Varje dag utsätts vi för ljud som kan vara skadliga för vår hörsel. Våra öron är ett ytterst finkänsligt instrument som vi behöver vara rädda om och det är mycket viktigt att vi kan finna tid och plats för återhämtning. Hemmet är en plats som jag tycker borde kunna erbjuda oss den vila vi behöver. Akustiken i hemmet påverkas när arkitekturen i husen förändras. Den öppna planlösningen leder till problem med ljudmiljön och många tänker inte på detta. Kombinationen med öppen planlösning, hårda material, stora glaspartier och högt i tak gör att ljudet beter sig på ett sätt som är ansträngande för vår hörsel. I mitt designarbete försöker jag skapa en mer behaglig hemmiljö som erbjuder en lugnare, mer naturlig akustik. Det ljudlandskap vi har i vårt egna privata utrymme, hemmet, borde få vara något som känns bra på alla sätt. Människan har ett behov av återhämtning och därför skulle en produkt som ökar chansen för det vara till nytta.

Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet. Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

Abstrakt   Bakgrund: Palliativ vård är en del av sjuksköterskans arbete inom kommunal hälso- och sjukvård. Målet med palliativ vård är att som sjuksköterska kunna leda och genomföra omvårdnadsåtgärder som lindrar lidandet och möjliggör en ökad livskvalitet för patient och närstående. Genom sjuksköterskans palliativa förhållningssätt möjliggörs en optimal palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård inom den kommunala hälso- och sjukvården.   Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod.   Resultat: Studien resulterade i tre kategorier. Kompetens i palliativ vård, där sjuksköterskans erfarenhet av arbetssätt framställdes, samarbete och stöd samt brist på information och fortbildning. Utmaningar i palliativ vård, där beskrevs erfarenheter av svåra möten, hantering av egna känslor och brist på reflektion och handledning. Berikande möte återgav sjuksköterskans positiva erfarenhet av palliativ vård.     Slutsats: Sjuksköterskorna beskrev arbetet med palliativ vård som berikande men att det även innebar svåra möten, hantering av egna känslor och att de önskade tid för reflektion och handledning i arbetet. Genom sjuksköterskans erfarenhet och kompetens kunde krav och förväntningar mötas.

Bakgrund: Vård i livets slutskede i hemmet syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienten och anhöriga, genom att förebygga och lindra lidandet. Vård i livets slutskede bygger på en tanke om att patienten ska få uppleva största möjliga livskvalitet till slutet. vård av döeende i hemmet kräver stor erfarenhet av sjuksköterskan och vana att handskas med den breda problematik som kanföreligga.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppleveler av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, med kvalitativ design. Data samlades in genom tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Att bli känslomässigt påverkad, Teamets betydelse och Otillräcklighet. Sjukskötrskor upplevde att det var svårt att hantera sina egna känslor när de arbetade så nära döden. Det fanns både positiva och negativa känslor. Även tidsbrist och stress upplevdes vod vård i livets slutskede i hemmet. det beskrevs även att relationen med anhöriga var en viktig del. Stödet från kollegor ansågs vara av vikt, men fler suksköterskor upplevde brist på kunskap gällande vård av patienter i livets slutskede i hemmet.  Slutsats: Sjuksköterskornaupplevde att det vardagliga mötet med patienter i livets slutskede i hemmet frakallade många olika känslor, så som sorg, frustration och otillräcklighet. Sjuksköterskorna upplevde att ta hand om patienter vid vårs i livets slutskede i hemmet var stressigt och tidskrävande och de krävde mer kunskap. Stöd från kollegor var av vikt då det ofta ansågs vara bristfälligt.

Bakgrund: Varje år uppskattas 40 miljoner människor vara i behov av den palliativa vården runt om i världen, däremot är det bara 14 procent som får tillgång till det. Den palliativa vården är ett förhållningssätt som förbättra livskvalitén för anhöriga och deras döende familjemedlemmar som står inför utmaningar i samband med livshotande sjukdom. Anhöriga har visat sig vara osäkra, maktlösa, sårbara och isolerade. Samtidigt har de en central roll i vårdandet och därför är de i behov av stöd under vårdprocessen. Ett palliativt team där olika professioner samarbetar runt den döende har visat sig ge en bättre vård för den döende familjemedlemmen.  Syfte: Beskriva anhörigas upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid vård av familjemedlemmar i livets slutskede i hemmet.  Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade två huvudteman: Samtal och Information som stöd och Miljöns betydelse samt subteman: Samtal som stöd, Att bli sedd, Informationens betydelse, Fysiska hjälpmedel och Det mänskliga stödet. Slutsats: Studien visade på att stöd är en viktig del för att de anhörige ska kunna klara av att vårda den döende familjemedlemmen i hemmet. Mer forskning behövs om hur anhöriga upplevelser av telefonkontakt som stöd i jämförelse med stöd på plats där sjuksköterskan närvarar personligen. Detta för att få en bättre förståelse över varför de anhöriga upplever stödet som positiv eller negativ.

Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 100.000 människor vara drabbade av Alzheimer sjukdom. Alzheimer sjukdom motsvarar 60-70 % av alla Demenssjukdomar. Många Alzheimerdrabbade bor kvar i hemmet och närstående blir informella vårdgivare. Sjukdomen medför en livsförändring för de närstående. Sjuksköterskan ska med livsvärldsteorin kunna erbjuda närstående stöd som är individuellt anpassad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en Alzheimerdrabbad partner i hemmet. Metod: En litteraturstudie har utförts enligt Kristenssons metod för litteraturstudier. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PsycINFO. Dessa kvalitetsgranskades med Carlsson och Eimans bedömningsmall och analyserades med Kristenssons metod för innehållsanalys.    Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var Närståendes upplevelser av börda, Närståendes upplevelser av stöd i samband med sjukdomen, Acceptansens inverkan på närståendes upplevelser av sjukdomen och Närståendes upplevelser av sjukdomens inverkan på relationen. Resultatet visar att närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en Alzheimerdrabbad partner kunde vara både positiva och negativa. Slutsats: Närstående upplevde börda i form av förlust av sig själva, sitt sammanhang och sin partner. De närstående som accepterat livsförändringen och rollen som informell vårdgivare upplevde meningsfullhet i sitt nya sammanhang. Acceptansen stärkte kärleken mellan den närståendes och den Alzheimerdrabbade partnern. Livsvärldsteorin ger sjuksköterskan möjlighet att förstå närståendes unika behov och kan erbjuda individuellt stöd.

Den här uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med vuxna individer som vuxit upp i hem där det förekommit våld. Uppsatsen behandlar respondenternas upplevelser av om och hur det talades om våldet samt den respons de upplevt från utomstående kopplat till våldet. Syftet med detta arbete var att utifrån ett barnperspektiv belysa hur respondenterna upplevt att de signalerat eller talat om våldet samt hur de uppfattat den respons de fått. Metoden som har tillämpats har haft en fenomenologisk utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer med elva personer; nio kvinnor och två män. Med hjälp av vårt val av teoretiska utgångspunkter, stigma och responsperspektivet, har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att våldet inte skedde i ett socialt vakuum; det har funnits någon/några utanför familjen som har känt till våldet. Endast två av elva respondenter uppger att ingen utanför den allra närmaste familjen visste om det. Vi har även funnit att barnen i denna studie har kommunicerat att de inte mår bra samt att det i de flesta fall funnits personer som vetat om våldet men inte agerat tillräckligt kraftfullt. Vi vill med denna studie ta vara på de vittnesmål som respondenterna delar och förhoppningsvis bidra med ökad kunskap inom ämnet. Uppsatsens titel är en del av ett citat från en av våra respondenter och syftar till att våldet har varit känt även utanför familjen men att det inte talats om det.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitén hos patienter och dess närstående. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård innebär att se döden som en naturlig process som inte ska påskyndas eller fördröjas. Oavsett om patienten väljer att vårdas på sjukhus, hospice eller i hemmet ska vården vara likvärdig. Att vårdas i hemmet kan vara problematiskt och utmanande gällande regelsystem, symtomhantering, rutiner och diskontinuitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes systematiskt genom bildandet av koder och analyser. Resultat: Tre huvudkategorier; etiska utmaningar, relationella utmaningar och teamarbetets betydelse och sex underkategorier; hemmet som arbetsplats, att känna sig otillräcklig, vårdrelationens betydelse, kommunikationens betydelse, möjligheter samt svårigheter identifierades.  Slutsats: Att arbeta inom palliativ vård i patientens hem erfors som ensamt och utmanande. Skapandet av en tillitsfull och nära relation med patient och närstående var viktigt. Samarbete från kollegor var av stor betydelse då det utvecklade sjuksköterskornas kompetens. Teamarbete ansågs därför vara en viktig grundpelare inom palliativ vård.

Varje år avlider ungefär 90 000 personer i Sverige och uppskattningen är att 80 % av dessa skulle kunna ha nytta av vård i livets slut. Kring dessa 90 000 personer finns oftast ett okänt antal närstående som blir påverkade av situationen. Palliativ vård, eller vård i livets slut innefattar den vård som träder in när sjukdom inte längre går att bota. Vården är då inriktad på lindrande åtgärder för både patient och närstående. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande, främja hälsa och ge förbättrad livskvalitet till den som är obotligt sjuk. Eftersom närstående ofta har en stor del i den palliativa vården valde författarna att belysa palliativ vård ur ett närståendeperspektiv. Syftet med litteraturöversikten är att belysa närståendes upplevelse av att vårda en palliativ patient i hemmet. Efter granskning av artiklar rörande ämnet inkluderades tolv artiklar med kvalitativ metod i studiens resultat. Genom dataanalys framkom fyra huvudteman med fyra tillhörande subteman. Huvudtemana var närståendes självbild, närståendes behov av samarbete med vårdpersonal, existentiella tankar och förberedelser samt närståendes upplevelse av symtomlindring. Resultatet visar att rätt stöd och information från vårdpersonalen är en grundläggande förutsättning för att närstående ska klara av rollen som vårdgivare såväl fysiskt som psykiskt. Diskussionsdelen belyser studiens teman där behovet av stöd, existentiella tankar samt närståendes uppfattning av symtomlindring är i fokus. Till diskussionsdelen diskuteras även hållbar utveckling i relation till studiens syfte samt en metoddiskussion där valet av metod motiveras. Slutsatsen beskriver att upplevelsen av att vara närstående till en palliativ patient är ansträngande och kräver stöd från vårdpersonal genom hela processen.

När en människa drabbas av kronisk sjukdom, i det här fallet demens, påverkas hela livssituationen både för den närstående med demens och de runt omkring. De anhöriga får begränsat livsutrymme och en bundenhet uppstår till den närstående. Att arbeta som specialistsjuksköterska inom hemsjukvård innebär utmaningar i möten med demenssjuka och dess anhöriga i deras hemmiljö. Anhörig till närstående med demenssjukdom i hemmet lider ofta i det tysta och demenssjukdom kallas ibland för de ”anhörigas sjukdom”. Syftet med studien är att identifiera anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demens i hemmet samt gensvaret från hemsjukvården. Studien är en integrativ systematisk litteraturöversikt. Data inhämtas genom databaserna Cinahl och Medline. Totalt identifierades tio artiklar som bedömdes svara mot studiens syfte. Resultatet resulterade i tre övergripande teman: Att hantera rollen som anhörig och relationen till närstående med demens, Åsidosättande av egna behov och Bristen av stöd och stödet från hemsjukvården. Anhöriga tar en central roll i den drabbades liv vilket får konsekvenser genom förändrade relationer. Flera anhöriga blir bundna till hemmet för rädsla att lämna sin närstående. På grund av hög belastning åsidosätter anhöriga egna behov och utvecklar ohälsa. Anhöriga upplever bristande stöd från hemsjukvården med otrygghet och osäkerhet som följd. Positiva effekter utvecklas också där vårdkontakt med hemsjukvård fungerar. Slutligen ses ett behov av kompetensutveckling hos distriktssköterskor inom hemsjukvård om demenssjukdom. Anledningen är anhörigas upplevelser av bristande stöd och kompetens i samband med vårdandet av en närstående med demens.