Sammanfattning Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet. Syfte och frågeställningar Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet: 1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna? 2. Varför har de valt att träna capoeira? 3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening? Metod Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp  och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på  plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet SPSS. Resultat Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller  verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran. Slutsats Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende. I musikrecensioner förekommer ofta referenser för att förklara musiken och referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, vilket tyder på att skribenten vill tillföra den populärkulturella musiken kulturellt kapital. Att användningen av kulturreferenser skiljer sig så tydligt mellan genrer visar på att kulturjournalistiken är uppdelad i mindre gemenskaper med egna kodspråk.

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren. Materialel består av dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets kultursidor under en nyhetsvecka. Undersökingen har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Resultaten visar att kulturreferenser i de flesta fallen är en rent estetisk utsmyckning av en text, alternativt används för att sätta in ett ämne i en viss historisk kontext. Detta kan vara ett sätt för skribenten att stärka sin trovärdighet. Vanligtvis refereras det till företeelser som är inom samma kulturella sfär som det som avhandlas, därefter är referenser till företeelser som förknippas med ett högre kapital vanligast. Att referera till kulturyttringar med ett lägre kulturellt kapital är ytterst ovanligt. Det som förknippas med ett högt kulturellt kapital betraktas oftast som bra kultur och när populärkulturella ämnen pryds med sådana referenser är det ett sätt att stärka det populärkulturella ämnets värde.

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas.

Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid – där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook. Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar. Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Den sociala bakgrunden, val av gymnasieprogram, sociala och kollektiva relationer samt vikten av en riktig vän är samtliga grundläggande faktorer i identitetsskapandet. Studien visar även att om man vill vara en del av någonting så erfordras en föränderlig identitet, förmågan att kunna gå in och ut ur olika grupper och samtidigt inneha en styrka att kunna stå för den man vill vara.

No description available.

Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1. Begreppets upphovsman är den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002). Utifrån frågeställningarna i studien har föräldrarna fått svara på ett antal personliga frågor av socioekonomisk karaktär. I Bourdieus perspektiv (1992) kan föräldrarna i studien skådas som aktörer på en ”marknad” (olika förskolor) där deras val av barnets förskola påverkas av habitus. En omständighet som påverkar habitus är samhällets struktur och utformning dvs. samhällets diskurs utövar inflytande på vilken social position en person har i samhället. Interaktioner mellan de socioekonomiska fälten är sällsynt, en realitet som vi ser som en begränsning av barns sociala utvecklingspotential och förståelse för andra människors levnadssituationResultatet visar att föräldrarna skaffar sig i allmänhet information om förskolornas verksamhet genom hörsägen mellan föräldrar i umgängeskretsen. Detta kan bidra till att barn inom samma bostadsområden och socialgrupper hamnar på samma förskolor. Undersökningen visar att närhet till hemmet var den i särklass högst värderade frågan i studien, vilket också skulle innebära att barn med liknande bakgrund blir förskolekamrater. Habitus och identifikation med den egna samhällsklassen, är enligt vårt antagande, en medverkande kraft till hur sociala mönster påverkar möten över klassgränserna. Med utgångspunkt i begreppet habitus och det sociala kapitalet är intentionen att studera hur samverkan sker mellan habitus och samhällets kultur och om den interaktionen kan påverka barnens framtidsutsikter, sociala utveckling och levnadsvillkor, framförallt beroende på vilken förskola föräldrarna valt. Slutsatser till resultatanalysen är att föräldrars habitus, som inkluderar social, ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital, ofta reproduceras till nästa generation. Det sociala arvet påverkar vilka förskolor barnet vistas på och på dessa förskolor befinner sig oftast barn med liknande socioekonomiska levnadsvillkor är den huvudsakliga slutsatsen vi drar.

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell.

According to several studies immigrants today in general face more difficulties to enter the labor market than before. This also applies to educated immigrants who are the main focus of this thesis. Studies have shown that educated migrants have more difficulties of obtaining an adequate job than ethnic Swedes. Thousands of educated immigrants are forced to work in low skilled occupations to cope with their everyday lives. The reasons behind their lack of success on the Swedish labor market have been blamed on different kinds of obstacles.     This study wants to examine at least some of the obstacles that educated immigrants face on the labor market through some informants own personal reflections and experiences. The study is based on an inside perspective in which the different personal experiences and reflections of the various informants is of great importance.  The study is focused on how five educated immigrants describe their situation on the Swedish labor market. The aim is to investigate the informants 'understanding of the difficulties they have to get a job that matches their skills. It also aims to discuss the structural barriers that respondents relate to when they describe their situation.    The results of the interviews with the informants have been analyzed with the help of central concepts gained from the two sociologists, Erving Goffman and Pierre Bourdieu.    The results of my study have shown through the personal experiences of the informants that the difficulties they face on the labor market can be attributed to their lack of access to valuable social networks and to the various requirement profiles that exist from employers, often with a strong focus on a developed knowledge of the Swedish language. These two obstacles results in that the skilled migrants on the labor market have a relative disadvantage in comparison with ethnic Swedes in the search for the attractive jobs.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige. Det som framkommer i uppsatsen är att ungdomarnas föräldrar, lärare, vänner och viljan att lyckas är de faktorer som påverkar dem när det gäller eftergymnasial utbildning