studie är en analys av flygdata från KTH Kungliga Tekniska Högskolans anställda år 2019. Arbetet tar avstamp i Metsola van der Wijngaarts föreslagna riktlinjer rörande akademiskt flygande, där strävan efter att spendera högst 100 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per resdag framhålls som en tumregel [1]. Detta resonemang etablerar en idé som frångår att se till en individs summerade utsläpp, till ett slags effektivitetsmått där utsläpp per tidsenhet i stället är i fokus. Med utgångspunkt från detta definierades och analyserades måttet utsläppshastighet, mätt i CO2e per dag på resande fot, som ett perspektiv att analysera akademiskt flygande utifrån. Frågeställningen som undersöks i studien är huruvida de individer som flyger mest är desamma som har högst utsläppshastighet. Och, om dessa grupper skiljer sig åt, vilka resmönster som ligger till grund för skillnaden. Genom en sammanslagning av KTH:s HR-data och resebokningssystem har samtliga årets resor bokade genom lärosätet kopplats till anonymiserade individer. Detta möjliggjorde uträknandet av en individs totala utsläpp under året, samt utsläppshastigheten, för samtliga resenärer vid KTH. Analysen gav upphov till två separata topplistor: de individerna med högst utsläppshastighet och de individerna med störst totala utsläpp. Undersökningen visar att dessa topplistor skiljer sig åt; få individer hade en topplacering i båda listorna. De med hög utsläppshastighet hade ofta ett litet antal resor som ofta var över långa distanser och i affärsklass, och med kort varaktighet. Detta resmönster återfanns även hos de med högst totala utsläpp, men dessa hade även ett större antal resor under året. Bland dessa resor fanns ofta en eller flera resor med relativt lång varaktighet över korta distanser, som bidrog till att sänka totala hastigheten för personen. Vi fann att individer som utför få resor, som konsekvent är av kort varaktighet över långa distanser får en hög utsläppshastighet, medan individer som även utför resor av lång varaktighet över korta distanser tenderar att få lägre värden. Slutsatsen av studien är att utsläppshastighet är ett mått som kan ge ett annat perspektiv än att titta på totala utsläpp när man analyserar flygvanor, som kan vara användbart i analys av enskilda resor. / This paper is an analysis of 2019 flight data from employees at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The work is inspired by KTH professor Metsola van der Wijngaart's proposed guidelines regarding academic flying, suggesting that the emissions of a trip should not exceed a maximum of 100 kg carbon dioxide equivalents (CO2e) per travel day [1]. This perspective differs from a more traditional analysis of looking at an individual's summed emissions, and instead views flying through an efficiency perspective, focusing on emissions per unit of time. Based on this, emission speed, measured in CO2e per travel day, was defined and evaluated as a means of analysing academic flying. The research question investigated in the study is whether the individuals who fly the most are the same individuals who have the highest emission speed. And, if these groups differ, which travel patterns underlie the difference. Through a merge of KTH's HR data and travel booking system, the year's trips booked through the university were linked to anonymised individuals. The total amount of CO2e-emissions, as well as the emission speeds for all travellers at KTH were calculated, which gave rise to two separate top lists: the individuals with the highest emission speeds and the individuals with the highest emission totals. The analysis showed that these top lists differ, with few individuals having a top ranking in both lists. Those with high emission speeds often had a small number of trips which often were long distance, in business class, and of short duration. This travel pattern was also found when analysing the greatest emitters, but these individuals had a larger number of trips during the year. Among these trips there were often a few ones of relatively long duration over short distances, weighing down the summed emission speed of the individual. We found that individuals who make few trips in total, which consistently are of short duration and over long distances, receive high emission speeds, whereas individuals who also make trips that are of long duration and over short distances tend to get lower values. The conclusion of the study was that emission speed can give another perspective than looking at total emissions when analysing flying habits, which can be used in analysing individual trips.

Ett fungerande högskoleprogram gör både studenter och utbildningsansvariga glada och nöjda. Högskolans mål och strävan är ett väl fungerande utbildningsprogram vilket kan visa sig svårt att nås ibland. Dålig planerade program av sämre kvalité gör både personal och studenter missnöjda. I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse av Informationsarkitekt- programmet vid Malmö högskola och vid Högskolan i Borås. Förutom jämförelsen har vi även utfört undersökningar där studenter och utbildningsansvariga har fått säga sitt. / A well functioning university program makes both students and university staff happy and content. Universities aim for their educational program to effectively work but the task is not always easy. The difficulties always attract the attention of the university staff and the students alike. In this bachelors’ thesis, we have attempted to make a comparison between the Information Architecture program at Malmö University and University of Borås. Besides the comparison between the IA programs, we investigated the opinions of both the students and staff at the respective universities.

In revolving around the construction of history, this study rethinks the historical narrative of Tuija Lindström’s professorship at Fotohögskolan in the 1990s. Through this, the aim is to widen the understanding of the role of both the school and the professor’s position within the Swedish photographic field in the postmodern era. The main material consists of archival documents from Fotohögskolan, such as syllabuses, schedules, and staff records. Other important sources include interviews with people connected to the school and articles from newspapers and photographic journals. In order to examine power structures, the theoretical framework is built upon Pierre Bourdieu’s concept of the cultural field. To further understand this, critical discourse analysis is also used both as a method and theory. The study shows that the development of Fotohögskolan grew out of many events and endeavours traceable to broader structural struggles within the Swedish field of photography in the 1990s. The changes are shown to be connected to postmodern tendencies which influenced the whole field in a certain direction, and how the school became an important institution to manifest this. Further, the study shows that the professorship played an important role as a central figure for Swedish photography.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön. Studien baserar sig på en kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa bygger på intervjuer med skyddsombuden på skolan medan den kvantitativa metoden bygger på en enkätundersökning genomförd på lärarna. Fallstudiens resultat visar både positiva sidor som ett organiserat arbetsmiljöarbete men också negativa sidor i lärarnas psykiska arbetsmiljö med stress och ojämn arbetsfördelning som framträdande faktorer. Slutsatsen visar att arbetsmiljön fungerar bra, men att brister förekommer i framförallt lärarnas psykiska arbetsmiljö. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Detta arbete har utförts med syftet att ta reda på hur området "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka användbarheten i ett intranät. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hänsyn till att alla människor är olika. Personas är fiktiva personer som håller systemdesigners fokuserade på användarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnå syftet med rapporten har målet varit att utveckla integrerade användarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjälpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade användarprofiler som representerar alla potentiella användarna för studentportalen. Tre integrerade användarprofiler togs fram som sedan granskades av projektgruppen och representativa användare. Granskningen visade att de integrerade användarprofilerna representerade atypiska användare och därav uppnått sitt syfte. Det främsta bidraget med detta arbete är att integrerade användarprofiler hjälper till att skapa användbara system för både atypiska och typiska användare. / Utveckling av HS studentportal

Psykosocial arbetsmiljö är något som påverkar oss alla i vårt dagliga yrkesliv. Vår undersökning syftar till att studera just den psykosociala arbetsmiljön som avdelningschefer upplever på Högskolan Dalarna. Studien är en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarundersökning som man fyllt i på Högskolan Dalarna. Semistrukturerade intervjuerna är 5 till antalet och tjänar till att få mer djup i undersökningen. Intervjuerna genomfördes på plats och kommer att vara anonyma. Den insamlade data från medarbetarundersökningen kommer att testas mot KASAM teorin. Undersökningen påvisar att den generella psykosociala arbetsmiljön på Högskolan Dalarna är bra hos avdelningscheferna. Undersökningen påvisar även att kvinnors psykosociala arbetsmiljö var lite bättre än männens på Högskolan Dalarna. Undersökningen påvisar att det är främst inom KASAM-byggstenen hanterbarhet som Högskolan Dalarna har en utvecklingsresa att göra. / The psychosocial work environment is something that affects all of us in our daily working life. Our study will seek to look at the psychosocial work environment for departments heads at Dalarna University. The studies method is a combination of both questionnaire survey of the psychosocial work environment sent to all department heads and semi-structured interviews with five of the department heads. The collected data will be tested against both KASAM theory and gender perspective theory. The study shows that according to our research the psychosocial work environment is in general good at Dalarna university. The study also shows a difference between the genders in how they experience their psychosocial work environment. Women are happier in their work environment than men. Women find that they receive more help from their colleges and department heads than men do. The research points to a few number of areas where improvements are needed to make the psychosocial work environment better at Dalarna University.

Utemöbler i dagens offentliga miljö ger möjligheter till en stunds andrum, men är det allt vi kräver idag för att trivas med vår omgivning? Samhället såväl som individen förlitar sig på telefoner och personlig elektronik för både funktioner och rekreation. Teknologi är alltid närvarande och då framtidens Smarta städer ska forma sig efter hur invånaren lever bör också utemiljön spegla hur vi lever idag med framtidssyn. Soliotech är ett företag som säljer smarta utebänkar och söker inspiration till expansionsmöjligheter inom deras sortement. Syftet med rapporten är att i undersöka trivsel i den offentliga utemiljön med fokus på solceller och smarta utemöbler, och samtidigt finna en rekommenderad väg för Soliotech att expandera sitt sortiment. Examensarbetet omfattar en klassisk designprocess indelad i sektioner: Planering, Utforska kontext, idégenerering samt prototypande. Processen förklaras linjärt för enkelhetens skull trots att den är högst iterativ. Först planeras projektet grovt innan relevanta aspekter utforskas i syfte att skapa en förståelse för intressenter, teknologi och utemiljö. Idéer genereras och utvärderas efter kriterier som byggs under utforskningen innan ett utvalt koncept tas vidare till prototypande fasen. Där experimenteras med funktion, ergonomi och gestaltning innan ett slutkoncept presenteras: Noah, en samlingsplats i utemiljö med smarta funktioner.

The aim of the study was to describe and analyse leaming processes in a group of preschool students. My questions was; what do preschool students think about preschool teachers' attitude regarding meals? Do their attitudes and descriptions change during the time of education and if so, which are the contributory causes to this change? The investigation has a qualitative approach where ten students were interviewed on two different occasions with two years in between. The starting point for the interviews were nine cri tical incidents. In the analysis I found several different attitudes, which were brought together to six general attitudes witch I narned; "the Regulator", "the Considerator", "the Planner", "the Cooperator", "the Adaptor" and "the Persuader". The Considerator, the Planner, the Cooperator and the Adaptor all want to, in their own way, tum the meals into positive and joyful moments for all participants. These attitudes describe an active preschool teacher who plans and organises the meals based on the childs needs and abilities. The Regulator's and the Persuader's attitudes were based upon the will to reform the childs behaviour, which was seen upon as negative or less acceptable. The result shows that the attitudes somewhat differ between the two years, for exarnple does the Persuader deminishes while the Planner grows in nurnber. My analysis shows that there are several contributory causes to the students' change of attitude. These are; work experience, theoretical experience, literature studies, broadened understanding, possibilities to discussion, as well as the collaboration between theory and practice. When discussing the result, theories about competence and knowledge, especially the competence and knowledge of the preschool teacher, are considered. The learning process and effects from education, again especially focused on the education of preschool teachers, are also discussed. One conclusion is thai:" the learning process can either be facilitated or aggravated by the organisation of the education. Alternation between theoretical and practical elements &lt;luring the whole educational period is positive for the learning process, as well as creating several opportunities for reflection, and to create working methods which stimulate the visualisation of the students' own learning process. / <p>Licentiatavhandling</p>

The aim of this thesis project to design and implement a campus network based on IPv6, as IPv6 is the protocol of the future communication.There are many papers available which discuss upgrade from IPv4 to IPv6 and their side by side implementations and functionalities. Contrary to this we are working on running a network entirely based on IPv6. So we built this network infrastructure, monitored it and tested it.A network working on IPv6 is not just about a different addressing plan. Rather there are some serious questions. Network administrators are quite happy and comfortable with the current setup of IPv4. Would this IPv6 be able to provide them same facilities on one-to-one basis? If not, would it be upgrade or degrade on some functionality? Is there solution to every problem available or they would have to discover it themselves? All these and many more questions were faced and tackled in the course of this thesis.