I approach the subject of adult readers of young adult fiction through an analytical framework influenced by Cultural Studies, implicating that young adult fiction is caught up in a system of distinction between popular literature and high literature. I contrast this with theories that suggest that there has been a loosening of this hierarchy and that they now coexist, even borrowing features from one another. I also examine questions of ideology, namely the ideology of mass culture, the ironical attitude and the ideology of populism. I also use Andreas Huyssen’s theory of mass culture as a woman, seeing as popular literature often tends to be categorized with feminine traits. The empirical data is gathered through interviews and blogs, and the result gives us a complex image, where we can see both a quite strict hierarchy between high and low, as well as a loosening of this hierarchy. The informants all use the ideology of mass culture and the ideology of populism, which shows that seemingly opposing ideologies can coexist within the same individual. The informants also impose the characterization of young adult fiction as a woman, and many of them try to raise its low status. The result also shows that a discourse of age is working, a discourse that limits what is appropriate for an adult to read, and within this discourse there is little room for young adult fiction. But the main conclusion however is that the hierarchical system at least is beginning to lose its firm hold, which gives the individual greater potential to combine high and low.

This master thesis deals with the Nobel Prize and highbrow culture as portrayed in Karin Alvtegen’s Skugga. From a sociology of literature perspective, it aims to analyze how these highbrow themes can be understood in relation to Alvtegen’s position in the literary field as a lowbrow crime novelist. The method used is hermeneutic, and the analysis is based on two theoretical models: Pierre Bourdieu’s cultural sociology, and the postmodern tradition where the distinction high/low and its traditional hierarchy is said to be decomposed. The analysis shows how Alvtegen gets inscribed in a detective genre she doesn’t really fit into, which is of great importance for our understanding and reading of Skugga. In relation to the history of the detective genre, this essay explains how Alvtegen uses both the whodunit’s integrating of highbrow symbols, as well as the social critique frequently used in more recent crime fiction. The conclusions drawn are that Alvtegen’s use of highbrow symbols illustrates the literary field, while they also discuss her own position on the very same field – text and context here operates closely intertwined. The highbrow theme in Skugga functions as both a dissociation from as well as a rapprochement to highbrow culture, while it also criticizes a contemporary commercialized culture. The Nobel Prize here plays a significant role, as it has become a highbrow symbol known to everybody. Skugga illustrates that intertextual markers in our contemporary post-modern culture is transformed in both directions in the cultural hierarchy – which doesn’t mean that it has vanished.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur inlärare av franska (främmande språk) går tillväga för att förstå text samt hur tvärspråkliga och inomspråkliga lexikala likheter, inlärarnas kompetensnivå och tillvägagångssätt påverkar läsförståelsen. De 21 deltagarna har olika kompetensnivåer i franska: nybörjare, mellan- eller avancerad nivå. Inlärarnas läsförståelse utvärderas framförallt genom en översättningsuppgift medan deras tillvägagångssätt observeras med hjälp av tänka högt-metoden. Tillvägagångssätt omfattar inlärarnas strategier, teknik för att förstå texten samt deras reaktioner på textens innehåll, översättningsuppgiften samt förmågan att genomföra den.</p><p>Resultat från den här studien visar på att tre av de tolv vanligaste tillvägagångssätten inbegriper hantering av inomspråkliga eller tvärspråkliga likheter mellan texten och tidigare kunskap i franska, svenska och engelska. Inlärare uppmärksammar i större utsträckning lexikala likheter mellan målspråket och deras modersmål än franska ord som påminner om varandra. Den inomspråkliga och tvärspråkliga texthanteringen är vanligare hos inlärare med lägre kompetensnivå i franska än hos avancerade inlärare. Avancerade inlärare använder i större utsträckning tillvägagångssätt som inte bygger på jämförelse av liknande ord än inlärare med lägre kompetensnivå. En parallell kan urskiljas mellan en bättre läsförståelse och en mer effektiv hantering av inomspråkliga och tvärspråkliga likheter då dessa kombineras med andra tillvägagångssätt.</p>

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.

Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar. Omvårdnadsteoretiker Dorthea Orem menar att patienten behöver stärka sin förmåga till egenvårdskapacitet. Trots kunskaper om hjärtkärlsjukdomar råder det en bristande följsamhet hos individer till att genomföra livsstilsförändringar, därför finns det intresse av att studera problemet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av vad som främjar följsamhet till livsstilsförändringar hos patienter med högt blodtryck. Studien genomfördes med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats som utgångspunkt. Resultatet i studien belyser vikten av att utgå från patienten och skapa individanpassad behandling för följsamhet till livsstilsförändring. I mötet med distriktssköterskan är det viktigt att patienten känner delaktighet och blir medveten om sitt ansvar i förändringen. För vidmakthållande av livsstilen krävs lång och regelbunden uppföljning där distriktssköterska och patient strävar mot samma mål. Ytterligare kunskap och forskning krävs i olika redskap såsom beteendemodeller som kan användas vid arbete kring patienter med högt blodtryck och livsstilsförändringar. Av betydelse för fortsatt forskning är att även ge patienternas syn på vad det innebär när förändringen utgår från patienten. / High blood pressure is a worldwide welfare disease and it increases. Lifestyle habits play a major part in how people develop high blood pressure. The initial treatment should therefore be lifestyle changes. Changes in lifestyle requires education, counselling and motivational interviewing. The illness responsibility has shifted from a societal level into an individual level. Nursing theorist Dorthea Orem believes that the patient needs to strengthen its ability for self-care capacity. Despite knowledge about cardiovascular disease there is a lack of compliance amongst individuals to implement lifestyle changes, and therefore it´s of interest to study. The purpose of this study was to illuminate district nurses experiences of compliance to lifestyle changes in patients with hypertension. The study was conducted with conventional content analysis with an inductive approach. The results of the study illuminated the importance that the patient is the starting point and then create individual treatment for better compliance to lifestyle changes. It´s of importance, that the patient are empowered and become aware of their own responsibility in their lifestyle changes. . It´s necessary to have regular and long-term follow up, to maintain the new lifestyle and make it a habit. It is important that the district nurse and the patient are striving towards the same goal. . Additional knowledge and research required in various tools such as behavioral models that can be used when working on patients with high blood pressure and lifestyle changes. Continued research is needed from the patients perspective. It should be clarified what it means to make lifestyle changes from patients point of departure.

Högläsning är en av de aktiviteter som har störst inverkan på barns språk och kommunikation. För att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring högläsning har denna studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring barns användande av språk och kommunikation i samband med högläsning. I studien har också undersökts hur den vuxne uttrycker sig kring sitt förhållningssätt till högläsning och hur det kan påverka barns intresse för språk och kommunikation. Skriftliga intervjufrågor sändes ut till deltagande respondenter som de sedan fick ge skriftliga svar på och återsända.  Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare anser att högläsning är viktigt för barns språkutveckling och att högläsning påverkar barns språk och kommunikation positivt både under planerade och spontana lässituationer. Resultatet visar även att läsarens förhållningssätt har betydelse för barnens intresse och fokus. Om läsaren visar ett intresse och en positiv inställning till högläsning och böcker är det lättare att fånga barnens intresse. / Reading aloud is one of the activities that has the greatest impact on children’s language and communication. In order to gain an insight in how preschool teachers and guardians express themselves about reading aloud, this study was conducted. The purpose of the study was to investigate how preschool teachers and guardians express themselves about children’s use of language and communication in connection with reading aloud. The study also examined how the adults, both preschool teachers and guardians, expresses his or her attitude towards reading aloud and how it may affect interest in language and communication. Written interview questions were sent to participating respondents and as they were done answering the questions, they sent them back.  The result shows that both preschool teachers and guardians believe that reading aloud is important for children’s language development and that reading aloud positively affects children’s language and communication during both planned and spontaneously reading situations. The result also shows that the reader’s attitude towards read-aloud is important for the children’s interest and focus. If the reader shows an interest and a positive attitude towards books and reading, it becomes easier to capture the children’s interest.

Hur en spelare förstår gameplay är en diskuterad fråga bland forskare inom det ludologiska fältet. Denna studie ser specifikt på förståelsen av genomförbara interaktioner i spelvärlden och forskning kring ämnet som grundar sig i ekologisk psykologi samt kognitionsvetenskap. Detta med målet att se hur diegetiska element i spelvärlden kan kommunicera mening till spelaren. Studien ser även på förändringar i denna förståelse när spelare utsätts för stress för att kunna anpassa de diegetiska elementen till spel med högt tempo. Baserat på den framtagna forskningen har designprinciper samt två versioner av en artefakt skapats, varav en har dessa principer implementerade. Dessa artefakter har spelats av fem deltagare vardera som observerats och sedan intervjuats om deras upplevelse av spelet. Datamängden från undersökningarna har sedan utvärderats och en jämförande analys utförts av de två observatörerna. Resultatet pekar på tendenser för att de skapade designprinciperna hjälper spelare att förstå möjliga interaktioner i spelvärlden.

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern. I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i barnperspektivet samt i teorier och tidigare forskning kring högläsning som ett verktyg och dess syfte. Vi har valt att observera högläsningssituationer på två förskolor. Efter observationerna genomfördes kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta barn och tre pedagoger. Empirin från intervjuerna och observationerna analyserades och jämfördes med varandra. Svaret på hur barn upplever högläsning är komplext dock kan vissa slutsatser ändå konstateras. Vår slutsats är att det finns vissa aspekter, som miljö, pedagogernas syfte samt urval av bok, vilka kan påverka hur barn upplever högläsning i förskolan. / This study investigates reading aloud as a tool in preschool. We chose to examine reading aloud from a child’s perspective. The purpose is to compare this with other perspectives, such as the teacher’s perspective in order to detect any similarities and differences and the relation between these. Our question is: How do children perceive reading aloud? We have limited ourselves to observe and interview children of the ages four to five. As our theoretical starting point, we have focused on the child’s perspective and theories and earlier research around reading aloud as a tool and its purpose. We have chosen to observe reading aloud sessions at two preschools. After the observations we conducted qualitative interviews with eight children and three teachers in total. The result of the interviews and observations were analysed and compared with each other. The answer as to how children experience reading aloud is complex, yet certain conclusions can be found. Our conclusion is that certain aspects, such as environment, the teachers’ aim and the choice of book, can influence on how children perceive reading aloud in preschool.

Uppsatsen har undersökt konsumenters kundresa på olika e-handels hemsidor. Syftet har varit att undersöka var i kundresan – före eller under köp – som kundupplevelsernaär som starkast. Både positiv och negativ kundupplevelse undersöks samt hur den fysiskaomgivningen, mer specifikt fysiska butiker, påverkar e-handelsupplevelsen. Ett syfte vardessutom att se hur eye-tracking fungerar som utvärderingsmetod med hjälp av intervjuer frånanställda på Karlstads universitet som undersökt kundresor tidigare i en fysisk miljö. Dettagenomfördes även genom att upprätta kundresekartor från användartester med hjälp av bådeeye-tracking och retrospektiv tänka högt. Eye-tracking tillsammans med Tänka-högt metodenanvändes för att få en bra bild av kundresan och de kundupplevelser som är förknippade med kundresan. För att undersöka hur fysiska affärer påverkar beteendet hos e-kunder användes eye-tracking med hjälp av en retrospektiv tänka högt och semistrukturerade intervjuer. Resultaten, när det gäller var kunder upplever köpen som starkast, var att den fysiska affären hade en viss påverkan på vilken affär testdeltagarna väljer. Eye-tracking som utvärderingsmetod för kundresor fungerar bra med hjälp av flera andra metoder, som retrospektiv tänka högt och intervjuer.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som är vanligt förekommande i olika vårdkontext, vilken kan förekomma med eller utan samsjuklighet. Stigmatiseringen av personer med fetma förekommer bland annat i media, på arbetsplatser och i vårdsammanhang. Sjuksköterskor kommer frekvent att vårda denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med fetma. Metod: Kvalitativ litteraturstudie i form av manifest innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar med induktiv ansats. Resultat: Sex slutkategorier sammanställer resultatet: Att ta på sig eller avsäga sig ansvar; Det är svårt att närma sig ett tabubelagt ämne; Adekvata resurser för god vård och omvårdnad saknas; Kompetens – vikten av din egen och behovet av andras; Den egna kroppen som hinder eller resurs; och Konflikterande känslor måste hanteras för att kunna utföra god vård och omvårdnad. Slutsats: Att vårda patienter med fetma präglades för sjuksköterskan av bristande resurser, bristande kompetens, konflikterande känslor inför patienten och rädsla att närma sig ämnet. Sjuksköterskans egen kroppskonstitution var en betydande faktor i mötet med patienter med fetma.