Syftet med den här studien är att få en bild av svensklärares syn på högläsning som ett didaktiskt verktyg för äldre elever. Genom en kvantitativ enkätundersökning med stort kvalitativt fokus gav 100 svensklärare sin syn på högläsning av skönlitteratur som en metod i undervisningen. Resultatet visar att svensklärare ställer sig positiva till högläsning för elever i årskurs 7–9 och att det finns fyra bakomliggande argument till anledningen. Svensklärarna menar att högläsningen väcker elevernas läslust, fungerar som ett kompensatoriskt verktyg, är ett bra sätt för modellering av lässtrategier samt att det bidrar till en känsla av gemenskap. Med hjälp av transaktionsteorin kan dessa bakomliggande argument klassas som lika delar estetiska som efferenta läspositioner. Resultatet kan också ur ett sociokulturellt perspektiv anses ha ett stort fokus på det gemensamma lärandet där utveckling sker i samspel med andra. Resultatet visar även att de svensklärare som är mest positiva till högläsning som ett didaktiskt verktyg är de med kortast erfarenhet av yrket. Vidare visar undersökningens resultat att de argument som framkommer mot högläsning är att det hämmade elevernas egen lästräning och att det är tidskrävande i en redan stressad undervisning. Dessa argument kan enligt transaktionsteorin klassas som efferenta och således framstår inga argument mot högläsning för äldre elever som grundade i oro för elevernas estetiska läsning.

Att leva med hypertoni innefattar flera olika utmaningar eftersom det är en komplex och allvarlig sjukdom. Behandlingen består av flera komponenter, främst egenvård med förändring av levnadsvanor. Genom egenvård kan patienterna behandla symtom och förbättra blodtrycket. Beroende på patientens erfarenheter och förutsättningar kan följsamheten till egenvården påverkas på olika sätt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av egenvård vid hypertoni. Litteraturstudien innefattade 14 kvalitativa artiklar som analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet visade varierade upplevelser av egenvård vid hypertoni och baserades på fyra huvudteman. I resultatet framkom vikten av att erhålla kunskap och individanpassad information om egenvård vid hypertoni. Vårdgivarens kommunikationssätt påverkade hur informationen togs emot av patienten. Det uppkom olika svårigheter och utmaningar med att genomföra livsstilsförändringar. Stöd från anhöriga och sjukvården underlättade samt försvårade patientens förmåga till att genomföra egenvård. Litteraturstudiens svagheter och styrkor diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras olika faktorer som patienterna upplever kan påverka egenvården vid hypertoni, samt hur det är kopplat till hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskans kärnkompetens.

<p>Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.</p><p>Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.</p><p>I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.</p><p>Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.</p>

<p>Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet<em> </em>högt stridstempo<em> </em>vid förband av lättare karaktär.</p><p>Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius?</p><p>Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo.</p> / <p>This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy.</p><p>The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character.</p><p>The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury?</p><p>My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.</p>

Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet högt stridstempo vid förband av lättare karaktär. Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius? Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo. / This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy. The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character. The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury? My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning. Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori. I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär. Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Storytelling har identifierats som en effektiv marknadsföringsmetod och många företag har bemästrat konsten att berätta historier. Storytelling används för att skapa en emotionell respons hos den tilltänkta målgruppen, och om företag på ett framgångsrikt kan göra detta kan det vara ett sätt att differentiera sig själva. Metoden har länge framhållits som nyckeln till framgång, men är detta hela sanningen? Därav vill vi med studien besvara; hur påverkar storytelling reklameffektiviteten? Syftet med uppsatsen var att undersöka, beskriva och föra en diskussion gällande storytelling och dess effekter som marknadsföringsmetod. Resultatet av denna studie visar att storytelling är effektivare än traditionell produktbaserad reklam. Dock finns det skillnader i dess effekt på olika produktkategorier. Enligt studien fungerar storytelling bättre när engagemanget för produkten är lågt och när köpet av den har ett transformativt eller känsloförhöjande motiv. Resultatet av studien leder till ökad förståelse för när storytelling som marknadsföringsmetod är effektiv. / Storytelling has been identified as an effective marketing method, and many companies have mastered the art of telling stories. Storytelling is used to create an emotional response among the intended audience, and if companies can successfully do this, it can be a way of differentiating themselves. The method has long been emphasized as the key to success, but is this the whole truth? Therefore, we want to answer; How does storytelling affect advertising effectiveness? The aim of the essay was to investigate, describe and discuss storytelling and its effects as a marketing method. The result of this study shows that storytelling is more efficient than traditional product-based advertising. However, there are differences in its effect on different product categories. According to the study, storytelling works better when the commitment to the product is low and when its purchase has a transformative or emotional enhancement. The result of the study leads to an increased understanding of when storytelling as a marketing method is effective.

Antalet skadade cyklister i trafiken har ökat. Detta medför, utöver lidande för den enskilde individen, en samhällsekonomisk kostnad. Det är få studier som tidigare fokuserat på om personer som tagit körkort har ett annat beteende och strategier jämfört med personer utan körkort. En studie genomfördes för att undersöka om cyklister med erhållen körkortsutbildning, i högre utsträckning följde väjningsplikt vid cykelpassager. Det undersöktes samtidigt om cyklister utan körkort oftare använde deskriptiva normer. Samtidigt undersöktes eventuella skillnader i beteendet mellan dessa grupper vid cykelpassager. Tio testdeltagare cyklade sammanlagt drygt fyra kilometer i normal trafikmiljö och passerade totalt 40 stycken cykelpassager. Studiedesignen bestod av video- samt ljudinspelning av trafiksituationerna, där testdeltagarna fick tänka högt under testet. Testdeltagarna fick även fylla i ett frågeformulär angående väjningsplikt efter cyklingsmomentet. Resultatet indikerade att testdeltagarna med körkort tog trafiklagar i beaktning under cyklingen i större utsträckning än testdeltagarna utan körkort, men att beslut vid cykelpassagerna främst fattades på tidigare erfarenhet. Erfarenheten av att deskriptiva normer brukade fungera vid cykelpassager. Det indikerade även att cyklister med körkort hade större avsökningsområde gällande både längd och bredd i körriktningen

Syftet med den här studien är att undersöka hur inlärare av franska (främmande språk) går tillväga för att förstå text samt hur tvärspråkliga och inomspråkliga lexikala likheter, inlärarnas kompetensnivå och tillvägagångssätt påverkar läsförståelsen. De 21 deltagarna har olika kompetensnivåer i franska: nybörjare, mellan- eller avancerad nivå. Inlärarnas läsförståelse utvärderas framförallt genom en översättningsuppgift medan deras tillvägagångssätt observeras med hjälp av tänka högt-metoden. Tillvägagångssätt omfattar inlärarnas strategier, teknik för att förstå texten samt deras reaktioner på textens innehåll, översättningsuppgiften samt förmågan att genomföra den. Resultat från den här studien visar på att tre av de tolv vanligaste tillvägagångssätten inbegriper hantering av inomspråkliga eller tvärspråkliga likheter mellan texten och tidigare kunskap i franska, svenska och engelska. Inlärare uppmärksammar i större utsträckning lexikala likheter mellan målspråket och deras modersmål än franska ord som påminner om varandra. Den inomspråkliga och tvärspråkliga texthanteringen är vanligare hos inlärare med lägre kompetensnivå i franska än hos avancerade inlärare. Avancerade inlärare använder i större utsträckning tillvägagångssätt som inte bygger på jämförelse av liknande ord än inlärare med lägre kompetensnivå. En parallell kan urskiljas mellan en bättre läsförståelse och en mer effektiv hantering av inomspråkliga och tvärspråkliga likheter då dessa kombineras med andra tillvägagångssätt.