Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Fårös kustlinje utvecklas fram till år 2100, genom att undersöka fenomen som påverkar dess utveckling. Detta genomförs genom att öns landhöjning, klimat samt dess geomorfologiska komponenter undersöks och analyseras. Vidare undersöks även vad dessa fenomen år 2100 kan ha för betydelse för öns bebyggelse. Frågeställningar och syfte besvaras genom en kvantitativ forskningsmetod, då en litteraturstudie har gjorts för att undersöka ovanstående fenomen. Följaktligen gjordes även ett antal kartor med hjälp av geografiska informationssystem vilka presenterar de resultat angående det framtida Fårö som litteraturstudien gett. Fortsättningsvis diskuteras hur resultaten ställer sig till den tidigare forskning som beskrivits i uppsatsen samt hur resultaten kommer påverka bebyggelsen på Fårö år 2100. Det diskuteras även en del kring hur ett förändrat klimat kan innebära att Fårö i framtiden får fler stormar vilka även tenderar vara mer kraftfulla än de är idag. Resultaten av uppsatsen visar på att särskilt den västra delen av Fårös kustlinje kommer förändras till år 2100 och dessutom tyder resultaten på att områden med kustplattformar ger ett bra skydd mot stormar och stigande havsnivåer.

Idag detaljplaneläggs och bebyggs alltmer i kustområden eftersom det är attraktivt att bo intill vatten. Dessa områden riskerar att drabbas hårt av framtida havsnivåhöjning och översvämningar. Skadekostnader för bebyggelse i klimatutsatta områden har ökat den senaste tiden. Denna studie fokuserar på hur kustkommunen Vaxholm klimatanpassar med hänsyn till översvämningsrisker vid ny detaljplaneläggning för ny bebyggelse respektive befintlig bebyggelse vid äldre detaljplaner. Likaså studeras kommunens hantering och förståelse av sitt juridiska ansvar gällande klimatanpassning vid nya respektive äldre detaljplaner. En aspekt av studien är att förstå om och hur kommunen påverkats av Länsförsäkringars beslut att inte längre teckna försäkringar vid nybyggnationer i klimatutsatta riskområden. Genom en fallstudie och kvalitativa intervjuer erhölls kunskap kring kommunens samt Länsförsäkringars klimatanpassningsarbete och vem som bär det juridiska ansvaret för översvämningsskador. En kvalitativ innehållsanalys kompletterade intervjumaterialet. Resultatet visar att kommunen enbart klimatanpassar och har ett juridiskt ansvar vid ny detaljplaneläggning eftersom det endast är nya detaljplaner som omfattas av lagstiftningen. Kommunens skadeståndsansvar påverkas av Länsförsäkringars beslut genom att det finns en risk att fastighetsägare börjar rikta skadeståndsanspråk mot kommunen vid översvämningsskador, då fastighetsägare inte längre kan få ut pengar via försäkringsbolaget. Sannolikt kommer Vaxholms kommun i framtiden bli mer mån om att klimatanpassa vid ny detaljplaneläggning.

Denna undersökning kommer huvudsakligen fokusera på två givna delar, en områdesöversikt och en flerfallstudie. Syftet för arbetet är att undersöka hur fem svenska kustnära kommuner; Göteborg, Malmö, Vellinge och Kristianstad samt Stockholm arbetar i sin översiktliga planering med översvämningshanteringen och hur ökad motståndskraft mot havsnivåhöjning införlivas. Vidare ska arbetet behandla vilka konsekvenser som stigande havsnivåer leder till och hur den framtida planeringen ska kunna rusta sig för utmaningarna. Undersökningen avgränsas till enbart kustnära kommuner belägna i södra eller mellersta Sverige för att begränsa det insamlade materialet som behövs för undersökningen. Likaså avgränsas arbetet till att endast undersöka översvämningsrisken som sker till följd av havsnivåhöjningar och inte extrema regnmängder. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskning och analysprocess, där målet är att förstå och förklara hur svenska kustnära kommuner hanterar havsnivåhöjning och översvämningsrisken i sin översiktliga planering. Metoden för datainsamling baseras på dokument producerade av kommuner, myndigheter och forskare som utgör offentliga handlingar. Dokumenten analyseras därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med uppgiften att kvantifiera texternas innehåll. Slutligen jämförs och diskuteras de undersökta kommunerna och de satta frågeställningarna besvaras. Samtliga av de utvalda kommunerna har sina egna olika givna omständigheter gällande ekonomiska förutsättningar och den fysiska miljön, som speglar hur kommunens arbete kring översvämningsriskhanteringen ser ut. Det är givet att en förändring av planeringen berörande översvämning behöver utvecklas och anpassas till det förändrade klimatet. Vi kan inte blunda för klimatpåverkan och dess följdkonsekvenser, utan den fysiska planeringen behöver sträva efter en ökad resilience.    Avslutningsvis knyts undersökningen ihop med ett avsnitt berörande slutsatser.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters. The effect will be largerin the two remaining scenarios and include urban areas. Värmdö´s efforts of taking sea-levelrise in to consideration are flawed and they should more seriously consider future sea-levelrise as a threat. / Havsnivån höjs idag som en konsekvens av de rådande klimatförändringarna. Denna rapportutreder de möjliga konsekvenserna av havsnivåhöjningen i Värmdö kommun med specielltfokus på vägar och bebyggelse. Fyra scenarier av havsnivåhöjning på 0,5, 1,5, 2,5 meter samtett värstascenario på 3,9 meter har studeras med hjälp av grafiska information system (GIS) iarcMap. Rapporten undersöker också hur Värmdö kommun tagit hänsyn till en framtidahavsnivåhöjning i sin planering idag. Resultatet visar att landhöjning och havsnivåhöjning tarut varandra i det scenario där havsnivån höjs med 0,5 meter, men att ett flertal mer ellermindre viktiga vägar samt byggnader kommer att påverkas vid en höjning på 1,5 meter. I detvå resterande scenarierna blir påverkan allt större och inkluderar även större bebyggdaområden. Värmdö kommuns arbete för att förhindra skador till följd av havsnivåhöjningen ärbristfällig och kommunen bör i större utsträckning behandla en framtida havsnivåhöjning somett hot.

Denna studie kommer att fokusera på i huvudsak två delar, en områdessöversikt och en fallstudie. Syftet med arbetet är att undersöka hur Malmö stad, Norrköpings kommun och Karlskrona kommun arbetar med översiktlig planering för att öka motståndskraften mot havsnivåhöjningar samt att skapa en förståelse för fenomenet havsnivåhöjning. Vidare även att behandla vad stigande havsnivåer kan leda till och hur framtiden kan komma att te sig enligt forskning samt att beskriva strategier som kan användas för att öka motståndskfraften mot havsnivåhöjning. Studien kommer att utgå från kvalitativ forskning med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Metoden för datainsamling är dokument som kommer att utgå i från två typer av skrifter: vetenskapligt framställda och granskade dokument samt dokumentation utgiven av FN, statliga verk, länsstyrelser och kommuner. Dokumenten analyseras sedan med hjälp av en innehållsanalys som utgår från ett teoretiskt perspektiv, vilket utgörs av tre begrepp: anpassning, resilience och havsnivåhöjning. Slutligen diskuteras och jämförs fallen samt att frågeformuleringar diskuteras i form av slutsatser.

En ständig förändring sker med nutidens klimat. Förbränning av fossila bränslen leder till att växthuseffekten ständigt höjs. Temperaturen på jorden ökar, isarna smälter och havet stiger. FN sammankallade hösten 2015 till ett klimatmöte i Paris med syfte att minska hastigheten på nutidens klimatförändringar. Allt ovanstående kan leda till att den värld vi lever i idag inte kommer vara igenkännbar om ett 100-tal år. Syftet med arbetet är således att uppvisa om det finns några skillnader i uppfattning hos elever och lärare boende vid kusten kontra de som bor i inlandet, när det gäller klimat- och havsnivåförändringar.  För att få en didaktisk koppling till undersökningen valdes en fördjupning som inriktade sig på vad elever och lärare i Sverige besitter för kunskap om nutidens klimatförändringar. Det skapades tre frågeställningar som hade som ändamål att jämföra elever samt lärares tankar och åsikter med utgångspunkten i var de är lokaliserade i Sverige. Huvudsyftet med arbetet är följaktligen att undersöka om det förekommer några likheter eller skillnader bland personer som bor vid Sveriges kust eller i inlandet. Temat för undersökningarna är således klimatförändringar med en inriktning på globalt höjd havsnivå. Undersökningen utförs med hjälp av två stycken metoder, kvalitativa intervjuer samt kvantitativa enkäter. Respondenter för de kvantitativa enkäterna är elever som går i årskurs 9. Det var 30 elever från kusten och 22 elever från inlandet som deltog i undersökningen. I de kvalitativa intervjuerna deltog en lärare från inlandet respektive en lärare från kusten. Resultatet av den jämförande undersökningen uppvisade en stor likhet mellan lärarna, trots deras geografiskt skilda områden. Genom analys av resultatet drogs slutsatsen att lärarna överlag delade en liknande uppfattning kring klimatförändringarna med inriktning på den globalt stigande havsnivån. Genom analys av resultatet framkom det att eleverna tyckte liknande om: förekomsten av undervisning inom ämnet klimatförändringar i skolan, åsikten att individen inte kan påverka miljön, att glaciärerna smälter samt tips på hur människan kan hantera en havsnivåhöjning på 10 till 15 meter. De frågor där resultatet skiljde sig åt behandlade: hur ofta eleverna tänker på klimatförändringar, trovärdigaste informationskällan innehållande fakta om klimat, hur eleverna skulle påverkas vid en havsnivåhöjning på 2 meter och hur ofta de besöker Sverige kust.

The Anthropocene is characterized by pronounced and dynamic changes in the climate system, resulting in a gradual rise in sea levels and an increased occurrence of extreme weather conditions. The coastal municipalities of Gothenburg and Malmö in southern Sweden are facing a significant challenge, namely protecting their residents from the growing risks of flooding due to rising sea levels. This paper aims to highlight the strategies and plans that these municipalities are mobilizing to counter their vulnerability. To achieve this, the following research questions form the basis:  ·       What measures do the respective municipalities plan to implement to shield themselves from the risks of sea level rise?  ·       Are the coastal municipalities planning for high-water events in conjunction with the general sea level rise?  ·       And does the urban planning of the concerned municipalities correspond to the research content of IPCC reports regarding sea level rise?  As a method of data collection, a qualitative document review has been exclusively conducted on the official websites of the respective municipalities. Through this method, access has been obtained to studies, investigations, reports, and preliminary studies related to the subject area. The results indicate that Gothenburg has made significant progress in its planning process with concrete and elaborated adaptation measures, including considerations of various barriers and pump stations. Malmö is still in the process of conducting preliminary studies to identify the most suitable adaptation strategy. The paper concludes that both municipalities have initiated plans for the implementation of adaptation measures in the form of coastal protection actions. However, it can be determined that significant work remains to reduce vulnerability from the sea by the year 2100.

I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga ställs nya krav på samhället. Stigande havsnivåer är en av klimatförändringarnas följder som kommer att utgöra en av de stora utmaningarna inom samhällsbyggandet i framtiden, då översvämning och erosion riskerar att orsaka omfattande skador på bebyggelse världen över.  I detta kandidatarbete studeras olika typer av klimatanpassningsåtgärder relaterade till stigande havsnivåer. Syftet med arbetet är att undersöka hur åtgärderna kan utformas i kustnära stadsmiljöer för att hantera en stigande havsnivå och samtidigt ha en positiv inverkan på människors livskvalitet. Dessutom läggs fokus på hur utformningen av åtgärderna kan förhindra barriäreffekter mellan människan och havet.  Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärder skapar ett starkare och mer långsiktigt skydd mot översvämningar. Samtidigt framgår att kombinationen mellan åtgärder av olika karaktär bidrar till att skapa en mer trivsam stadsmiljö då den främjar multifunktionalitet och variation i bebyggelsen. Att inkorporera flera funktioner, och på så sätt skapa multifunktionella skydd mot den stigande havsnivån, visar sig även vara en viktig faktor i reduceringen av barriäreffekter. Exempel på hur olika åtgärder kan kombineras och hur multifunktionalitet kan inkorporeras i dem visas i det planförslag som tagits fram.

Den globala havsnivåhöjningen är en direkt följd av den globala uppvärmningen och kommer i framtiden påverka stora områden i kustregionen. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen samt se hur Gotlands strandängar samt kustområden kan påverkas av havsnivåhöjningen år 2100 och se vilka eventuella följder detta kan leda till. Metoderna som har använts är GIS-analys och litteraturstudier. Höjdmodeller med olika upplösning jämfördes även för att undersöka vilka som lämpar sig till en liknande analys inför framtida studier. Resultatet visar att vid en havsnivåhöjning på 1 m kommer 97 % av strandängarna försvinna och vid en havsnivåhöjning på 2 m försvinner 99 % av de gotländska strandängarna. För att nybildande av strandängar kring kusten ska vara möjligt så krävs en markanvändning som stödjer detta i form av bete och slåtter. Jämförelsen mellan de olika höjdmodellerna visar att en upplösning på 50 m inte lämpar sig för en studie av detta slag men en upplösning på 10 m kan användas om en höjdmodell med bättre upplösning inte är tillgänglig. Kring kusten finns många bostäder och samhällen som kommer drabbas till stor del vid en havsnivåhöjning på 2 m och detta bör tas på stort allvar. Planering samt åtgärder kring denna problematik i framtiden bör prioriteras av Region Gotland. / Sea-level rise is a direct result of global warming. In the future, large coastal areas will be greatly affected by this phenomenon all over the world. In this thesis, the method is to assess the size of the potential area influenced by sea-level rise along the coast of Gotland. Methods used are literature studies and GIS-analysis. The aim of this thesis is to investigate how Gotland’s shore meadows and coastal areas will be affected by a sealevel rise in the year 2100 and find out possible consequences that could follow. Also, a comparison is made between digital elevation models of three different resolutions, 2 m, 10 m and 50 m, to find out which resolution that is the appropriate to assist studies like this in the future. The results show that in case of a sea-level rise with 1 m 97 % of the shore meadows will disappear and in case of a sea-level rise with 2 m 99 % of the shore meadows will disappear. For these important land areas to be preserved and recreated the land use must be modified for this purpose. The comparison between the different digital elevation models shows that a resolution of 50 m is not appropriate for this kind of study but a resolution of 10 m is acceptable when no better resolution is available. The coast of Gotland is a popular living area and many small communities lie there. Many of these areas are at risk of being affected by future sea-level rise and this threat must be taken seriously by the municipality of Gotland.

Flood risk increases with rising sea levels and coastal settlements need to adapt to this increasing risk. For that, hazard and risk assessments are an important step. Coastal floods have caused problems in Iceland in the past and are thought to do so in the future as well. Therefore, a coastal flooding risk as- sessment needs to be made for Iceland. A risk assessment is currently in the early steps of preparation and a fitting method needs to be developed. To facilitate the process, an overview of the methods used in neighbouring countries is provided here and the suitability of the methods for Iceland is discussed. Building on these methods, a coastal flood scenario is produced for both present and future conditions as a preliminary hazard assessment for the country. The scenario produced is an upper bound scenario, highly unlikely but still possible. As a result, flooded areas are mapped and areas that need to be studied further in regard to flood hazard and risk are identified. It is shown that hazard estimation can be per- formed for Iceland through scenario production and that scenario results can be used in risk assessments. / De nuvarande klimatförändringar i världen kommer påverka människor på många olika sätt. En av de många saker som förändras är havsnivån. Havsnivån har stigit allt snabbare sedan i början av 1900 talet och kommer nästan säkert att fortsätta stiga i flera århudraden. Förhöjda havsnivåer föl- jer ökad översvämningsrisk som vi måste anpassa oss efter (Church, Clark, et al., 2013). Därför är riskbedömningar, alltså systematiska förfarande för att värdera risk, viktiga så att passande förebyggande åtgärder kan användas för att minska negativa påverkan från havsöversvämningar. En bedömning av översvämningsrisk från havet fattas för Island men för närvarande förbereder Is- ländska Meteorologiska Byrån att genomföra en. En tillämplig method behövs hittas och för att un- derlätta arbetet beskrivas i denna rapport metoder för preliminära bedömningar av översvämningsrisk från några av Islands grannländer; Danmark, Norge, Sverige och Storbrittanien. I huvudsak använder alla dessa länder liknande metoder, även om de har olika fysiska förutsättningar. De använder statis- tiska återkomsttider från mareograf data och informationer om historiska översvämningar för att bedöma faran. Sårbarhet identifieras inom fyra sårbarhets klasser, ofta genom ett index. Till slut sammanställs faro- och sårbarhetskartor för att bedöma risken och utpeka områden med översvämningsrisk. Eftersom Island har inte tillräckligt mycket data för att använda samma metoder som grannländerna, produceras i den här rapporten ett scenario för att värdera översvämningsfaran. Scenariot bygger på idéer från grannländerna och ska vara osannolikt men möjligt. Det är beräknad för både nuvarande och framtida förhållanden. Genom att subtrahera landhöjden från scenario havsnivån är översvämningsdju- pet beräknat. Några områden vart vattnet sannolikt skulle flöda och måste vara grundligt forskade är identiferade. Många påverkande faktorer är inte inkluderade i scenariot och därför anger resultatet inte noggranna översvämningskartor utan grovt överblick över översvämningsfaran. Resultaten ger alltså en idé om vart faran från havsöversvämningar är som störst och i vilka områden framtidiga havsnivåförän- dringar kommer bli som största. De visar också att ett scenario kan användas för farobedömning på Island, som sen kan kombineras med sårbarhetsbedömning via en index för att bedöma översvämn- ingsrisken på samma sätt som i grannländerna.