Spelling suggestions: "subject:"hög"" "subject:"höga""
31 |
Elever med särskild begåvning. : Vilket stöd får elever med särskild begåvning i matematik? / Students with special talents. : What support is given to students with special talents in mathematics?Rappéll, Madeleine, Wilgotson, Maria January 2018 (has links)
Arbetet i föreliggande text handlar om elever med särskild begåvning inom ämnet matematik. Med elever med särskild begåvning menas särbegåvade elever som har en hög intelligensnivå, IQ (Pettersson 2011, s.13). Elever med särskild begåvning är i behov av anpassningar och stöd vilket de inte alltid får i skolan. Arbetet belyser på grund av detta vilka anpassningar och stöd som särbegåvade elever får samt hur lärare och skolor identifierar dessa elever. Syftet med vårt arbete är att få kunskap om tidigare forskning om särbegåvade elever i matematik. Vi har på grund av detta valt att se över vilka anpassningar och stöd som de särbegåvade eleverna får i skolan genom att granska vad olika studier kommit fram till. Studierna är gjorda i Sverige men även i länder som Storbritannien, Turkiet och USA. Vi har valt att se över vad som utmärker forskning om hur särbegåvade elever kan utvecklas medeller utan stöd samt anpassningar och hur de gagnas av stöd om de har tillgång till detta.
|
32 |
Mineral i jordens inre : Hur kristallstrukturer förändras med tryckEklöf, Sara January 2011 (has links)
Jordens innandöme är uppdelat i flera olika delar, vilket beror på gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kärna är en förklaring till varför mineral ändrar karaktär längre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men också temperaturen. Ökat tryck gör att atomerna packas tätare, medan ökad temperatur å andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta är en av anledningarna till varför det är så svårt att bestämma stabilitetsområden för mineral, det vill säga vid vilka tryck och temperaturer de är stabila. En annan anledning till att det är svårt att ta reda på hur det ser ut inne i jorden är att man inte kan ta prov så väldigt djupt ner. Istället får man förlita sig på experimentella metoder som diamantcellen. Denna uppsats bygger på litteraturstudier av ett antal artiklar som behandlar högtrycksmineral. Syftet är att beskriva vilka mineral som finns i jordens inre, och hur dessa mineral förändras med ökat tryck. De mineral som tas upp är kvarts, olivin, granat, grafit och järn, och deras kristallstrukturer, högtryckspolymorfer och fasomvandlingar förklaras. Med ökat tryck går mineral oftast från komplicerade och relativt öppna strukturer till enklare och symmetriska tätpackade strukturer. Med detta följer en betydande minskning av volymen och därmed också en ökning av densiteten. Med ökat djup blir också ofta den kemiska sammansättningen enklare. / Sara Eklöf
|
33 |
Betydelsen av att läsa högt för barns språkutveckling/The importance of reading loudly to children for their language´s developmentCsomor, Yvonne, Viktorsson, Martina January 2007 (has links)
Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling. Vi intervjuade pedagoger i förskoleklass och grundskola (åk 1-2) där vi undersökte hur och varför de använde sig av högläsning, om pedagogerna anser att läsa högt har någon betydelse för språkutvecklingen samt deras syn på att läsa högt och vad det betyder för dem i sitt arbete. Vi gjorde även verksamhetsobservationer där syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med barns språkutveckling. Resultatet av undersökningarna visade att pedagogerna använde sig av att läsa högt/högläsning i sin undervisning men i varierad utsträckning. / The objective of our work was to examine if reading loudly has any importance for the development of children’s language. In the beginning we looked in a retrospect at the children literature’s history and continued to describe the development of children’s language according to various theories. At this point we describe how reading loudly can develop language, creating inspiration to learn to read or to write and language’s consciousness. Additionally one needs to consider the effect of children’s difference in experiences and awareness. We interviewed teachers of preschools and elementary classes where we examined how and why they apply the usage of reading loudly, if the teachers acknowledge the importance for the development of children’s language including their view on reading loudly and what it has for an importance on their work. We as well were present at classes and observed their activities with the objective to examine how teachers work with children’s language development. The result of these observations showed that teachers apply the usage of reading loudly at class but in different extends.
|
34 |
Barnlitteratur och högläsning i förskola och hemGutå, Åsa, Jägbeck, Frida January 2007 (has links)
<p>Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.</p>
|
35 |
Barnlitteratur och högläsning i förskola och hemGutå, Åsa, Jägbeck, Frida January 2007 (has links)
Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.
|
36 |
Sociala medier - en gråzon i arbetslivet? : En kvalitativ studie om arbetsgivares upplevelser kring anställdas publiceringar i sociala medierAndersson, Jeanette, Stålhammar, Malin January 2011 (has links)
Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken. Det som blivit uppenbarat i studien är att arbetsgivares personliga värderingar spelar stor roll i huruvida utgången av uppkomna händelser ter sig.
|
37 |
Volatilernas påverkan på marina vulkanutbrott / The Impact of Volatiles on Submarine EruptionsKhadhem, Laith January 2017 (has links)
The Cape Verde archipelago is located 2000 km east of the Atlantic oceanic ridge and 500 km west of the western part of Africa. The plateau of the archipelago rises on average 2 km above the seafloor, which makes it one of the highest oceanic plateaus on Earth. Cape Verde originates from hotspot formation, a geological phenomenon which takes place beyond the tectonic plate boundaries where magma rises to the surface. In this thesis, volcanic material taken from the Charles Darwin volcanic field at a depth of more than 3000 meter and made up by four basaltic rocks and one agglomerate will be investigated. The agglomerate and vesicles in the rock shows that explosive volcanism occurs in high water depths, which is generally not common. Therefore, the material will be investigated to find out how explosive volcanism can occur at high water depths. The investigation will be based on quantifying the number of vesicles to able to calculate their area and analyze the magmatic water content in clinopyroxene crystals taken from the agglomerate by FTIR spectroscopy. Water is a volatile substance in the composition of magma and has a huge effect on its behavior at eruption. The results of quantification show that the area taken by vesicles varies from 7- 54 % which shows that magmatic products with high number of vesicles are common. The FTIR analysis shows that the magmatic water content can be high enough to cause an oversaturated magma system, which creates explosive eruptions. This statement is based on only one clinopyroxene crystal that had a magmatic water content of 3,87 ± 0,77 %. Other possible reasons for explosive eruptions at high water depth are the CO2 content in the magma and the size of volcanic vent. / Kap Verde är en arkipelag, situerad cirka 2000 km öster om den mittatlantiska spridningsryggen och 500 km väster om det afrikanska fastlandet. Arkipelagens platå har en genomsnittlig höjd på 2 km, vilket gör den till en av världens högsta oceaniska platåer. Arkipelagen har uppkommit av hetfläcksbildning, ett geologiskt fenomen baserad på att magma erupteras till ytan där jordskorpan är förtunnad och inte har någon anknytning till de tektoniska plattgränserna. Det som undersöks i detta kandidatarbete är vulkaniskt material, taget från den vulkaniska undervattensön Charles Darwin vulkanfält som ligger i den västra del Kap Verdes norra ö-grupp på över 3000 meterdjup. Materialet består av ett agglomerat och fyra stenstuffer av basaltisk komposition. Agglomeratet tyder på att explosiva vulkanutbrott förekommer, vilket även bekräftas av stenstufferna som har rikligt förekomst av luftbubblor. Explosiva vulkanutbrott är generellt inte förekomliga vid höga vattendjup, därav undersöks materialet för att kunna reda ut orsakerna som ger upphov till förekomsten av explosiva vulkanutbrott. Undersökningen baseras på att kvantifiera luftbubblor hos stenstufferna för att kunna räkna ut arean som upptas och analysera vattenhalten i klinopyroxenkristaller i agglomeratet med hjälp av FTIR spektroskopi. Vatten tillhör de flyktiga beståndsdelar i magmas sammansättning som kallas för volatiler och utgör en viktig parameter för magmans uppträdande vid eruption. Resultatet kvantifiering av luftbubblor visar att arean som upptas av luftbubblor varierar mellan 7–54 % av stenstufferna total area, vilket understryker att magmatiska produkter med hög andel luftbubblor är förkomliga. FTIR analysen visar att det finns tillräckliga höga vattenhalter för ett övermättat magmasystem som ger upphov till vulkanutbrott med explosiva förlopp, baserat på vattenhalten 3,87 ± 0,77 % av en klinopyroxenkristall. Andra möjliga orsaker till uppkomsten av magmatiska produkter med hög andel luftbubblor är koldioxidhalten i magman och storleken på vulkanrören.
|
38 |
FRÅN KONTOR TILL KÖKSBÄNK : Faktorer som påverkar kreativitet och innovation vid aktivitetsbaserade kontor och distansarbete på EnergimyndighetenJönsson, Lina, Mickels, Johanna January 2024 (has links)
Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi, syftar denna studie till att undersöka vad som hindrar och främjar innovationsförmågan och kreativiteten hos ett urval anställda som arbetar på distans och i Energimyndighetens aktivitetsbaserade kontor. Empirin bygger på sekundärdata från Energimyndighetens egen enkätundersökning, fotoelicitering och sju semistrukturerade intervjuer på anställda från Energimyndigheten. Resultatet visar att flexibla arbetsformer på Energimyndigheten, som distansarbete och aktivitetsbaserade kontor, ökar innovation genom bättre arbetsbalans och tillfredsställelse. Begränsningar inkluderar mötesintensitet och traditionella rutiner som minskar spontanitet och kreativitet. Förbättringar föreslås genom bättre balans mellan formella och informella möten, starkare ledarskap och system för återhämtning. / Based on a qualitative research strategy, this study aims to investigate what hinders and drives the innovativeness and creativity of a sample of employees working remotely and in Energimyndighetens activity-based offices. The empirical work is based on secondary data from Energimyndighetens own survey, photo elicitation and seven semi-structured interviews with employees from the Energimyndiheten. The results show that a flexible work environment and a corporate culture characterized by trust promote creativity, while a culture with a lot of meetings and routines and old thought patterns hinders. Flexible working arrangements at Energimyndigheten, such as remote work and activity-based offices, boost innovation by improving work-life balance and satisfaction. Limitations include meeting intensity and traditional routines that reduce spontaneity and creativity. Improvements are suggested through better balance between formal and informal meetings, stronger leadership, and recovery systems.
|
39 |
Faktorer som förklarar innovativt beteende hos medarbetareJönsson, Gisela January 2008 (has links)
<p>I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och</p><p>att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.</p><p>Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,</p><p>uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var</p><p>att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och</p><p>rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till</p><p>en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett</p><p>frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.</p><p>Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har</p><p>signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är</p><p>individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,</p><p>autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att</p><p>både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.</p>
|
40 |
Faktorer som förklarar innovativt beteende hos medarbetareJönsson, Gisela January 2008 (has links)
I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare. Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ, uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer. Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat, autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.
|
Page generated in 0.0521 seconds