Uppsatsen faller inom ämnesområdet musikproduktion, där yrket musikproducent studeras ur ett feministiskt perspektiv. Studien utgår från att kvinnliga musikproducenter är underrepresenterade i Sverige och att musikproduktion i större drag är synonymt med manlighet. Med utgångspunkt av Equalizerprojektet, vars mål är att på snabbare sikt göra musikbranschen mer jämställd, syftar den här studien till att analysera manliga musikproducenters tankar och upplevelser av branschen. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra verksamma manliga musikproducenter under november månad år 2017. Respondenternas reflektioner har sedan analyserats utifrån pionjärer inom feminism och maskulinitetsforskning. Genom dessa teorier får vi en inblick i komplexa hierarkier, där män kategoriseras i underordnade, överordnade och delaktiga maskuliniteter, varpå några av dessa maskulina beteenden är med och bidrar till en icke jämställd musikbransch. Efter studien konstateras att samtliga respondenter tillhör en underordnad maskulinitet där de själva anser sig vara besvärade av en dominant manlighet som är starkt rådande inom yrket. De upplever att det ger utdelning att anamma samma starka maskulina jargong, vilket bidrar till att den dominanta maskuliniteten upprätthålls. Två av respondenterna påvisar en stark feministiskt medvetenhet, både på strukturell nivå samt individnivå. Resterande respondenter visar en positiv inställning till att musikbranschen bör bli mer jämställd, samtidigt som de själva anser att de skulle kunna göra mer för att förändra rådande strukturella normer.

For many gay men, media is a crucial component in the process of creating an identity and finding support and guidance. Studies show that gay men are the group in society most strongly effected by the representation in media of societal ideals, and more specifically print media. In the past, gay men have been subjected to heteronormative representations through media of what being a gay man entails, in which he was portrayed as feminine; a process which has lead some gay men to attempt to adhere to a stereotypically masculine identity in order to find a sense of belonging and connection to society. The heterosexual man became a guidepost in this process. Through hegemonic masculinity, the process became problematic as homosexuality was considered less masculine by default, and the gay men were stuck in an identity crisis based in gender-identification and a need to distance themselves from feminine ideals. The purpose of this study was to analyze the construction of masculinity through the representation of heterosexual males in a print media aimed at gay men. Through the work of Erving Goffman and Sut Jhally, a semiotic analysis of 94 images of heterosexual males in 11 issues from 2013 of Attitude Magazine were analyzed for signs of masculinity. The results showed that the heterosexual males portrayed in the magazine were represented as stereotypically masculine, where signs of femininity were subdued by the enforcement of a masculine code. The findings suggest that heterosexual masculinity has a place in gay media and can be problematic, but that the representations also allow for a certain degree of deviation from strict hegemonic masculinity.

The purpose of the study was to investigate how the Swedish public service channel SVT, presents sports and athletes in the sports news program Sportspegeln. We have conducted a quantitative content analysis of twelve episodes from a one-year period starting in October 2019 and ending in September 2020. The study showed that male athletes are, by far, the most visible in the program. Regardless of the sport, the male athlete is almost always portrayed as the ideal. Except when it comes to skiing, then it is the women who get to be seen the most.  An interesting connection, as our study showed, is that the gender distribution looks the same if you look among the journalists. In all sports, it is mostly male journalists, except in ski sports where most journalists are women.

The aim of this master's thesis is to better understand the Swedish labour movement's independent libraries in the city of Malmö from the 1880's to the libraries' integration into the municipal library system, starting in 1927. In order to analyze and contextualize the workers' libraries I have used Habermas' theory of the public sphere together with Fraser's critique of Habermas as well as Gramsci's notion of hegemony. The study shows that the workers' libraries played an important role in the formation of class consciousness in Malmö. The libraries made discussion and circulation of information possible, and were parts of an independent subaltern counterpublic. The worker's libraries are also, like the municipal libraries, characterised by an ambition to disciplin andcultivate their users. In time, as a part of what Habermas calls the structural transformation of the public sphere, this subaltern counterpublic was integrated into the state. This is part of a larger process, where the municipalities are transformed into the “outermost branch” of the state. As part of this development the counterpublic expands to include larger groups, until it loses its character as an independent counterpublic: the counterpublic turns from addressing people in the notion of “working class” to people as the (national) population as a whole. In an attempt to improve its negotiation position, the workers' library in Malmö adopted an ideal of respectability (skötsamhet) and in exchange for economic funding agreed on abandoning its “agitational” activities. The library, as part of thesedevelopments, loses its independent political function.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på eurocentrismens konsekvenser inom skola och utbildning och de konsekvenser det kan få på elever. Vidare undersöks hur dessa konsekvenser påverkar elevernas identitetsutveckling med hänsyn till etnisk tillhörighet i synnerhet. För att besvara vår frågeställning har vi granskat forskning från olika vetenskapliga databaser som ter sig påfallande överens om att eurocentrismen har en negativ inverkan på historieundervisningen och i förlängningen på eleverna. Resultatet visar att en eurocentrisk undervisning bidrar till exkludering av marginaliserade grupper och upprätthåller en ojämlik maktbalans. Detta tar sig uttryck i både läroplan, läromedel och undervisning och leder till att elever som inte ryms inom västerländsk identitet hämmas i sin identitetsutveckling. Forskningen har visat att alla människor har ett behov av att få kunskap om sina rötter, men i den västeurocentriska undervisningen ges inte alla elever utrymme att få kunskap om sin egen personliga historia. Detta innebär för lärarprofessionen att det krävs ett större engagemang för interkulturellt lärande för att arbeta inkluderande såsom läroplanen förespråkar. Kunskapsöversikten kommer att påvisa att det inte enbart är lärarens ansvar att implementera detta. Det är främst en lednings- och organisationsfråga då sådan undervisning yrkar på utökad kompetens genom fortbildning inom ämnet. Ett rimligt antagande är att personer inom lärarkåren vill göra sitt yttersta för att undvika diskriminering och exkludering och därför är det av största vikt att lärare ges möjlighet att utveckla ett meta-perspektiv i den egna undervisningen. Målet med denna kunskapsöversikt är att lysa upp vägen mot en mer inkluderande skola, där första steget tas i historieundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om maskulinitet och sexualitet som förekommer i internetforumen på hemsidan Nofap.com som är en sida riktat personer med ett pornografi och onaniberoende. Hemsidans syfte är att skapa ett community för människor som lider av ett beroende som leder till att deras vardag eller sexliv påverkas negativt. Forumet ska därigenom finnas till som en stödgrupp för individen där problem kring bland annat sexuell hälsa kan diskuteras med andra individer som har liknande problem och beroenden. Forumet uttrycker sig tillhandahålla verktyg som ska hjälpa individen att komma ut ur sitt beroende och på så sätt förbättra sitt liv. I uppsatsen använder jag mig av en diskursiv analysmetod som bottnar sig i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Genom diskursteori som analysmetod undersöker jag därefter hur diskursen kring maskulinitet och sexualitet ser ut och hur de konstrueras i forumet. Vidare studerar jag vilka maskulina utryck som värdesätts högre i den hegemoniska hierarkin och vilka uttryck som leder till en lägre hierarkisk position. Jag undersöker därefter hur diskursen påverkar vilka kroppar som förväntas delta i forumet och vilka som utesluts. I analysdelen framkom det att forumet är starkt präglat av traditionella uppfattningar om maskulinitet och sexualitet där bland annat mannen förväntas vara heterosexuell, dominant över kvinnor och ha kontroll över sig själv och sina sexuella begär. Synen på pornografi och beroendet där till är i forumet negativ där det ses som något som har bidragit med sociala problem för den enskilde individen. Den negativa uppfattningen bottnar i pornografins inverkan på individens och dess förmåga att kunna ha ett fungerande sexliv där t.ex. porrskadade personer får problem med att bli sexuellt stimulerade av verkliga sexuella interaktioner. Det framkommer även att forumets intentioner inte är att få en större samhällelig förändring där sociala följder av pornografin, så som t.ex. sexism och sexuellt våld vill motverkas. Forumet inriktar sig istället på att hjälpa den enskilde individen att bli av med sitt pornografiberoende och ställer sig därför inte kritiskt till vilka omfattande sociala följder pornografin kan innebära.

Detta är en kvalitativ studie som syftar på att öka förståelsen kring ”flyktingkrisen” hösten 2015 i svensk tidningsmedia. Studien behandlar undersökning om hur relationen mellan svenskar och flyktingar uppfattas i sammanhanget. Ett annat perspektiv som lyfts fram i studien är vilken verklighetsbild kan konstrueras genom språket i svensk tidningsmedia. Studien beskriver också vilka maktrelationer kan uppstå inom diskursen om flyktingar. Analysmetoden för studien är kritisk diskursanalys, CDA som utgår från Faircloughs tredimensionell modell, vilket omfattar text, diskursiv praktik och social praktik. I studien har analyserats ett antal artiklar från de fyra största svenska tidningarna. Analysen är baserad på teorier som förklarar hur maktrelationer konstrueras och upprätthålls. Resultaten visar att svensk tidningsmedia genom språket har stor inflytande för konstruktionen av verklighetsbilden kring diskursen om ”flyktingkrisen”. Därtill svensk tidningsmedia genom rapportering om händelser och skeenden i det svenska samhället bidrar till att gränserna mellan gott och ont, ”vi” och ”dem” fastställs. Slutsats av studien blir att diskursen om ”flyktingkrisen” står i förhållande med den politiska, mediala och ekonomiska diskursen i diskursordningen. Likväl diskursen om ”flyktingkrisen” inte är bestämd utan den är ständigt i förändring.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga veganer uppfattar sin maskulinitet i relation till att de utesluter animalier från sin kost. Genom åtta kvalitativa djupintervjuer med män som äter en växtbaserad kost ville jag få svar på frågeställningarna: Upplever manliga veganer att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion? Hur tar sig i så fall denna koppling uttryck? Och anser manliga veganer att deras kostval påverkar deras sociala interaktioner med köttätare och hur förklarar samt förhåller de sig i så fall till detta? Ett tematiskt analysförfarande användes som metod för att analysera insamlad data. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var Judith Butlers uppfattning om kön och att det är något som formuleras i sociala processer och R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet och att det manliga könet är dominerande över det kvinnliga. Att vara kvinna i dagens samhälle upplevs som något sekundärt och den kost som associeras med det kvinnliga könet ses i förlängningen också som sekundär. Studien tillämpar också Carol J. Adams teori om att köttkonsumtion är associerat med män och maskulinitet. Resultatet visar att manliga veganer upplever att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion, även om de själva inte upplever att det behöver vara så. Uppfattningen att köttkonsumtion är associerat med maskulinitet yttrar sig genom att det finns en indikation på att inte vilja uppfattas som en stereotypisk vegan. På så sätt vidhålls uppfattningen om den hegemoniska mannen, trots att de i själva verket tar avstånd från den. / The purpose of this study was to investigate how male vegans perceive their masculinity in relation to excluding animal products from their diet. Through eight qualitative in-depth interviews with men who eat a plant-based diet I wanted to get answers to the questions: Do male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption? If so, how does this connection manifest itself? And do male vegans believe that their dietary choices affect their social interactions with carnivores and how do they explain and relate to this in that case? A thematic analysis method was used for analyzing collected data. The theoretical starting points for this study were Judith Butler’s view of gender and that it is something that is formulated in social processes and R. W. Connell’s theory of hegemonic masculinity and that the male sex is dominant over female. Being a woman in today’s societyis perceived as something secondary and the diet associated with the female gender is in extension also seen as secondary. The study also applies Carol J. Adams theory that meat consumption is associated with men and masculinity. The results show that male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption, even though they themselves do not feel that it needs to be so. The perception that meat consumption is associated with masculinity is expressed by the fact that there is an indication of not wanting to be perceived as a stereotypical vegan. In this way, the perception of the hegemonic man is maintained, even though they are in fact distancing themselves from it.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka läromedel i kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, och denna undersökning avgränsas till de kapitel som behandlar skönlitteratur. Dessa analyseras med en kritisk diskursanalys utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad förenar och vad skiljer de aktuella läromedlens kapitel gällande skönlitteratur åt, avseende förväntningar som ställs på eleverna och genus? Vilka diskurser gällande genusperspektiv kan vi hitta i läromedlens kapitel gällande skönlitteratur? Samt finns det i kapitlen gällande skönlitteratur uttryck för stereotypa och/eller normbrytande könsroller, och hur ser de i sådana fall ut? Studien avgränsas utifrån läromedlen Svenska impulser 1 (2017), Svenska impulser 1 för yrkesprogrammen (2012) och Svenska impulser 1 svenska som andraspråk (2018) och kapitlen i dessa som behandlar skönlitteratur. De diskurser som har kunnat urskiljas under arbetets gång har vi valt att kalla för den hegemoniska diskursen, den neutraliserande diskursen samt den normativa diskursen. Arbetet har kunnat påvisa att det finns tendenser till ojämställdhet och att det finns uttryck för stereotypa könsroller medan mindre utrymme ges för normbrytande könsroller. Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser 1 svenska som andraspråk (2018) har tydliga gemensamma drag i utformningen, medan Svenska impulser 1 för yrkesprogrammen (2012) har en tydlig utformningsmässig skillnad gentemot de andra. Det finns också uttryck för olika förväntningar på eleverna angående läromedlet som används på yrkesprogrammen. I läromedlet som är tänkt att användas på yrkesprogrammen finns även den tydliga skillnaden gentemot de andra att representationen av kvinnliga författare är avsevärt mindre.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.