151 |
Upplevelser av att vårda cancerpatienter palliativt i hemmet: Sjukvårdspersonalens upplevelser. : En kvalitativ litteraturstudie / Experiences of caring cancer patients at home: The experiences of the healthcare professionals. : A qualitative literature reviewMosaddegh Sedghi, Maryam January 2021 (has links)
Mosaddegh Sedghi, M. Upplevelser av att vårda cancerpatienter palliativt i hemmet: Sjukvårdspersonalens upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Sjukvårdpersonalen har många olika arbetsuppgifter och ansvarsområden, ett av dessa är att vårda patienter palliativt. Det är fler och fler av de patienter som behöver palliativ vård som väljer att vårdas i sitt hem. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur sjukvårdpersonalen som vårdar palliativa cancerpatienter under hela palliativa fasen i patientens hem upplever detta. Metod: Systematiska sökningar gjordes där titlar, abstrakt och artiklar lästes i fulltext, innan tio kvalitativa empiriska studier valdes ut. Artiklarna som valts ut svarar mot syftet och stämmer med inklusionskriterierna. Inklusionskriterierna är sjukvårdpersonal som arbetar inom palliativ hemsjukvård, empiriska studier från hela världen samt artiklar i kvalitativ metod. Fri fulltext av artiklarna skulle finnas tillgänglig på MAU. De utvalda artiklarna är på engelska. 9 artiklar utvaldes från Pubmed och en arikel valdes ut från Cinahl. Av 9 artiklar var 6 dubbletter på cinahl. Därefter sammanställdes data från artiklarna för att besvara syftet. Artiklarna som hittades på Cinahl och Pubmed ansågs vara relevanta som svarade mot syftet. Alla artiklar är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från Statens Beredning för Svensk Medicinsk Utvärdering (SBU). Resultat: Resultatet utgörs av en sammanställning av 10 kvalitativa empiriska studier om sjukvårdspersonal som beskriver sin arbetssituation. Två olika teman identifierades utifrån utvalda artiklar: Engagemang samt frustration och stress. Konklusion: Sjukvårdspersonal behöver öka sina kunskaper inom palliativ vård genom olika kurser och utbildningar för att kunna ge en tillfredsställande vård till patienter. / Mosaddegh Sedghi, M. Experiences of caring cancer patients at home: The experiences of the healthcare professionals. A qualitative literature review. Degree project in nursing science 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care sciences, 2020. Background: Healthcare professionals have many different duties and responsibilities, one of which is to nurse dying patients. More and more of the patients who need palliative care choose to be cared for in their homes.Purpose: The purpose of the review study was to illustrate the experiences of healthcare professionals who provided home care to cancer patients during the entire palliative phase. Method: Systematic searches were made where titles, abstracts and articles were read in full, before ten qualitative empirical studies were selected. The selected articles correspond to the purpose and comply with the inclusion criteria. The inclusion criteria applied are: healthcare professionals working in palliative home care, empirical studies from around the world, articles in a qualitative method. Free full text of the articles had to be available at MAU. The selected articles are in English. 9 articles were selected from Pubmed och one article was selected from Cinahl. Out of 9 articles on Cinahl, 6 were duplicates . Subsequently data from the articles were complied to answer the purpose. The articles found on Cinahl and Pubmed were considered relevant which corresponded to the purpose. All articles are assessed for quality with the help of a template from the Swedish Public Evaluation Board (SBU). Result: The result is a compilation of 10 qualitative empirical studies on healthcare professionals describing their work situation. Two different themes were identified based on the selected articles: Engagement and frustration/stress. Conclusion: Healthcare professionals need to increase their knowledge of palliative care through various courses in order to provide satisfactory care to patients.
|
152 |
Din arbetsplats är någon annans hem : En kvalitativ studie om trygghet på arbetsplatsenMarof, Pak, Ros, Therese January 2020 (has links)
This thesis analyzes how healthcare professionals experience their own safety at work focusing on dementia care. Furthermore, this essay will look into what factors have influenced these feelings towards their personal safety. The method used in this study is a qualitative approach. In-depth interviews were conducted with seven participants. The aim of this approach is to achieve a deeper understanding of how these workers feel and act based on their level of safety. The collected data has been divided into different categories and analyzed individually with the selected theories. The theories used for the purpose of this thesis was Goffman’s notion of dramaturgy that includes theatrical performance where he explains how humans interact with each other and how they maintain a specific role to impress the audience. Additionally, Hochschild’s theory of emotional labor, deep- and surface acting has been used to analyze the study. Overall, the results of this study shows that in order to maintain the feeling of safety, it is important for the participant to have a feeling that their work has a meaningful purpose. It is also important for them to have a strong support system from their colleagues and to have a good competence and the right education in regard to their work. Even though the participants were exposed to different kinds of violence, they still felt safe to a great extent. / Denna studie studerar hur vårdpersonal upplever sin egen säkerhet på arbetsplatsen med fokus på demensomsorg. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka faktorer som har påverkat deras känslor gentemot deras trygghet. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ ansats där djupgående intervjuer genomförts med sju deltagare. Syftet med denna datainsamlingsmetod är att uppnå en djupare förståelse för hur studiens deltagare känner och agerar utifrån deras trygghetskänslor. De insamlade materialet har delats in i olika kategorier som sedan har analyserats individuellt utifrån de utvalda teorierna. Teorierna som har applicerats för denna studie var Goffmans dramaturgiska teori som innefattar framträdande där han förklarar hur människor interagerar med varandra och hur de upprätthåller en specifik roll för att imponera på publiken. Vidare har Hochschilds teori om emotionellt arbete, djup- och ytverkan använts för att analysera studien. Resultaten av denna studie visar att för att upprätthålla känslan av trygghet är det viktigt för deltagarna att känna att deras arbete har ett meningsfullt syfte. Det är också viktigt för dem att ha ett starkt stödsystem från sina kollegor och att ha en rätt kompetens och lämplig utbildning gällande deras arbete. Trots att deltagarna utsattes för olika typer av våld kände de sig fortfarande säkra i en större utsträckning.
|
153 |
L’expérience vécue des professionnels de la santé dans un grand centre hospitalier universitaire à Montréal : un regard contextuelHammouni, Zakia 08 1900 (has links)
Dans un contexte hospitalier de multiplicité des usagers, de stress et différents contextes d’interactions des professionnels de la santé avec leur environnement physique à l’hôpital, cette étude doctorale a pour objectif de comprendre comment ces professionnels vivent dans leur environnement de travail et quels attributs de cet environnement physique facilitent leur travail et favorisent leur bien-être. Avec la construction de nouveaux grands centres hospitaliers universitaires (CHU) au Québec cette dernière décennie, l'environnement hospitalier est en mutation. Il intègre de nouvelles approches de conception pour atténuer le stress des utilisateurs et assurer leur bien-être, en utilisant l'approche de conception centrée sur le patient dans laquelle l'accent principal des concepteurs est mis sur son bien-être. Dans ce contexte, nous ne savons pas vraiment comment l'environnement physique affecte l’expérience vécue des professionnels de la santé, sachant également que la littérature scientifique montre un manque de connaissances acquises concernant leur interaction avec le cadre physique au travail.
Inscrite dans une perspective constructiviste, cette étude a exploré le contexte de deux unités de soins du nouveau Centre Hospitalier de l’Université de Montréal. L’analyse des données est basée sur une approche comparative et interprétative des expériences vécues des professionnels de la santé à travers les entrevues de 44 participants, les cartes cognitives, l’observation de l'environnement physique et du comportement spatial de ces professionnels de la santé dans les deux unités de soins étudiées.
Les résultats montrent que les professionnels de la santé évaluent favorablement leur environnement de travail. Cependant, ils perçoivent certains attributs de l'environnement physique comme peu facilitateurs ou générant du stress. Ce stress auquel ils font face, affecte aussi la qualité des soins mise en rapport avec l'environnement physique. Celui-ci affecte le fonctionnement et la gestion d'une unité de soins. Notre contribution consiste en la construction du portrait du vécu de ces professionnels, l’identification des enjeux de la qualité des soins et de limitation du stress de ces professionnels liés à l'environnement physique. Cette étude souligne l'importance d'adapter le système organisationnel et de gestion à la configuration spatiale de l’unité de soins pour atteindre une meilleure performance. / The objective of this doctoral research is to understand how healthcare professionals live in their work environment and what attributes of this physical environment facilitate their work and promote their well-being. The recent emerging hospital context and the construction of new large university hospital centres (CHU) in Quebec during the last decade have changed the nature of the hospital environment significantly. This new environment considers the multiplicity of users, stressors and multiple interactions of health professionals. Furthermore, this new hospital complex integrates new design approaches to alleviate users stress levels and ensure their well-being. The patient centred design approach implemented prioritizes the patient’s well-being and yet little is known about how the physical environment affects the experiences of healthcare professionals. This study examines these issues and their pertinence in light of prior scientific literature, that until recently has placed less emphasis on the healthcare professionals’ interactions within the physical work environment itself.
Using a constructivist approach, this study explores these issues in the context of experiences within two care units at one new university hospital complex known as the CHU (Centre Hospitalier de l'Université de Montréal), Canada. Data collection methods included observations of the physical setting and healthcare experiences, supported by semi structured interviews and cognitive mapping that were used to collect data from 44 healthcare professionals. Data analysis uses both a comparative and interpretative approach to analyse the lived experiences of healthcare professionals from diverse perspectives. Results indicate that healthcare professionals evaluated their work environment as supportive. However, they perceived some attributes of the physical environment in this hospital as stressors and the stress faced by these professionals affect the quality of care of patients within the physical environment. The physical environment has an impact on the functioning of the care unit and its management. This study’s contribution includes establishing a portrait of the lived experiences of healthcare professionals and identify both the quality of care issues and the stress limitations among healthcare professionals as these are related to the physical environment. It highlights the importance of adapting the organizational and management system to the spatial configuration of care units in order to achieve optimal performance.
|
154 |
Hur patienter med blodburen smitta upplever vårdpersonalens attityd mot dem.Roos, Hampus, Lidholm, Martin January 2019 (has links)
Bakgrund: De tre vanligaste blodburna smittor som vårdpersonalen träffar på är humant immunbristvirus (HIV), hepatit C samt hepatit B. Dessa sjukdomar sprider sig via blodprodukter och medför en risk att vårdpersonalen kan bli smittade i sitt arbete. Risk för stigmatisering hos vårdpersonalen finns då sjukdomarna ofta förknippas med homosexualitet och intravenöst drogmissbruk. Risken är att patienter upplever sig diskriminerade av vårdpersonalen och att det påverkar omvårdnaden. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens attityd mot patienter med blodburen smitta samt patienters upplevelse av vården och omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie bestående av sex kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa artiklar samt två mix-metod artiklar där det gjordes en induktiv analys av artiklarna för att tolka resultatet. Resultat: Det existerar en stigmatiserande attityd hos viss vårdpersonal mot patienter med blodburen smitta. En del i vårdpersonalen känner även av en viss rädsla mot patienterna med blodburen smitta, då rädslan grundar sig i att själva bli smittade. Rädslan och den stigmatiserande attityden påverkar vårdpersonalens vilja samt trygghet att vårda patienter med blodburen smitta. Patienter upplever och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som har en stigmatiserande attityden samt visar rädsla gentemot dem. Patienterna har då större risk att undvika vården. Det som patienter upplever bra är när de får träffa samma personal som de kan lära känna och som vet deras historia. Slutsats: Viss vårdpersonal har en stigmatiserande attityd och rädsla mot patienter med blodburen smitta och detta grundar sig i vårdpersonalens okunskap och låga utbildning. Patienter märker av och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som visar rädsla samt en stigmatiserande attityd mot dem. Detta påverkar patienters vård då patienter undviker vården eller inte får samma vård av vårdpersonalen på grund av sin sjukdom. / Background: The three most common blood-borne pathogens that the healthcare professional encounters are human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis C and hepatitis B. These pathogens spread through blood products and there is a risk that the healthcare staff gets infected in their work. There is a risk of stigma among healthcare professionals as the pathogens are often associated with homosexuality and intravenous drug abuse. At the same time, the risk is that patients feel discriminated by the healthcare staff and that it affects their care. Purpose: The aim was to investigate the attitudes of the healthcare professionals towards patients with blood-borne pathogens as well as patients' experience of their care and nursing. Method: A literature study was based on six quantitative articles, four qualitative articles and two mix-method articles in which an inductive analysis of the articles was performed to interpret the results. Result: There is a stigmatizing attitude among healthcare professionals towards patients with bloodborne infection. Some of the healthcare staff also feel a certain fear of the patients with blood-borne infection and the fear is based on being infected themselves. Fear and stigmatizing attitudes affect the will of the healthcare staff and the safety of caring for patients with blood-borne infection. Patients experience and feel discriminated against by healthcare professionals who have a stigmatizing attitude and fear of them. Patients are then at greater risk of avoiding care. What patients feel good about is when they get to meet the same staff they can get to know and that knows their history. Conclusion: Some healthcare professionals have a stigmatizing attitude and fear of patients with blood-borne infection and this is based on the healthcare staff's knowledge and low education. Patients notice and feel discriminated against by healthcare professionals who display fear as well as a stigmatizing attitude towards them. This affects patients' care as patients avoid the care or do not receive the same care from the care staff due to their illness. Keywords: Blood-Borne Pathogens, healthcare professionals, patient, HIV, hepatitis B & hepatits C.
|
155 |
Vid livets slutskede : Vårdpersonals erfarenhet av att vårda det andliga och existentiella / At the end of life : Healthcare professionals´ experiences of caring for the spiritual and existentialBergström, Rebecka, Lithner, Rebecka January 2021 (has links)
Bakgrund: Hur människor hanterar vetskapen att livet är på väg mot sitt slut kanskilja mycket. Gemensamt för många palliativa patienter är en andlig och existentielloro. Andlig vård kan öka både livskvalitet och välbefinnandet hos dessa patientersamt minska den ångest som många upplever inför den stundande döden. Genom attsprida kunskap inom andlig vård för vårdpersonal kan den palliativa vårdenförbättras. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av attstödja det andliga och existentiella välbefinnandet hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa artiklar. Sökningarna gjordes idatabaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysen av datan följde Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman och nio underteman. Teman var:‘Bidragande faktorer till god vård’, ‘Hindrande faktorer till god vård’ och‘Erfarenheter av att möta svåra symtom’. Konklusion: Som palliativ vårdpersonal bör man vara medveten om att verktygsåsom samtal, tystnad, delegering och särskilda vårdinterventioner kan förbättrapatientens andliga och existentiella välbefinnande. Flera deltagare efterfrågadeutförligare utbildning inom ämnet och detta är något som bör utredas vidare. Detfinns även behov av ytterligare forskning generellt inom andlig och existentiell vård,särskilt med kvantitativ design då sådan forskning är en bristvara. / Background: How people deal with the notion that life is coming to an end candiffer. But common for a lot of palliative patients is spiritual and existential distress.Spiritual care can increase both quality of life and wellbeing and decrease the level ofanxiety that plenty experience in front of the impending death. By spreadingknowledge on spiritual care, the palliative care could improve. Aim: The aim of this study is to describe healthcare professionals’ experiences ofsupporting the spiritual and existential well-being in end of life care. Methods: A literature study based on 8 qualitative articles. The database searcheswere made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data analysis followed Friberg’s fivestep-model. Results: The analysis led to three themes and nine subthemes. The themes were:‘Contributory factors to good care’, ‘Obstructive factors to good care’ and ‘Experiencesof meeting difficult symptoms’. Conclusion: Palliative healthcare professionals should be aware that tools likeconversation, silence, delegation and care interventions can increase patientsspiritual and existential well-being. Many participants requested more education onthis subject and that should be investigated further. There is also a need foradditional research on spiritual and existential care, especially with a quantitativedesign.
|
156 |
Accepterad, men omtyckt? : En kvalitativ intervjustudie om vilka faktorer som påverkar acceptans för journalsystem inom Region Kronoberg / Accepted, but likable? : A qualitative interview study on the factors that affect acceptance for digital medical record systems in the Kronoberg RegionBrolin, Oscar, Karlsson, David January 2020 (has links)
Sveriges digitala vårdsituation beskrivs i rapporter från både myndigheter samt populärvetenskapliga tidskrifter som föråldrad och problematisk. I den moderna vården är digitala journalsystem avgörande för att bedriva en effektiv och patientsäker vård. För att följande IT-system skall undvika att skapa problematik för slutanvändare är det viktigt att beakta de åsikter och synpunkter som kan förbättra systemet och därmed ge ökad acceptans. Vidare presenterar tidigare forskning att tid och design av sjukvårdsteknologi spelar en stor roll för ökad acceptans. För att identifiera om vårdsituationen är så problemfylld som den framställs blir acceptans för digitala journalsystem viktigt att undersöka. Syftet med följande uppsats var att undersöka om den svenska vårdens digitala journalsystem upplevs som accepterade eller till och med omtyckta av vårdpersonal. För att besvara syftet valde författarna att undersöka vilka faktorer det är som påverkar vårdpersonalens acceptans för digitala journalsystem inom Region Kronoberg. Genom att applicera det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model 2 (TAM2) gavs ett underlag till att analysera empiri utifrån ett användaracceptansperspektiv. Valet av att använda TAM2 i kontrast till den ursprungliga modellen (TAM) grundades på den utökning som det senare ramverket presenterar att acceptans beror på. Från att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie på en vårdinrättning i Region Kronoberg identifierades åtta centrala ämnen med hjälp av kodning samt transkribering. Dessa ämnen avsåg områden som uppkom frekvent av de informanter som deltog i undersökningen. Analysering av resultatet utfördes genom att ställa de variabler som TAM2 presenterar i förhållande till det resultat som undersökningen gav. Analysen visade att de deltagande i intervjustudien hade en hög acceptans för deras journalsystem då en stor majoritet svarade positivt på samtliga av de variabler som TAM2 presenterar. Vidare identifierade författarna fem faktorer som påverkar acceptans för digitala journalsystem för vårdpersonal via analysering. Dessa faktorer avser tid och kultur, design och användarvänlighet, tillgänglighet, användbarhet samt enhetlighet mellan vårdgivare. Följande faktorer leder enligt undersökningen till mer omtyckta och bättre implementerade informationssystem inom vården. Genom att identifiera vilka faktorer det är som påverkar acceptans för vårdpersonal i digitala journalsystem kan således beslutsfattare och utvecklare av sjukvårdsteknologi ta det här i beaktning för kommande förändringar. / Sweden's digital healthcare situation is described in reports from both authorities and popular science journals as outdated and problematic. In modern healthcare, digital medical record systems are crucial to providing effective and patient-safe healthcare. In order for the following IT systems to avoid creating problems for end users, it is important to take into account the opinions and views they have that can improve the system and thereby increase acceptance. Furthermore, previous research presents that time and design of healthcare technology play a major role in increasing acceptance. To identify whether the healthcare situation is as problematic as it is presented, acceptance for digital medical record systems is important to investigate. The purpose of the following thesis was to investigate whether the Swedish healthcare’s digital medical record systems is perceived as accepted or perhaps even likable by healthcare professionals. To answer the purpose, the authors chose to investigate what factors there are that affect the acceptance of healthcare professionals for digital medical records systems in the Kronoberg Region. By using the theoretical framework Technology Acceptance Model 2 (TAM2), a basis was provided to analyse empirical data from a user acceptance perspective. The choice of using TAM2 in contrast to the original model (TAM) was based on the extension that the latter framework presents that acceptance depends on. From conducting a qualitative interview study at a healthcare facility in the Kronoberg Region, eight key topics were identified by using coding and transcription. These topics related to areas that were raised very often by the informants who participated in the survey. Analysis of the results was performed by comparing the variables presented by TAM2 in relation to the results of the study. The analysis showed that the participants in the interview study had a high acceptance for their digital medical record system as a large majority responded positively to all of the variables presented by TAM2. Furthermore, the authors identified five factors that affect acceptance for digital medical record systems for healthcare professionals through analysis. These factors relate to time and culture, design and ease of use, accessibility, usability and consistency between caregivers. According to the survey, the following factors lead to more popular and better implemented information systems in healthcare. Thus, by identifying the factors that affect acceptance for healthcare professionals in digital medical records, decision makers and developers of healthcare technology can take this into account for upcoming changes.
|
157 |
Opioidmissbruk : Patienters upplevelse av bemötandet i sjukvården / Opioid abuse : Patients' experience of healthcare encountersPalmgren, Martin, Psoma, Lidija January 2020 (has links)
Bakgrund: Missbruksproblematik är ett växande globalt hälsoproblem. Opioider är i dagsläget en vital del av medicineringen för en rad symtom, däribland opioidmissbruk. Opioider och opioidmissbruk är också orsaken till mycket lidande och för tidig död. Mötet med patienter med opioidmissbruk är oundvikligt i sjukvården. Vårdpersonalen känner sig inte bekväma i att vårda patientgruppen, då de ofta tycker att de saknar tillräcklig utbildning inom ämnet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienter med opioidmissbruks upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserats och tematiseras med hjälp av innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Personer med opioidmissbruk uttrycker att de bemöts med stigmatisering, fördomsfulla attityder och bristande förståelse för missbrukets mekanismer från vårdpersonalens sida. Detta bidrar till rädsla och bristande tillit till vårdpersonalen vilket vidare kan leda till att patientgruppen undviker att uppsöka sjukvård och att personer med opioidmissbruk uppfattar att de får mindre engagerad vård än andra patienter. Slutsats: Vidareutbildning av vårdpersonal gällande opioidmissbruk och relaterade behandlingsformer kan leda till förbättrade relationer mellan patient och vårdpersonal. Opioidsubstitutionsbehandling utgör en kontaktyta mellan samhället och personer med opioidmissbruk. / Background: The misuse of drugs is a growing global health concern. Today, opioids are a vital part of the medication regimen for an assortment of symptoms, amongst which is opioid abuse. Opioids and opioid abuse also cause a lot of suffering and premature death. People with opioid abuse frequent all parts of health care. Health care professionals do not feel comfortable in caring for the patient group, as they often find that they do not have adequate education in the subject. Purpose: The purpose of the study was to describe patients with opioid abuse experiences’ of their treatment within health care. Method: A general literature study with a qualitative approach. The study is based on twelve qualitative articles that have been analyzed and thematized using content analysis in order to answer the study’s purpose. Results: People with opioid abuse express that they face stigmatization, prejudicial attitudes and lack of understanding regarding the mechanisms of abuse from healthcare professionals. This contributes to fear and lack of trust in the care staff sometimes leads to the patient group avoiding seeking medical care and the patients perceiving that they receive less committed care than other patients. Conclusion: Further education of health care personnel regarding opioid abuse and related treatment options could lead to improved patient to health care personnel relations. Opioid substitution programs constitutes a point of contact between society and people with opioid abuse. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020</p>
|
158 |
Stress och coping inom vård och omsorg : En kvantitativ studie som söker svar på skillnader mellan arbetsplatser och yrkesgrupper / Stress and coping in healthcare : A quantitative study on the differences between workplaces and occupational groupsWestergren, Kicki, Stenlund, Johan January 2022 (has links)
Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om det fanns skillnader på upplevd stress och coping mellan olika arbetsplatser och yrkesgrupper inom vård och omsorg. Genom självskattning har tre validerade enkäter som handlar om stress, coping och work locus of control (WLoC) sammanställts till en enkät som bland annat delats i sociala media. Enkäten besvarades i sin helhet av 113 personer. Genom att använda statistikprogrammet Jamovi har sju hypoteser prövats och resultaten har sammanställts. Resultatet påvisar att det inte finns skillnad i stressnivåer WLoC och copingstrategier mellan de olika studerade arbetsplatserna. Det har dock framkommit att det finns skillnader i stress, WLoC och copingstategier mellan de olika yrkesgrupperna som studerats. / The purpose of the study was to quantitatively investigate whether there were differences in perceived stress and coping between different workplaces and occupational groups in healthcare. Through self-assessment, three surveys dealing with stress, coping and work locus of control (WLoC) have been compiled into a survey that has been shared on social media, among other places. The survey was answered by 113 people. Using the statistics program Jamovi, seven hypotheses have been tested and the results have been compiled. The results have shown, among other things, that there are no differences between stress levels, WLoC and coping strategies between the different workplaces studied. However, it has emerged that there are differences in stress, WLoC and coping strategies between the different professional groups studied.
|
159 |
The Role of UAE Health Professionals in Maternal and Child Health PolicyMoonesar, Immanuel Azaad 01 January 2015 (has links)
Maternal and child health (MCH) mortality is a formidable challenge for health systems around the world according to the World Health Organization. Health professionals and practitioners within the United Arab Emirates were studied to determine the extent they were involved in the policy-making process, and the potential impact that analysis may have on new or revised MCH policies. Research on MCH policy-making and development processes are limited. The Andersen model of healthcare services utilization provides an appropriate framework for this research, enabling the analysis that influences the policy-making process in the area of MCH. Independent variables included nationality, education, work experience, and organizational support, and the dependent variable included policy-making process. The quantitative methodology included the data collection from a sample of 380 health professionals and practitioners. The results of the study revealed statistical correlations where the most significant predictor of policy-making was organizational support, which explained the 42% variation in policy-making. This predictor was followed by nationality and education. The research adds value for decision-makers when considering and evaluating the extent of MCH policy, laws and regulations, current challenges, and strategies. The research findings could positively influence decision makers' action plan in formulating new guidelines, public policies, and strategies for the development of maternal and child health across the UAE region. Future research should aim to include other factors that may have an influence on the policy-making process.
|
160 |
Perfil del manejo del dolor musculoesquelético en profesionales de la salud del Hospital Augusto Hernández de Ica - Perú / Musculoskeletal pain management profile in health professionals at the Augusto Hernández Hospital in Ica-PeruCabrera Alanya, Nestor Javier 06 November 2021 (has links)
Objetivos: Determinar el perfil de manejo de dolor musculoesquelético en los profesionales de la salud del Hospital Augusto Hernández de Ica.
Métodos: Se realizó un estudio transversal descriptivo en los profesionales de salud del Hospital Augusto Hernández de Ica. El cálculo de muestra fue realizado en Epidat 4.2, resultando en 91 participantes necesarios para el estudio. El muestreo fue por conveniencia y se incluyó a todos los profesionales de la salud del hospital dispuestos y disponibles a participar del estudio entre las fechas de la recolección de datos. No hubo consideraciones de exclusión para este estudio. Se generó una base de datos en Microsoft Excel por doble digitación con control de inconsistencias. El análisis fue realizado en Stata 12 donde las variables cuantitativas fueron presentadas en medias, desviación estándar e intervalos de confianza; y las variables cualitativas, en frecuencias absolutas, porcentajes e intervalos de confianza. El dolor musculoesquelético (DME) y el manejo del dolor musculoesquelético fueron referidos a través del Cuestionario Nórdico y el Cuestionario específico de manejo de dolor musculoesquelético.
Resultados: Participaron 107 profesionales: médicos (44,9%), enfermeras (29%), obstetricia (10,3%) y fisioterapeutas (6,5%). Los que tuvieron una media en el índice de masa corporal de 27,1 (±3,7).
La prevalencia de DME global fue de 94,4%, donde el 26,2% de los participantes realizaron cambios en sus ambientes y/o actividades laborales. Los principales tratamientos en este estudio fueron: utilización de fármacos 58,9%, realización de cirugías 1,9%, y 36,5% realizaron de terapia física. La adherencia al tratamiento en los fármacos fue del 50,5%, y las terapias físicas del 23,4%. Los participantes refirieron mejoría de sus DME en un 59,8%, y 58,9% de reincidencias. La prescripción de tratamiento farmacológico fue del 31,8%. La medicación consumida fue de: 51,4% de antiinflamatorios no esteroideos (AINES), 18,7% de relajantes musculares, y 4,7% entre opioides y suplementos vitamínicos. Las instituciones de atención de terapia física fueron: EsSalud (23,4%), profesionales independientes a domicilio (9,3%), centros privados de terapia física (4,7%), clínicas privadas (4,7%), y hospitales del ministerio de salud del Perú (1,9%).
Conclusiones: El perfil del manejo del DME, en este hospital, fue predominantemente farmacológico automedicado con un alto consumo de AINES, el cual supera al manejo fisioterapéutico de los DME. Asimismo, este perfil presenta una baja adherencia al tratamiento con pocos cambios en los ambientes laborales. / Objectives: To determine the musculoskeletal pain management profile on health care professionals of Augusto Hernández Hospital of Ica – Peru.
Methods: A descriptive cross-sectional study was carried out on health care professionals of Augusto Hernández Hospital of Ica – Peru. The sample size calculation was performed in Epidat 4.2, resulting in 91 participants needed for the study. Convenience sampling method was used to include all the hospital’s available health care professionals willing to participate in the study on the assigned data recollection dates. No exclusion criteria were considered for this study. A Microsoft Excel database was generated by double typing for inconsistencies control. Database analysis was carried out on Stata 12 where quantitative variables were presented in means, standard deviation and confidence intervals, and qualitative variables were presented in absolute frequencies, percentages, and confidence intervals. Musculoskeletal pain (MP) and musculoskeletal pain management were referred through the Nordic Questionnaire and the Musculoskeletal Pain Management Specific Questionnaire respectively.
Results: 107 professionals participated in the study: doctors (44.9%), nurses (29%), obstetrics (10.3%) and physiotherapists (6.5%). Sample’s mean Body Mass Index was 27.1 (± 3.7).
Global MP prevalence was 94.4% where 26.2% of participants made changes in their work environments and/or activities. Main treatments on this study were: Drugs (58.9%), Surgery (1.9%) and Physical Therapy (36.5%). Treatment adherence on “Drugs” were 50.5% and 23.4% on “Physical Therapy”. Participants’ MP improvement was referred as 59.8% and MP relapse as 58.9%. Pharmacological treatment prescription was on 31.8% of the sample. Consumed drugs on this study were: 51.4% of non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), 18.7% of muscle relaxant drugs, and 4.7% between opioids and vitamin supplements. Physical therapy care institutions usage was: EsSalud (23.4%), independent professionals at home (9.3%), private physical therapy centers (4.7%), and Ministry of Health of Peru’ hospitals (1.9%).
Conclusions: Musculoskeletal Pain Management Profile in this hospital was predominantly of self-medicated drug usage of NSAIDs, exceeding physiotherapeutic MP management. In addition, this profile shows low treatment adherence with low work environment changes. / Tesis
|
Page generated in 0.1034 seconds