Karolinska University Hospital's problem regarding the CAR-T cells' journey has been impacting thetreatment of patients and therefore a solution was in dire need to be presented. Visual mappingmethods have been used to review and map the journey with the aim of identifying factors that seemto be impacted. Previous research concerns user journey mapping, mapping methods andcollaboration theories. To carry out the mapping of the cells' journey, semi-structured interviews werecarried out with selected experts within the research area. These experts consisted of the unit managerat the apheresis clinic at Karolinska, a medically responsible researcher at the apheresis clinic atKarolinska and a senior patient operation manager at Bristol Myers Squibb. Their expertise andexperiences were the basis for the visual mapping, and this provided deep insights into the researcharea where the problem has been identified. Lastly, the data was mapped to create a visual map oftheir current management approach regarding CAR-T cell therapy where their experiences around theproblems could be identified. As a result, a solution to the identified factors that expose the cells tothe risks is presented with several visual maps and a proposed solution for a redesign withinKarolinska.

The increasing digitisation of healthcare through the use of technology and artificial intelligence has affected the medical field in a multitude of ways. Generative Pre-trained Transformers (GPTs) is a collection of language models that have been trained on an extensive data set to generate human-like text and have been shown to achieve a strong understanding of natural language. This thesis aims to investigate whether GPT-SW3, a large language model for the Swedish language, is capable of responding to healthcare tasks accurately given prompts and context. To reach the goal, a framework was created. The framework consisted of general medical questions, an evaluation of medical reasoning, and conversations between a doctor and patient has been created to evaluate GPT-SW3's abilities in the respective areas. Each component has a ground truth which is used when evaluating the responses. Based on the results, GPT-SW3 is capable of dealing with specific medical tasks and shows, in particular instances, signs of understanding. In more basic tasks, GPT-SW3 manages to provide adequate answers to some questions. In more advanced scenarios, such as conversation and reasoning, GPT-SW3 struggles to provide coherent answers reminiscent of a human doctor's conversation. While there have been some great advancements in natural language processing, further work into a Swedish model will have to be conducted to create a model that is useful for healthcare. Whether the work is in fine-tuning the weights of the models or retraining the models with domain-specific data is left for subsequent works. / Den ökande digitaliseringen av vården genom användning av teknik och artificiell intelligens har påverkat det medicinska fältet på både positiva och negativa sätt. Generative Pre-trained Transformers (GPTs) är en samling språkmodeller som har tränats på en stor datamängd för att generera människoliknande text och har visat sig uppnå en stark förståelse av naturligt språk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om GPT-SW3, en stor språkmodell för det svenska språket, kan svara på hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett korrekt sätt med hänsyn till uppmaningar och sammanhang.  För att uppnå målet skapades ett ramverk. Ramverket bestod av allmänna medicin-ska frågor, en utvärdering av medicinska resonemang samt konversationer mellan en läkare och en patient har skapats för att utvärdera GPT-SW3:s förmåga inom respektive områden. Varje komponent har en grundsanning som används vid utvärderingen av svaren.  Generellt sett klarar GPT-SW3 av att hantera specifika medicinska uppgifter och modellen visar tecken på förståelse. I mer grundläggande uppgifter lyckas GPT-SW3 ge adekvata svar på vissa frågor. I mer avancerade scenarier, t.ex. samtal och resonemang, har GPT-SW3 svårt att ge sammanhängande svar.  Även om det har gjorts stora framsteg inom språkteknologi måste ytterligare arbete med en svensk modell utföras för att skapa en modell som är användbar för hälso- och sjukvården. Huruvida arbetet består i att finjustera modellernas vikter eller att träna om modellerna med domänspecifika data lämnas till kommande arbeten.

Recruitment of managers for health care services is seen as an important piece of the puzzle in order to find the right candidates who have the skills needed to lead and develop operations that ensure the welfare. The purpose of this study is therefore to investigate what the latest research in recruitment shows and for this reason evidence-based recruitment has been selected as theory. The purpose is thus to see what an evidence-based recruitment can contribute to the recruitment of managers within health care services. The study is carried out using a qualitative method to analyze the composed material, which consisted of available research and literature, as well as semi-structured interviews with four people who work with the recruitment of managers within health care services. The results of the study have been categorized and then analyzed using the analytical framework developed in this study. The result of the study is that managerial recruitment is complicated and a conclusion that can be made from this study is that the methods advocated by the evidence-based recruitment are based on evidence which essentially means that they are methods supported by research and practice and shown to give results. / Rekrytering av chefer till hälso- och sjukvården ses som en viktig pusselbit för att kunna hitta rätt kandidater som har de kompetenser som behövs för att kunna leda och utveckla verksamheter som säkrar välfärden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad den senaste forskning inom rekrytering visar och av denna anledning har den evidensbaserade rekryteringen valts som teori. Syftet är således att se vad en evidensbaserad rekrytering kan bidra med till rekryteringen av chefer inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med en kvalitativ metod för att analysera insamlat material som bestod av tillgänglig forskning och litteratur samt semistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer som arbetar med rekrytering av chefer inom hälso- och sjukvården. Resultatet i studien har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av den analytiska ram som tagits fram i studien. Resultatet av studien är att chefsrekrytering är komplicerad och en slutsats som kan göras av denna studie är att de metoder som förespråkas av den evidensbaserade rekryteringen bygger på evidens som i grunden betyder att det är metoder som med stöd av forskning och praktik bevisats ge resultat.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez & Scott, 2021; Holmgren & Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren & Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez & Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.

I Sverige finns ett gemensamt mål att bedriva en god och lika vård på lika villkor för alla. Vård- och omsorgssektorn står inför stora framtida utmaningar utifrån kompetensförsörjningen för att kunna bedriva en god vård. För att attrahera och behålla arbetskraft är det av stor vikt att prioritera arbetsmiljöarbetet och stärka ledarskapet. Organisationens syn på ledarskap påverkar vilka chefer som rekryteras och förutsättningarna för hur ledarskap skapas och utvecklas. Förstalinje chefer inom vård och omsorg har komplexa uppdrag i jämförelse med chefer inom andra branscher med tanke på storlek på arbetsgrupper, uppdragsbeskrivning, ekonomiska utmaningar och sämre organisatoriskt stöd. Organisationerna inom vård- och omsorg har färdigställd värdegrund som en del av marknadsföringsfilosofi och från ledning önskad organisationskultur, medan arbetsplatser har utvecklat egna kulturer och normer vilket leder till att förstalinje chefer hamnar i svår position då dem ska balansera mellan dessa kulturer. Tidigare forskning har påvisat att hållbart ledarskap har stor vikt för både organisationen, arbetsplatsen och förstalinjens chefer. Syftet med studien var att med fokus på vård och omsorg, undersöka huruvida det ömsesidiga förhållandet mellan ledarskap, psykologisk trygghet, mångfald organisationskultur och arbetsplatskultur främjar ett hållbart ledarskap. Metoden som använts är kvalitativ metod, där sex förstalinje chefer från olika delar av vård- och omsorg intervjuats då målet var att undersöka deras upplevelser och erfarenheter för att få en ökad förståelse hur organisationskultur och arbetsplatskultur påverkar och påverkas av ledarskapet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån följande kategorier: organisationskultur, arbetsplatskultur, psykologisk trygghet samt ledarskap och hållbart ledarskap. Resultatet har påvisat en betydlig skillnad mellan organisationskulturen och arbetsplatskulturen samt deras påverkan på förstalinje chefer och dennes ledarskap. Vidare, har det påvisat att förstalinje chefer upplever att ledarskapet blir mindre hållbart utifrån organisationskultur, medan mer hållbart utifrån arbetsplatskultur. Förstalinje chefer arbetar i hög grad att implementera en hållbar arbetsplatskultur där de poängterar vikten av ett närvarande och tillitsbaserat ledarskap. / In Sweden, there is a collective goal of providing high-quality and equitable care on equal terms for all. The health and social care sector faces significant future challenges in the area of competence maintenance in order to be able to provide high-quality care. To attract and retain a workforce, it is of great importance to prioritize work environment management and strengthen leadership. An organization’s perspective on leadership impacts which managers are recruited and the conditions for how leadership is created and developed. Taking into consideration the size of work groups, mission statement, economic challenges and comparatively weak organizational support, first line managers within health and social care have complex assignments in comparison with managers in other sectors. Organizations within the health and social care sector have finalized values as a part of their marketing philosophy and the organizational culture desired by leadership, while workplaces have developed their own cultures and norms, which leads to first line managers being placed in the difficult position of balancing between these cultures. Previous research has demonstrated that sustainable leadership is of great importance for organizations, workplaces, and first line managers.    The purpose of this study was to, with a focus on health and social care, investigate to what extent the reciprocal relationship between leadership, psychological security, diverse organizational cultures and work cultures promotes sustainable leadership.   The method of this study is a qualitative one, based on interviews conducted with six first line managers from different areas within the health and social care sector, with the goal of investigating their experiences in order to gain an increased understanding of how organizational culture and workplace culture affect and are affected by leadership. We have analyzed and summarized these interviews in relation to the following categories: organizational culture, workplace culture, psychological security, leadership and sustainable leadership.   The results demonstrate a significant distinction between organizational culture and workplace culture, as well as their impact on first line managers and their leadership. Furthermore, they demonstrate that first line managers feel that leadership becomes less sustainable in relation to organizational culture, but more sustainable in relation to workplace culture. First line managers work extensively with the implementation of sustainable workplace cultures, where they stress the importance of a present and trustbased leadership.

I start by disclosing my position and intentions for this essay. I tell you that I need rest and borrow from Audre Lorde’s (she/her) essay on our inability to dismantle the master’s house with the master’s tools. I introduce Tricia Hersey’s (she/her) work that centers rest as a resistance tool. I then contemplate the overarching structure in which capitalism is itself embedded as an ever evolving organic system, by tracing Hersey’s grind culture to philosopher Byung-Chul Han’s (he/him) Burnout Society and juxtaposing their work with Silvia Federici’s (she/her) historical investigation on the “transition” from feudalism to capitalism. From an organic evolution point of view as opposed to a mechanic one, I re-imagine power as a part of a larger body which encompasses those it exploits as well. I then touch on how care, like rest, has the potential to undermine hegemonic power. I meditate on some of my own artistic processes and struggles within academia, and use my collaborative master’s degree project to reflect on community and collaboration as tools for survival and its potential to dismantle the master’s house. Finally, I briefly conclude this essay with a realization and a final act of self-care. / Quiet Room

The Swedish healthcare system is considered to have good healthcare productivity and efficiency with moderate cost but seems to have some future challenges. Sweden is moving towards the aging population as it requires development in medical care techniques and technologies to provide care to elderly patients. This increases the pressure on the healthcare system. Hence, the number of patients in the hospital increase, as a result, the flow of patients within the wards are increased. Furthermore, the pandemic has increased the number of people admitted to hospitals. As a consequence, even for high-priority cases, the wait times are rising. The Skaraborg Hospital Group, SHG, and other general hospitals, in particular, are focusing on how to handle patient flow at various levels within departments and clinics by improving patient flow quality. Production and capacity preparation (PCP) is a commonly used industry tool for resolving bottlenecks. Hence, this method needs to be adopted within the hospital and by the healthcare sector to a larger extent. Since many patients from different specialty departments use the Radiology department's facilities, it is often a "bottleneck" in inpatient traffic at hospitals. Furthermore, the influx of patients with covid-19 has increased the department's workload. This master's thesis aims to assist the Radiology department in improving their production and capacity planning to increase unit flow performance. The project involves supporting key staff in the department in estimating demand to align different patient movements with equipment and personnel services. Improving radiology department flow efficiency can lead to more even and healthy patient flows around the hospital, reducing "buffers" of patients and longer stays at different specialist clinics. / Det svenska sjukvården anses ha god hälsovårdsproduktivitet och effektivitet till måttliga kostnader men verkar ha några framtida utmaningar. Sverige går mot den åldrande befolkningen eftersom det kräver utveckling av tekniker och tekniker för medicinsk vård för att ge äldre patienter vård. Detta ökar trycket på sjukvården. Därför ökar antalet patienter på sjukhuset, vilket leder till att patientflödet inom avdelningarna ökar. Dessutom har pandemin ökat antalet personer som läggs in på sjukhus. Som en konsekvens ökar väntetiderna även för fall med hög prioritet. Skaraborg sjukhusgrupp, SHG och andra allmänna sjukhus fokuserar särskilt på hur man hanterar patientflöde på olika nivåer inom avdelningar och kliniker genom att förbättra patientflödeskvaliteten. Produktion och kapacitetsberedning (PCP) är ett vanligt branschverktyg för att lösa flaskhalsar. Därför måste denna metod i större utsträckning antas inom sjukhuset och inom sjukvården. Eftersom många patienter från olika specialavdelningar använder Radiologiavdelningens anläggningar är det ofta en "flaskhals" i slutenvården på sjukhus. Dessutom har inflödet av patienter med covid-19 ökat avdelningens arbetsbelastning. Detta examensarbete syftar till att hjälpa Radiologiavdelningen att förbättra sin produktionsoch kapacitetsplanering för att öka enhetsflödesprestanda. Projektet innebär att stödja nyckelpersoner på avdelningen för att uppskatta efterfrågan för att anpassa olika patientrörelser till utrustning och personal. Förbättrad radiologisk avdelnings flödeseffektivitet kan leda till jämnare och hälsosammare patientflöden runt sjukhuset, vilket minskar "buffertar" hos patienter och längre vistelser på olika specialistkliniker.

Denna uppsats undersöker sjukhuskuratorers förhållningssätt till och arbete med vuxna i papperslöshet, samt hur detta kan påverka målgruppen, socialt arbete, sjukvården och samhället i stort. Uppsatsen är kvalitativ, baserad på intervjuer med 12 sjukhuskuratorer i Sverige. Tematisk analys har genomförts på intervjuerna och Judith Butlers teorier om sårbarhet och sörjbarhet har använts för att teoretisera resultatet. Sjukhuskuratorers vård till vuxna i papperslöshet varierar mellan vård som inte kan anstå och vård efter behov. Inte alla sjukhuskuratorer vet vilken vård som kan ges. Sjukhuskuratorers erfarenhet av mötet med samt ideellt engagemang för målgruppen, ger mer behovsinriktad vård. Att vårdmängd beror på vilken sjukhuskurator vuxna i papperslöshet möter, synliggör sjukhuskuratorsrollens handlingsutrymme. Sjukhuskuratorer slussar patienter till externa stöd- och vårdsammanhang. För vuxna i papperslöshet är dessa sammanhang oftast frivilligorganisationer och religiösa samfund. Olika förståelseramar tycks verksamma. Svenska offentliga myndigheter verkar inom ett normativt ramverk, där rättighetstillgång sammanlänkas med personnummer. Ett alternativt ramverk finns inom frivilligorganisationer, religiösa samfund och däri engagerade personer. Här gäller mänskliga rättigheter. Sjukhuskuratorers arbete befäster eller utmanar dagens normativa ramar. / This thesis examines hospital social workers (HSW) approach to and work with adults in undocumentedness, and how this may affect the target group, social work, healthcare and society at large. The thesis is qualitative, based on interviews with 12 HSW in Sweden. Thematic analysis was made on the interviews and Judith Butlers’ theories on precariousness and grievability was used to theorize the result. HSW care for adults in undocumentedness varies between treatment that cannot be deferred and care as needed. Not all HSW know what care to give. HSW experience of meeting with and non-profit involvement for the target group, provides more need-oriented care. That amount of care depends on which HSW adults in undocumentedness meet, makes the work discretion in the HSW role visible. HSW refer patients for external support and care. For adults in undocumentedness available contexts for this are mainly voluntary organizations and religious communities. Different frames of understanding seems to be working. Swedish public authorities operate within a normative framework, where access to rights are linked to social security number. An alternative framework exists within voluntary organizations, religious communities and people therein involved. Here human rights are applied. HSW work consolidate or challenge today's normative framework.

I Sverige har vårdköerna varit hett debatterade under större delen av 2000-talet. Detta berorpå att vårdköerna har blivit långa, vilket har lett till att politikerna stiftat lagar som stipulerarhur lång tid en patient ska få vänta på vård. Detta är den så kallade Vårdgarantin, som innebärbland annat att patienten inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på kirurgisk vård efterfastställd diagnos. Trots Vårdgarantin har vårdköerna inte minskat, utan snarare ökat. Utifrån denna problematik är syftet att undersöka alternativkostnaden för samhället av att inteprioritera vårdkön. Vi gör detta genom att analysera operationer som har längre väntetid änvad Vårdgarantin föreskriver, och undersöker hur kostnadseffektiva operationerna är för attberäkna hur många år i full hälsa som går förlorade på grund av väntetiderna. Slutligendiskuterar vi vad regionens kostnader blir av att inte prioritera vårdköerna. För att svara på frågeställningarna gör vi en litteratursökning likt en tidigare studie nyligengenomförd i Irland för att undersöka kostnadseffektiviteten av kirurgiska behandlingar, ochdärefter jämföra kostnadseffektiviteten mot ett tröskelvärde för kostnadseffektivitet på 300000 SEK. Resultatet visar att en större investering i den svenska vårdkön vore mycketkostnadseffektivt, då operationernas kostnadseffektivitet är betydligt lägre än tröskelvärdet på300 000 SEK. I studien visar vi exempelvis att ingen av de sex interventionerna somundersöks kostar mer än 50 000 SEK per år i full hälsa, medan svenska beslutsfattare inomvårdsektorn är villiga att acceptera en kostnad uppemot 2 miljoner SEK under vissaförutsättningar. Det ska dock tilläggas att patienterna som står i vårdkö får vård till slut, ävenom det kan dröja flera år tills de får det. Vår slutsats är att patienter som väntar på vård är en nedprioriterad grupp i sjukvården, ochatt de representerar en alternativkostnad som beslutsfattare bör ta i beaktande vid andrainvesteringsmöjligheter gällande hälsa- och sjukvård. Vidare forskning bör bland annatutreda möjligheterna att förkorta väntetiderna. / The waiting lists for healthcare have been heavily debated in Sweden during the 21st century.It has been so because patients have been waiting for healthcare much longer than expected,which has led politicians to change the healthcare laws, promising to decrease the queuingtime for patients. This is the so-called Vårdgarantin (Healthcare Warranty), which, amongother things, says that a patient should not have to wait longer than 90 days for surgery, afterreferral. Despite Vårdgarantin, the waiting lists have not decreased, but rather increased. Based on this problem we have chosen to examine the opportunity cost for society of notprioritizing the healthcare waiting lists by analyzing which surgeries have longer waiting liststhan the Vårdgaranti prescribes. We will also examine how cost effective each surgery is andcalculate how many years at full health is lost in the population when society does notprioritize addressing the queues. Furthermore, we will discuss the Swedish regions’ (which isthe administrative unit in Sweden that is responsible for providing health care to its citizens)opportunity costs by not prioritizing the waiting list. To answer these issues, have we done a literature study, in the same fashion as researchers inIreland recently, to examine the cost effectiveness of surgeries and compare it to a 300 000SEK cost-effectiveness threshold. Our results show that it would be cost effective forSwedish regions to invest in reducing their waiting lists, due to relatively low costs per yearwith full health of surgeries with long waiting lists. In our study, all of the six includedinterventions cost less than 50 000 SEK per year in full health. This can be compared to theSwedish decision makers who sometimes are willing to pay up to 2 million SEK per year atfull health for the very ill under extraordinary circumstances. It should be noted that thepatients who are in the healthcare queue receive care in the end, even if it can take severalyears until the patients receive it. Conclusively, patients waiting for care is a deprioritized group in the healthcare sector andcan be seen as an opportunity cost when considering new investment opportunities. Furtherresearch should investigate the possibilities of how waiting times can be reduced.