Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett omfattande problem över hela världen. En tredjedel av alla vårdskador i Sverige är vårdrelaterade infektioner. De vårdrelaterade infektionerna orsakar lidande hos de drabbade och medför stora kostnader för samhället. En VRI kostar i genomsnitt 107 000 kr per patient för svensk sjukvård. Händerna utgör den största smittkällan för sjukdomar inom vården och därför är det viktigt att vårdpersonalen tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete då detta kan minska spridningen av VRI inom vården. Syftet: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av följsamhet till handhygienrutiner inom slutenvård. Metod: Litteraturstudien använde 10 kvalitativa vetenskapsartiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Slutligen representerade de tio kvalitativa vetenskap artiklarna den samlade informationen i den aktuella litteraturstudien. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: rutiner som påverkar följsamhet, kunskap och färdigheter samt övriga faktorer som påverkar handhygienen. Konklusion: Sjuksköterskor hävdar att brist på handhygienprodukter, personalbrist och kunskap påverkar följsamheten till handhygien rutinerna negativt. / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are a widespread issue worldwide. One-third of all healthcare injuries in Sweden are healthcare-associated infections. The care-related infections cause suffering to those affected and entail large costs for society. An HAI, on average, costs SEK 107,000 per patient for Swedish healthcare. The hands are the largest source of infection for diseases in healthcare and therefore it is important that healthcare professionals apply basic hygiene routines in their work as this can reduce the spread of HAI in healthcare. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' compliance with hand hygiene routines in hospitals. Method: A literature study including10 qualitative science articles. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was conducted with SBU's review template for qualitative studies. Finally, the ten qualitative scientific articles represented the collected information in the current literature review. Result: In the result, three categories of routines impacting compliance, knowledge, and skills, as well as other factors influencing hand hygiene. Conclusion: Nurses claim that a lack of hand hygiene products, lack of staff and knowledge has a negative effect on compliance with hand hygiene routines.

Elektrokardiogram (EKG) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för diagnostik i ambulanssjukvården. Att kunna tolka EKG korrekt är av vikt för att säkerställa en säker vård för patienten. Tidigare forskning om ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att tolka EKG saknas. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att tolka EKG i samband med prehospital vård. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer och induktiv ansats. Tolv intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet som resulterade i tre generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna erfar en personlig utveckling, ett organisatoriskt stöd och beaktar vårdmötet vid tolkning av EKG. Erfarenheten är att två olika dimensioner, den existentiella dimensionen och den strukturella dimensionen, påverkar ambulanssjuksköterskorna vid tolkning av EKG i samband med prehospital vård. Ett korrekt tolkat EKG kan ge patienten bättre förutsättningar för en god vård. Enligt ambulanssjuksköterskorna i studien tycks arbetslivserfarenhet ge mer kunskap inom EKG-tolkning, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Kontinuerlig utbildning inom EKG-tolkning kan troligtvis behövas. / Electrocardiogram (ECG) is a common aid for diagnostic work up in ambulance care. To be able to interpret the ECG correctly it is important to ensure a safe care for the patient. Previous research regarding ambulance nurses’ experience of interpretating the ECG is lacking. The aim with the study was to describe ambulance nurses’ experiences of interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. The study is of qualitative design with unstructured interviews and an inductive approach. Twelve interviews with ambulance nurses were carried out. Qualitative content analysis was used to analyze the findings which resulted in three generic categories with two to four subcategories each. The study showed that the ambulance nurses experience a personal development, an organizational support and consider the care meeting when interpretating ECG. The experience is that two different dimensions, the existential dimension and the structural dimension, affect the ambulance nurses when interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. A correctly interpretated ECG can give the patient better conditions for a good care. According to the ambulance nurses in the study work experience seem to give more knowledge in ECG-interpretation, which differs from previous research. Continuous education in ECG-interpretation is probably required.

Our population is becoming older and with that, the development of chronic diseasesis is also expected to increase. A chronic illness is a long-term illness which lasts throughout a lifetime, or at least for a very long time. A large part of healthcare resources is already devoted to treating chronically ill patients. These patients are often dependent of both care and medication to maintain a meaningful life. To gain a holistic view of these patients health condition by one/two appointments with physicians yearly is not sufficient in order to conclude a certain health-state. The course of disease for these patients changes daily and require follow-up on disease progression continuously to adapt an appropriate treatment plan. Collecting patient-generated health data (PGHD) facilitates in the process of retrieving moreevidence for better assessment of the disease development. While there is obvious importance and benefit of using of PGHD, this data is not commonly used in healthcare.  Further investigation is needed to understand how PGHD can be more useful. This pilot study provides knowledge of the success and failure factors of using PGHD for mainly chronically ill patients, but can be applied to other patient-groups as well. The aim of this thesis work was to collect information about what suppliers, governmental organizations and healthcare professionals require for using PGHD in healthcare setting in a greater extent in the future. Methods used to gather information were participatory interviews in combination with qualitative interview questions. Pattern recognition has been created through a thematic analysis andcluster mapping. The data collection resulted in four areas of improvement; patient behaviour, healthcare organization, digitized health data and equipment. The result shows overall a positive attitude towards the concept of PGHD by all sectors asked in this project. Stakeholders agree on that PGHD can generate positive outcomes for chronically ill patients. The belief of improving workflow in healthcare with PGHD was also positive. The valuable possibilities generated with PGHD are tailored careflows, improved evaluation of disease status and enhanced quality of care and well-being among others. Additionally, several ongoing projects are taking place, which demonstrate great interest in the area. However, before PGHD can be prescribed by healthcare, studies have to be performed including development of national guidelines for reporting PGHD, building a secure infrastructure and introducing new work routines. Future work will be applying AI-analysis of reported PGHD to facilitate the work of caregivers and development of secure storing solutions for instance with block-chain technology. / Vår befolkning blir äldre och med det förväntas utvecklingen av kroniska sjukdomar också att öka. En kronisk sjukdom kallas också för en långvarig sjukdom som varar under hela livet eller åtminstonde under mycket lång tid. En stor del av vårdresurserna ägnas redan åt att behandla kroniskt sjuka patienter. Dessa patienter är ofta beroende av både vård och medicinering för att upprätthålla ett meningsfullt liv. För att få en helhetssyn på dessa patienters hälsotillstånd krävs mer än en eller två möten med sjukvården årligen. Ett fåtal möten per år är inte tillräckligt för att konstatera en rättvis bild av hälsotillståndet. Sjukdomsförloppet för dessa patienter förändras dagligen och kräver fortlöpande uppföljning av sjukdomsutvecklingen för att förstå och anpassa en lämplig behandlingsplan. Insamling av patientgenererad hälsodata (PGHD) underlättar och hjälper till i denna process. Det finns uppenbarliga fördelar med PGHD, men datan används inte vanligtvis i sjukvården. Ytterligare forskning behövs för att förstå hur PGHD kan vara mer användbart. Denna pilotstudie ger kunskap om inflytelserika faktorer för att använda PGHD för huvudsakligen kroniskt sjuka patienter, men kan också tillämpas på andra patientgrupper. Syftet med detta avhandlingsarbete var att samla in information om vad leverantörer, statliga organisationer och vårdpersonal kräver för att använda PGHD i vårdmiljö i framtiden. Metoder som använts för att samla in information var deltagande intervjuer i kombination med kvalitativa intervjufrågor. Resultatet har genomgått en klusterkartläggning och tematisk analys för att skapa mönsterigenkänning. Datainsamlingen resulterade i fyra områden; patientbeteende,vårdorganisation, digitaliserad hälsodata och utrustning. Resultatet visar en positiv inställning till PGHD enligt alla deltagare i studien.Deltagarna är överens om att PGHD kan generera positiva resultat för kroniskt sjuka patienter. Tron att förbättra arbetsflödet inom hälso-och sjukvård med PGHD var också positiv. De värdefulla möjligheterna som genereras med PGHD är bl.a. skräddarsydda vårdflöden, förbättrad utvärdering av sjukdomstatus och förbattradk valitet på vård och välmående bland andra. Dessutom pågår flera pågående projekt som visar stort intresse för området. Innan PGHD kan börja förskrivas av hälsovården måste det utföras fler studier som inkluderar framtagning av nationellariktlinjer för rapportering av PGHD, byggandet av en säker infrastruktur och introduktion av nya arbetsrutiner. Framtida arbete kvarstår dår tillämpning av AI analysmodeller på rapporterad PGHD samt utveckling av säkra lagringslösningar, förslagsvis med blockkedjeteknik, bör vidareutvecklas.

Healthcare resources in Sweden are limited, and not everyone that wants care can receive it. Restrictions on access to care are therefore necessary. The restrictions can be implemented in various ways, but in Sweden, waiting lists are used. Waiting lists are often considered a more equitable way to distribute healthcare compared to using prices. Research has however shown that these waiting lists sometimes lead to inequalities, where, for example, higher income is associated with shorter waiting times. We study the relationship between socioeconomic status and waiting times for elective care in Region Östergötland during the period 2018-2023. Linear regression analysis is used to study this link. The overall delivery of care appears equal, but the specialty of Ophthalmology shows disparities in waiting times related to socioeconomic factors. A more detailed analysis also shows that the relationship varies depending on the length of the waiting time within Ophthalmology / Hälso- och sjukvårdens resurser i Sverige är knappa och alla som vill ha vård kan inte få det. Begränsningar i tillgången till vård är således ett måste. Det kan ske på flera olika sätt men i Sverige används vårdköer för detta. Köer anses ofta vara ett mer jämlikt sätt att fördela vård än att använda priser. Det finns dock studier som visar att dessa vårdköer ibland leder till ojämlikheter, där exempelvis högre inkomst är kopplat till kortare väntetider. Vi studerar sambandet mellan socioekonomisk status och väntetid till elektiv kirurgi i Region Östergötland under 2018-2023. Linjär regressionsanalys används för att analysera sambandet. Resultaten visar att vården i stor utsträckning levereras på ett jämlikt sätt. Det existerar dock ojämlikheter inom specialistområdet Ögonsjukvård kopplat till socioekonomisk status. En mer detaljerad analys visar även att sambandet varierar beroende på väntetidens längd inom Ögonsjukvård.

Självskadebeteende är ett växande folkhälsoproblem hos barn-och ungdomar som orsakar lidande hos gruppen. När ett barn eller en ungdom kontaktar vården för stöd remitteras personen till barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Patientgruppen kan genomgå ett lidande i väntan på behandling och interventioner. Självskadebeteende i ung ålder ökar risken för suicid flera år efter vilket innebär att det behövs stöd, bedömning och tidiga insatser för att förebygga detta. Sjuksköterskor som möter patientgruppen har ett stort ansvar och kompetens för att minska riskbeteenden och främja friskfaktorer. Studier visar betydelsen av att minska lidandet hos patientgrupper där sjuksköterskans förutsättningar för detta tidigare inte belysts. Studien belyser vilka förutsättningar sjuksköterskan har att minska lidandet i mötet med barn- och ungdomar med självskadebeteende. Syftet var att belysa sjuksköterskors inom barn och ungdomspsykiatrins upplevda möjligheter att minska lidandet genom att stödja barn och ungdomar med ett självskadebeteende. En intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Tre huvudkategorier framträder i resultatet, “Genom tillit och förtroende skapas ett helhetsperspektiv “, “Den upplevda vikten av kunskap” och “Upplevelsen av utmaningar och begränsningar” som utmynnande i åtta subkategorier. Sjuksköterskor som möter patientgruppen visar resultatet är ovärderliga i sin yrkesroll för att minska lidandet genom stödsamtal, helhetsbedömningar och kunskapsspridning. Brist av resurser och tidspress hindrar sjuksköterskorna till att minska lidandet. I resultatdiskussionen framkommer vikten av tid till stödsamtal för att kunna lindra lidande samt vikten av att involvera familjen i vården. Att arbeta efter livsvärldsperspektivet och personcentrerat ökar möjligheten att minska lidandet. / Self-harming behavior in children and young people is a growing public health issue, often leading to significant suffering. When seeking support, these individuals are referred to child and youth psychiatry (BUP), where delays in treatment can exacerbate their distress. Early intervention is crucial as self-harming at a young age increases the risk of future suicide. Nurses play a pivotal role in reducing risk behaviors and promoting protective factors for this patient group. This study explores nurses' perceptions of their ability to support children and adolescents with self-harming behavior within child and adolescent psychiatry. Using semi-structured interviews with nine nurses, a qualitative content analysis revealed three main categories: "Through trust and confidence a holistic perspective is created," "The perceived importance of knowledge," and "The experience of challenges and limitations," with eight subcategories emerging from these themes. The findings highlight the essential role of nurses in mitigating suffering through supportive conversations, comprehensive assessments, and knowledge sharing. However, resource shortages and time constraints significantly hinder their effectiveness. The discussion emphasizes the need for adequate time for supportive conversations and involving the family in care to alleviate suffering. Adopting a lifeworld perspective and person-centered approach can enhance the potential for reducing suffering in this vulnerable group.

Som chef inom vård och omsorg är en viktig del att hantera utmanande samtal, även om chefen saknar formell utbildning för att genomföra dessa samtal. Det finns förväntningar från verksamheten att du som chef ska kunna hantera dessa utmanande samtal. I dessa samtal blir kommunikationsförmåga, ledarstil och samtalskompetens avgörande faktorer för hur väl samtalen faller ut. Syfte med studien är att undersöka och förstå hur chefer inom vård och omsorg uppfattar och hanterar svåra samtal med sina medarbetare. Studie när kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats. 10 enhetschefer inom tre olika verksamhetsområden intervjuades. Samtliga chefer som deltar i studien är anställda inom vård och omsorg i offentlig sektor såväl som privat verksamhet. Den fenomenografiska analysen utmynnade i tre beskrivningskategorier; Samtalstyper, Förberedelse och Stöd. Beskrivningskategorierna presenterar resultatets variationer med nio olika uppfattningar. / As a manager in healthcare sector, an important part is handling challenging conversations, even if you lack formal training to carry out these conversations. There are expectations from the organization and employer that you will be able to handle these challenging conversations. In these conversations, communication skills, leadership style and conversation skills become decisive factors in how well the conversations turn out. The purpose of the study is to investigate and understand how managers in healthcare and social care perceive and handle difficult conversations with their employees. The study is qualitative and based on a phenomenographic approach. 10 unit managers within three different operational areas were interviewed. All managers who participate in the study are employed in health care in the public sector as well as private operations. The phenomenographic analysis resulted in three description categories; Conversation types, Organization and Support. The description categories present the variations of the result with nine different perceptions operational areas were interviewed.

Psykiatrisk öppenvård utgör en viktig komponent inom den svenska psykiatriska vården och behovet av sådan verksamhet ökar för varje år. Specialistsjuksköterskans kompetens och patientdelaktighet utgör en framgångsfaktor för en god psykiatrisk vård, samtidigt som denna delaktighet ofta kommer med utmaningar. Utebliven delaktighet riskerar att leda till vårdlidande. Den här studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av patientdelaktighet inom den svenska psykiatriska öppenvården. Upplevelsen av patientdelaktighet utforskas genom kvalitativa intervjuer med sju sjuksköterskor, som arbetar i den öppen psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i reflekterande livsvärldsforskning och intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet sammanfattades till tre huvudkategorier, Främja patientens deltagande, att skapa rum för patientens röst och sjuksköterskans roll i patientens vårdresa, vilka sammanfattade intervjuernas huvudlinjer. Resultatet indikerar att patientdelaktighet i likhet med tidigare forskning är central för ökad vårdkvalitet, men också hur denna begränsas av resursbrist. Vårdrelationen framträder som en nyckelfaktor i patientdelaktigheten, men resursbrist hindrar sjuksköterskan från att bygga och bibehålla dessa. Studien bidrar med insikter gällande resurstilldelning och organisatoriska förändringar, som kan stärka patientens delaktighet, öka vårdkvalitet och minska vårdlidande. Genom att åskådliggöra sjuksköterskornas röster, belyser denna studie behovet av förändringar som möjliggör ökat patientengagemang och ökad patientdelaktighet inom psykiatrisk öppenvård. Studien belyser behovet av att adressera resursbegränsningar och implementering av individuellt anpassad delaktighet genom exempelvis tekniska hjälpmedel. Fortsatt forskning föreslås fokusera på just detta. Studien uppmanar specialistsjuksköterskor inom psykiatri att prioritera byggandet av starka, förtroendefulla relationer till sina patienter i syfte att främja patientdelaktigheten samt att använda sin expertis för att individanpassa denna. / Psychiatric outpatient care is an important component of Swedish psychiatric care, and the need for such activities increases every year. The specialist nurse's competence and patient participation are a success factor for good psychiatric care, while this participation often comes with challenges. Non-participation risks leading to poor care. The purpose of this study was to investigate nurses' experiences of patient participation in Swedish psychiatric outpatient care. The experience of patient participation is explored through qualitative interviews with seven nurses, who work in outpatient psychiatric care in the Västra Götaland region. The study has its methodological point of departure in reflective life-world research and the interviews were analyzed using inductive content analysis. The results were summarized into three main categories, promote the Patient´s Participation, to Create Space for the Patient's Voice and The Nurse's Role in the Patient's Care Journey, which summarized the main lines of the interviews. The results indicate that, similar to previous research, patient participation is central to increased quality of care, but also how this is limited by a lack of resources. The care relationship appears as a key factor in patient participation, but a lack of resources prevents the nurse from building and maintaining these. The study contributes insights regarding resource allocation and organizational changes, which can strengthen patient participation, increase care quality and reduce care suffering. By illustrating the nurses' voices, this study highlights the need for changes that enable increased patient engagement and increased patient participation in psychiatric outpatient care. The study highlights the need to address resource limitations and implementation of individually adapted participation through, for example, technical aids. It is suggested that further research focus on precisely this. The study urges specialist nurses in psychiatry to prioritize the building of strong, trusting relationships with their patients in order to promote patient participation and to use their expertise to tailor this to the individual.

Syftet med studien är att undersöka enhetschefers upplevelser av rekryteringsprocessen efter införandet av en skyddad yrkestitel för undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Vidare syfte är att undersöka eventuella konsekvenser av införandet av den skyddade yrkestiteln samt enhetschefernas strategier för att hantera eventuella konsekvenser på rekryteringsprocessen. Det kvalitativa materialet består av elva transkriberande intervjuer med enhetschefer för kommunala hemtjänster runt om i Sverige. En innehållsanalys valdes för att analysera resultatet där sex kategorier genererades: 1) Rekryteringsprocessen förlängs efter krav på yrkestitel, 2) Ingen skillnad i rekrytering efter krav på skyddad yrkestitel, 3) Krav på yrkestitel underlättar i rekryteringsprocessen, 4) Kravet på skyddad yrkestitel minskar urvalet, 5) Tidsbegränsade anställningar i avvaktan på yrkestitel 6) Svårigheter i rekryteringsprocess. Resultaten visade att enhetschefernas upplevelser varierade beroende på förutsättningar i form av arbetsbelastning, personalomsättning och antalet sökande kandidater. Majoriteten var dock eniga i att införandet av yrkestitel minskade urvalet av kvalificerade kandidater. Enhetscheferna använde sig av visstidsanställningar för kandidater som inte hade bevis på yrkestitel då dessa inte kunde tillsvidareanställas. Enhetscheferna upplevde vidare etiska dilemman i att anställa undersköterskor med skyddad yrkestitel men saknade personlig lämplighet, på grund av politiska krav. Resultaten analyserades utifrån Abbotts professionsteori. Den tidigare forskningen varierade, liksom vårt resultat, men belyste att rekryteringssvårigheter av undersköterskor är ett faktum efter införandet av skyddad yrkestitel. Detta är något som försvårar möjligheterna till hållbar organisering. Professionsteorin belyste svårigheter med legitimitet för undersköterskeyrket och hur införandet av skyddad yrkestitel påverkar olika delar av rekryteringsprocessen. Slutsatserna är att det hälsofrämjande ledarskapet kan gynnas av ett stort handlingsutrymme och ekonomiska resurser för att kunna möta rekryteringssvårigheterna. / The purpose of the study is to investigate unit managers' experiences of the recruitment process after the introduction of a protected professional title for assistant nurses in municipal home care. A further aim is to investigate possible consequences of the introduction of the protected professional title as well as the unit managers' strategies for dealing with possible consequences on the recruitment process. The qualitative material consists of eleven transcribed interviews with unit managers for municipal home services around Sweden. A content analysis was chosen to analyze the result where six categories were generated: 1) The recruitment process is prolonged after the requirement of a professional title, 2) No difference in recruitment after the requirement of a protected professional title, 3) The requirement of a professional title facilitates the recruitment process, 4) The requirement of a protected professional title reduces the selection , 5) Time-limited employment pending a professional title 6) Difficulties in the recruitment process. The results showed that the unit managers' experiences varied depending on conditions in the form of workload, staff turnover and the number of candidates applying. However, the majority agreed that the introduction of professional titles reduced the selection of qualified candidates. The unit managers used fixed term employment for candidates who did not have proof of a professional title, as these could not be employed indefinitely. The unit managers further experienced ethical dilemmas in employing assistant nurses with a protected professional title but lacking personal suitability, due to political demands. The results were analyzed based on Abbott's profession theory. The previous research varied, as did our results, but highlighted that recruitment difficulties of assistant nurses are a fact after the introduction of protected professional title. This is something that makes the possibilities for sustainable organization more difficult. The profession theory highlighted difficulties with legitimacy for the nursing profession and how the introduction of a protected professional title affects different parts of the recruitment process. The conclusions are that the health-promoting leadership can benefit from a large scope for action and financial resources to be able to meet the recruitment difficulties.

Bakgrund: En individanpassning efter kulturella referensramar förutsätter personcentrerad vård i transkulturella vårdmöten. Att omvårdnaden är kulturell kompetent är meningsfullt för att säkerställa jämlik och effektiv vård för alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrunder. Med ett mångkulturellt samhälle som bakgrund och jämlik vård som mål inom hälso- och sjukvården, blir betydelsen av ökad kulturell kompetens alltmer accentuerad. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturella vårdmöten i Skandinavien. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier och 13 underkategorier identifierades. Kategorierna var: Upplevelser av utmaningar i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av osäkerhet i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av otillräcklighet i transkulturella vårdmöten, Upplevelser av svårigheter i transkulturella kommunikationen. Konklusion: Trots utmaningar i transkulturella vårdmöten visade sjuksköterskorna en god kulturell medvetenhet, en vilja att förvärva kulturell kunskap samt en adekvat kulturell sensitivitet, vilket bekräftade möjligheten till att utveckla kulturella kompetenser och ge kulturkongruent omvårdnad. / Background: An individual adaptation based on cultural frameworks presupposes person-centered care in transcultural care encounters. Ensuring cultural competence in care is meaningful to achieve equitable and effective healthcare for all patients, regardless of their cultural backgrounds. With a multicultural society as the backdrop and equitable care as the goal in healthcare, the importance of increased cultural competence becomes increasingly emphasized. Aim: To illustrate nurses' experiences of transcultural care encounters in Scandinavia. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. Results: Four categories and 13 subcategories were identified. The categories were: Experiences of challenges in transcultural care encounters, Experiences of uncertainty in transcultural care encounters, Experiences of inadequacy in transcultural care encounters, Experiences of difficulties in transcultural communication. Conclusion: Despite experiences of negative elements, nurses demonstrated good cultural awareness, a willingness to acquire cultural knowledge, and adequate cultural sensitivity, confirming their potential to develop cultural competencies and provide culturally congruent care.

Införandet av elektorniska patientjournaler har bidragit till flera fördelar men trots det arbetar vårdpersonal fortfarande i hektiska och stressiga miljöer. Därmed har taligenkänning blivit ett allt vanligare arbetssätt kopplat till dokumentation, detta med anledning av att underlätta främst dokumentationsprocesser. Med denna studie kommer möjligheter och utmaningar kopplat till anvädning av taligenkänning att identidieras. Syftet med studien är att inhämta kunskap och skapa en bredare förståelse för anvädning av taligenkänning inom sjukvården. Resultatet av studien har lett till en bredare förståelse för vårdprocessen med taligenkänning inom hälso- och sjukvård, främst kopplat till dokumentation och elektronsika patientjournaler. Studiens bidrag kommer med förhoppning att kunna användas som stöd för använding av taligenkänning inom vården. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där möjligheter och utmaningar identidierats, både från litteratur och från vårdpersonal. Detta kring hur väl taligenkänning integrerar och fungerar vårdmottanginar emellan. / Despite the many advantages of implementing electronic patient records, healthcare straff are still working in a hectic and stressful environment. Speech recognition has therefore become a more common way of working with documentation, mostly to facilitate the documentation process. In this study, possibilities and challanges with speech recognition will be identified. The main purpose of the study is to gather knowledge and create a greater understanding for the usage of speech recognition in healthcare. The result of the study has led to a greater understanding for the process of speech recogotion in healthcare, mostly connected to documentation and electronic patient records. The contribution of the study could optimistically be used as support for speech recognition in healthcare. The study was executed with a qualitative approach where possibilities and challenges have been identified from both literature and healthcare staff. This was carried out regaring how well speech recognition integrates and works healthcare clinics between.