I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös. En skola för alla verkar lägga alla resurser på att ta hand om elever som har svårt att uppnå målen, medan de andra eleverna förväntas klara sig på egen hand. I diskussionerna kring särbegåvningen uppstår även konflikter kring hur dessa ska identifieras, eftersom IQ-testning enkom utgör en liten del av vad begåvning innebär.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket.Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägandekort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftastberördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre omlivsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över föratt ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

Inledning Högläsning är relativt vanligt i de yngre åldrarna, vilket ter sig naturligt då barn i den ålderninte kan läsa på egen hand. Lärare kan arbeta på olika sätt med högläsning. Målet medhögläsning är att eleverna ska bli intresserade och väcka lusten för att läsa. I de flestastudierna som jag har tagit del av saknas ett tydligt lärarperspektiv på hur högläsning kanfrämja elevers läsinlärning. Denna uppsats fokuserar därför på hur lärare själva menar att dearbetar med högläsning, samt hur deras arbetssätt kan bidra till elevers läsinlärning. Syftet Syftet med denna undersökning är att studera hur lärare i årskurs 1–3 använder högläsningenför att främja elevers läsinlärning. Följande forskningsfrågor besvaras i uppsatsen: Vilkaarbetssätt och strategier använder lärare i samband med högläsning? samt På vilka sätt bidrar lärares arbetssätt och strategier till att främja elevers läsinlärning? Ansats Metoden som lämpade sig bäst för denna studie var kvalitativa intervjuer. Genom att användasemistrukturerade intervjuer skapades dialoger med de medverkande och följdfrågor kundeställas under intervjutillfällena. Detta möjliggjorde insikt i lärarnas tal om hur de arbetar medhögläsning för att främja elevers läsinlärning. Deltagarna i studien är från olika skolor och harvarierande erfarenhet av högläsning. På så sätt förekom olika aspekter kring hur de talade omgenomförandet av högläsning som ett redskap i sina klassrum för att främja läsinlärningen. Resultat Samtliga lärare arbetar på olika sätt med högläsningen. Högläsningen förekommer dagligen ideras klassrum. De är enade om att högläsningen är viktig och att det borde förekomma mer ide yngre åldrarna. Lärarna använder sig av högläsning på ett medvetet sätt för att understödjaelevers språkinlärning. De använder olika strategier i högläsningen för att göra elevernadelaktiga, involvera föräldrarna, förmedla lässtrategier och för att använda högläsningen som en plattform för formativ bedömning för få insikt i och vidareutveckla elevernas läsning. Resultatet visar även att textsamtal är en viktig strategi under ett högläsningsmoment. Diskussion Samtliga lärare anser att genom högläsning blir eleverna intresserade av att läsa och eleverna får ett rikare ordförråd samt lär sig olika lässtrategier. Det finns likheter mellan tidigarestudier och studiens resultat kring högläsningens betydelse för elevernas läsinlärning. Lärarna använder sig av högläsning och syftet är detsamma samtidigt som högläsning gynnar eleversläsinlärning. Men klassrumsmiljön och lärarnas sätt att få insikt i elevernas kunskaper visarvissa skillnader i förhållande till vad tidigare studier förespråkar. Klassrumsmiljön och lärarens kompetens kan påverka elevers läsinlärning i samband med högläsning.

Övervikt är ett globalt växande hälsoproblem som under kort tid ökat markant. Detta medför att sjuksköterskor utsätts för nya komplexa utmaningar i mötet med överviktiga personer. Trots att övervikt har blivit allt mer vanligare förekommer det stigmatisering, negativa attityder och fördomar mot överviktiga personer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla människor behandlas med respekt och lika värde för den enskilda människans värdighet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt. En kvalitativ design utformade arbetet där en induktiv ansats användes. Tio artiklar valdes ut för analys, där samtliga genomgick Jönköpings Hälsohögskolas kvalitetsgranskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. I resultatet framkom det att sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med övervikt påverkade arbetsmiljön samt vårdrelationen. En av slutsatserna är att överviktiga personer har en negativ påverkan på sjuksköterskors arbetsmiljö, då utrustningen inte är anpassad utefter överviktiga personer. Den andra slutsatsen är att vårdrelationen mellan sjuksköterskor och överviktiga personer är svårhanterliga, då personer med övervikt och sjuksköterskor inte visar ömsesidig förtroende till varandra.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever mot bakgrund av de många goda effekter som den visats ha för yngre elever. För att kunna besvara syftet används två frågeställningar kring vilka effekter högläsningen har för äldre elever samt vilka avgörande faktorer som finns för att de goda effekterna ska uppstå. Resultatet visar att högläsning har goda effekter för elever i årskurs 7–9, främst sociokulturella effekter på lärandet och förbättrad läsförståelse i och med detta. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda effekter visade sig vara lärarens förmåga, den sociala kontexten samt praktiska tillämpningar som exempelvis användning av böcker som hjälpmedel. Den här studien visar även på avsaknaden av forskning på området, främst gällande en svensk skolkontext. För att säkerställa resultatets validitet skulle fler studier behövas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet. Tidigare forskning säger att högläsning är positivt och stärker barns språkinlärning. Det finns inte mycket forskning om hur lärare arbetar med utförandet av högläsning i klassrummet. Därav är fokus på hur lärare arbetar med högläsning samt om eleverna är delaktigai val av bok. Resultatet visar att lärare är aktiva med högläsning och försöker ha en stund varje dag. Lärarna använder högläsningen på olika sätt; det kan både vara en mysig stund och samtidigt stärka språket. / <p>Godkänt datum 2021-05-31</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka några svensklärares inställning till populärlitteratur, både generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strävar efter att belysa inställningen till aktuella populärlitterära böcker som läses av ungdomar. Hur förhåller sig lärarna till denna typ av litteratur? Är det något de använder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om föreställningar om hög och låg litteratur men också en problematisering av själva begreppet populärlitteratur. Andra aspekter som tas upp är vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populärlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lärare. Två av dessa arbetar inom gymnasieskolan medan de andra tre arbetar inom grundskolans år 6-9. Lärarna strävar mot att få eleverna att läsa överhuvudtaget, men i synnerhet mot att läsa en viss sorts högre litteratur. Detta förhållningssätt påminner om trappstegsmodellen – en tanke om att eleverna ska gå från seriealbum via ungdomsbok till klassiker. Lärarna ser framför allt populärlitteraturen som en möjlig ingång till vidare läsning. Uppsatsen påvisar en fortgående tradition, hos de intervjuade lärarna, att relatera litteratur mot en abstraktion av högt och lågt och därmed förmedla en tradition av läsning av högre litteratur. Uppsatsförfattarna framhåller att det inte finns stöd för detta tankesätt i dagens ämnesplaner.

Mitokondriens dynamik är ett ännu relativt outforskat område men skulle kunna vara en viktig faktor i att förstå och klassificera cellers beteenden. Denna rapport avser fastställa om betydande skillnader finns hos mitokondriers rörelse och andel som genomgår fission och fusion då värdcellen befinner sig i olika koncentrationer av glukos, specifikt sådana som motsvarar avsaknad av glukos i blodet och ohälsosamma blodsockernivåer liknande sådana som uppnås av obehandlad diabetes. I undersökningen ges en först indikation att statistiskt signifikant skillnad förekommer hos hastighetsfördelningen mellan celler som befinner sig i cellmedium innehållande 0, 1000 och 3300 mg/L glukos medan ingen betydande skillnad kunde uppvisas i andel fissions och fusionsevent. Vidare uppvisades större likhet mellan celler i vanligt EMEM-cellmedium och lågglukos-DMEM med tillsatt koncentration 3300 mg/L snarare än det med 1000 mg/l tillsatt glukos. Till följd av begränsningar som datamängd och analysredskap är osäkerhetsfaktorn stor och resultatet ovan bör ses som en första indikation och vägledning för framtida undersökningar inom området.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksamma grundskolelärares syn på högt begåvade och högpresterande elever i ämnet matematik. Mer precist hur de deltagande lärarna anser sig urskilja, bemöta och anpassa undervisningen för dessa elever, men också vilka svårigheter eller utmaningar detta kan innebära. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar på att lärarna i studien är medvetna om att undervisningen måste individanpassas och att det kan finnas olika variationer inom området högpresterande elever. De framhåller dock att denna individanpassning är svår att få till i skolan idag och menar på att detta beror på att allt fokus hamnar på de elever som riskerar att inte nå målen. Av resultatet kan man utläsa att de hinder som de intervjuade lärarna upplevde i anpassandet av undervisningen för högpresterande elever är tidsbrist och behov av kontroll. Resultatet av intervjuerna visar också på att lärarna i studien beskrev att de hade liten erfarenhet av begåvade elever och av resultatet kan tolka att det kan finnas svårigheter med att skilja begreppen högt begåvad och högpresterande. Samtliga lärare i studien hävdade att de önskade tillfällen att diskutera hög begåvning och högpresterande elever ute i verksamheterna och att de gärna skulle tillgodogöra sig större kunskaper inom dessa områden.

This study is a formative evaluation of a prototypecollaboratory for sharing data collection instruments inlibrary and information science (LIS). The aims were to findout: how the study participants, five hospital librarians,experienced the interaction with the prototype while workingwith predetermined tasks; and their views on the differentfunctions of the prototype collaboratory.Methods used for data collection was as a survey; followedby a think-aloud session where the participant verbalisedhis/her thoughts during the interaction with the prototype;and finally a semistructured interview. The survey wasanalysed with a frequency distribution, while the data fromthe other methods were analysed qualitatively by extractingthemes from the transcribed sessions.The results show that although the librarians expresseddifferent problems while working with the interface, mainlyrelated to the language in the prototype collaboratory anddifficulties with the page for applying metadata, all of themwere confident in being able to learn the system after using itfor a while. The librarians had a positive attitude towardssharing data collection instruments as well as comments inthe prototype collaboratory. At the same time, they wereaware that students and researchers might have differentabilities or incentives to work and share information. All ofthe librarians said that they might join a future collaboratory.Three out of five also said that an actual membership woulddepend on the present work needs or engagements for usingthe collaboratory.Finally, suggestions for the development of the collaboratoryhave been made. / Program: Bibliotekarie