Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.

Den här studien analyserar hur maktstrukturer framträder i den amerikanska dagspressens bevakning av sexuella trakasserier. Studien analyserar 18 artiklar som har bevakat två snarlika fall där två män som varit nominerade till en position i Högsta domstolen i USA blivit anklagade för sexuella trakasserier. Det första fallet från 1991 är mellan Clarence Thomas och Anita Hill och det senare fallet är från 2018 mellan Brett Kavanaugh och Christine Blasey Ford. Artiklar från Wall Street Journal, New York Times och Chicago Tribune, som är de tre ledande dagstidningarna i USA har studerats med syfte att avslöja om det finns några underliggande ideologier och maktintressen i texten. För att avslöja dessa konstruktioner utgår studien från en kritisk diskursanalys som metod med målet att kunna se hur de språkliga resurserna uttrycker ideologier och maktintressen. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått från genusteori, och därefter utifrån hegemoni, rape culture, nyhetsjournalistik och tabloidisering. Med hjälp av olika analysverktyg har sammanlagt 18 artiklar analyserats där materialet har delats in i fyra teman, och utifrån dem har texterna analyserats mer utförligt. Resultatet visar att patriarkala maktstrukturer uttrycker sig i olika grad i artiklarna och att det har skett en förändring i den journalistiska diskursen över tid. / This study analyzes how power structures express themselves in the daily press's coverage of sexual harassment. The study analyzes 18 articles that have covered two similar cases where two men who have been nominated for a position in the Supreme Court in the United States have been accused of sexual harassment. The first case from 1991 is between Clarence Thomas and Anita Hill and the latter case is from 2018 between Brett Kavanaugh and Christine Blasey Ford. Articles from the Wall Street Journal, New York Times and the Chicago Tribune, which are the three leading newspapers in the United States, have been analyzed with the aim of revealing whether there are any underlying ideologies and power interests in the text. In order to uncover these constructs, the study uses CDA as a method for being able to see how the linguistic resources express ideologies and power interests. The study’s theoretical framework has mainly been based on gender theory, and then based on hegemony, rape culture, news journalism and tabloidization. With the help of various analysis tools, a total of 18 articles have been analyzed where the material has been divided into four themes, and based on them the texts have been analyzed in more detail. The result shows that patriarchal power structures express themselves to varying degrees in the articles and that there has been a change in journalistic discourse over time.

<p> </p><p>Titel: <em>Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad</em></p><p>     En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män</p><p> </p><p>Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier</p><p> </p><p>Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier</p><p> </p><p>Arbetets omfattning:15 högskolepoäng</p><p> </p><p>Sidantal: 37</p><p> </p><p>Författare: Lena Söderblom</p><p> </p><p>Handledare: Henrik Eriksson</p><p> </p><p>Examinator: Pia Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y. Hirdmans teoribildning kring särskiljande och maktposition, beskriva distriktsköterskors syn på mäns hälsa och de strategier som används vid hälsosamtal med män. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie, och analyserades med ett narrativt och deskriptivt angreppssätt. Resultaten visar att distriktsköterskor har kännedom om faktorer som påverkar mäns hälsa, men upplever inte själva att de använder sig av speciella strategier för män. Studien visar också att den form av hälsoprevention som erbjuds, till stor del utnyttjas av de män som redan är privilegierade i samhället, den hegemoniska maskuliniteten. Hälsopreventivt arbete behöver granskas självkritiskt för att nya strategier ska kunna utvecklas och för att nå dem som behöver insatser. Distriktsköterskors engagemang för hälsoprevention, som framkom i denna studie, tyder på förutsättningar för nya angreppssätt och strategier för hälsoprevention.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong></p><p>genusperspektiv, hegemoni, hälsa, hälsoparadoxen, hälsoprevention, maskulinitet <strong></strong></p><p><strong> </strong></p> / <p>Titel: <em>Masculine hegemony and Feminine caring</em></p><p>A study about district nurses view of men’s health, and strategies connected to health talks with men.</p><p> </p><p>Arbetets art: Independent Project in Gender Studies</p><p>Program/Kurs/kursbeteckning: Master in Gender Studies</p><p> </p><p>Arbetets omfattning:15 högskolepoäng</p><p> </p><p>Sidantal: 37</p><p> </p><p>Författare: Lena Söderblom</p><p> </p><p>Handledare: Henrik Eriksson</p><p> </p><p>Examinator: Pia Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>The health paradox shows men’s shorter average length of life and also their death in many curable illnesses. Lowly educated and men more often die in curable illness than highly educated and women. For highly educated it’s also easier to find ways to hospital treatment and they also often get a better treatment. Within public health there are different health preventional activities, among other things 40 years old people are offered a structured health talk, which is carried out by district nurses. The aim of this study was from a gender perspective with a staring point of masculine hegemony according to R. Conell, and Y. Hirdman’s theory about separation and power positions, to describe the district nurses’ view of men’s health and the strategies that are used during health talks with men. The study was accomplished as a qualitative study of interviews, and was analyzed in a narrative and descriptive way. The result shows that district nurses have knowledge about factors that influence men’s health, but they do not themselves experience that they use special strategies for men. The study also shows that the form of health prevention that is offered, to a large extent, is used by men who already are privileges in the society. Labour of health prevention needs to be critically scrutinized so that new strategies will develop and reach those who really need help. The devotion of district nurses for health prevention, which was shown in this study, indicates conditions of new ideas and strategies for health prevention.</p><p> </p><p><strong>Keywords:</strong> gender perspective, health, health prevention, hegemony, health paradox, masculinity</p><p>                   </p>

<p>The aim with this study is to identify and discuss discourses in public service policy documents to clarify that public service policy is political and not self-evident. The study's theoretical as well as methodological starting point is the discourse theory of Laclau and Mouffe, which ontological position is that all meaning is constructed by discourses. In the studied material, two discourses have been identified in policy concerning the content in public service media. The responsibility-discourse construct meanings of <em>what</em> content the policy wants to see in public service media and in the quality-discourse meanings of <em>how</em> the content should be is constructed. Public service policy is consistent over the period that has been studied and the study shows that there is consensus in the parliament about the regulation of the content in public service media. The policy regarding the content in public service also constructs meanings about the audience.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. Utgångspunkten i analysen är Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhället. De huvudsakliga slutsatserna är att brottsofferdiskursen är en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen på brottsoffer och brottsofferdiskursen är avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de får. </p> / <p>The purpose of the essay is to perform a critical discourse analysis of the concept: crime victim in international, national and scientific documents. The basis of the analysis is Norman Faircloughs three-dimensional model. The analysis demonstrates the discourse of crime victims and its consequences for society. The main results are that the discourse of crime victims is part of a larger order of discourse and is subordinate to a discourse of each type of text, the international, the national and the scientific type of text. The general view of crime victim and the discourse of crime victims are decisive of the treatment of crime victims and the support they receive.</p>

<p>Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.</p><p>Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning.</p><p>Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.</p>

<p>The aim of the thesis is to discuss possible effects of an increase in African – Chinese relation above the historically more dominant Western – African dependency. There has recently both been an increase in trading between Africa and China and an increase in Chinese funded development on the African continent. But will Chinese aid over Western actually make that big a difference for Africa? African intellectuals see Chinese involvement as a way to break free from the neo-colonial ties to the West. A fair south-south relationship between Africa and China would indeed have that result but few indicators prove that that would be the case today. The trading interest from China is very similar to that from Western parties, a few valuable goods constitutes the major part of African nations export industry. A rapid growth in trading between China and Africa is not likely to bring African nations from the pattern they are historically used to having against western parties but to form a new trend of dependency towards Chinese interest. (Tull, 2006, s. 471) </p><p>To explain this relation between the African continent and both Western and Chinese interests dependency theory will be used. To fully explain dependency theory one will not only have to look at trading and exploatation of natural resources but also on a transference of social values and foreing involvment in African communities. To achieve this a series of interviews were conducted in Babati during the later parts of February and early March in 2010. This in coagency with an text analys provides a foundation for discussion about the implications  Chinese aid will have on the African dependency towards Western interests. </p><p>What can be extracted from this is that Chinese aid most likely will not lift Africa out of dependency in it’s current form. Trading interests from Chinese parties are to similar to the explotiative west to make a huge difference. African natural resources are traded against low-cost mass produced units and to  small of an profit is made for the African parties to make the exhange fair. But with the rise of China and the fact that China today finances a big part of the United States government a global power shift will occur and the traditional hegemoninc power structure will most likely change into an multi polar world order.  This change is important to study closer to understand what the effects might be for the African continent’s depenency towards foreign interests and specially the relation between China and USA is important though they are the biggests actors today in development work on the African continent.</p>

The aim with this study is to identify and discuss discourses in public service policy documents to clarify that public service policy is political and not self-evident. The study's theoretical as well as methodological starting point is the discourse theory of Laclau and Mouffe, which ontological position is that all meaning is constructed by discourses. In the studied material, two discourses have been identified in policy concerning the content in public service media. The responsibility-discourse construct meanings of what content the policy wants to see in public service media and in the quality-discourse meanings of how the content should be is constructed. Public service policy is consistent over the period that has been studied and the study shows that there is consensus in the parliament about the regulation of the content in public service media. The policy regarding the content in public service also constructs meanings about the audience.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling. Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning. Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010. During the 1970’s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980’s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors. This affected the masculine ideal of Värnpliktsnytt, and the desirable view of man started to change. Before the 1980’s strong men in the ranger divisions constituted the hegemonic masculinity’s peak, but during this decade the regular conscripted soldiers with more individual thought and softer feelings rose in the hegemonic hierarchy. Also with the common debate on gender equality men in the military was encouraged to take a bigger part in the home life and to act more responsible towards the upbringing of the children. Apart from the duty to family, the military duty is also central to the masculinity in Värnpliktsnytt during the whole examined period. Men are expected to fulfill their military duty, although it is accepted to complain about wage andworking conditions. The overall results points in the direction that the ideal man becomes more complex.