Cette thèse propose une étude de l’oeuvre intellectuelle et militante de l’historien Gaétan Gervais, à la fois témoin et acteur d’une mutation référentielle en Ontario français depuis la fin des années 1960. Sont examinés les divers lieux d’enracinement de sa pensée, depuis le Sudbury français des années 1940 et 1950, en passant par le contexte de mutations culturelles, politiques et historiographiques des décennies d’après-guerre. L’étude s’étend au contenu des écrits de l’historien ainsi qu’à ses interventions dans les sphères publique et gouvernementale de l’Ontario et de la francophonie canadienne, plus spécifiquement au regard de l’éducation postsecondaire. L’analyse fait ressortir les paramètres structurants de sa pensée et montre comment elle opère dans l’espace propre au milieu minoritaire franco-ontarien. Elle fait apparaître l’historien comme l’une des principales figures énonciatrices d’une représentation identitaire axée sur une continuité référentielle avec le Canada français, porteuse d’une ambition autonomiste sur les plans institutionnel et référentiel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den svenska skolan i årskurserna 4–6 ser på och undervisar om lokalhistoria. Data till studien samlades in genom en online enkätundersökning. Studiens resultat visar hur de lärare som deltog i studien ser på lokalhistoria som begrepp, hur och om, de väljer att undervisa om lokalhistoria. Tidigare forskning inom området har används som bakgrundsmaterial för att lägga grunden för studien. Frågorna i enkäten fokuserade på hur lärare uppfattar begreppet lokalhistoria, om de väljer att ta upp detta i sin undervisning och på vilka olika sätt de arbetar med detta. Lokalhistoria tas tydligt upp i kursplanen för historia för årskurserna 1–3, men är inte upptaget i kursplanerna för senare år. Trots detta har flertalet av respondenterna uppgivit att de anser att lokalhistoria är en viktig del i historieundervisningen även i årskurserna 4–6, och tidigare forskning pekar på att lokalhistoria kan påverka elevernas historieintresse och nyfikenhet för historia positivt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift.

<p>Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.</p><p>Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift.</p>

Bei der Entwicklung von Programmen werden durch Entwickler regelmäßig Code-Clones durch das Kopieren von Quellcode erzeugt. In dieser Arbeit wird ein Ansatz zur automatisierten Messung dieses duplizierten Codes mit Hilfe von Clone-Detection-Tools über mehrere Versionen von verschiedenen Software-Produkten gezeigt. Anhand der Historien von Code-Clones werden Einflüsse auf die Redundanzen dieser Software empirisch gemessen. Damit wird eine Grundlage für den Beweis, dass die Entwicklung von Programmiersprachen zu einem dominanten Teil durch Redundanzreduzierung getrieben wird, geschaffen.:Inhaltsverzeichnis Abstract I Inhaltsverzeichnis II 1 Einleitung 1 1.1 Problemstellung 1 1.2 Zielsetzung 1 1.3 Vorgehensweise 3 2 Vorbetrachtung 5 2.1 Programmierkonzepte 5 2.1.1 Definition 5 2.1.2 Programmierkonzepte in Java 5 2.2 Treiber für die Entwicklung von Programmierkonzepten 8 2.2.1 Arten der Treiber von Programmierkonzepten 9 2.2.2 Reduzierung von Redundanz in Software 10 2.2.2.1 Arten von Redundanz in Software 10 2.2.2.2 Code-Clones 11 2.2.2.3 Folgen von Redundanz in Software 13 2.2.3 Ansätze für den Nachweis von Redundanzreduzierung als Treiber 14 2.3 Auswahl Software Repositories für die Analysen 16 2.3.1 Arten von Software Repositories 16 2.3.2 Anforderung an Software Repositories 17 3 Erhebungsprozess für die Analyse von Software auf Clones 20 3.1 Aufbau des Erhebungsprozesses 20 3.1.1 Lösungsansatz 20 3.1.2 Prozessteuerung 21 3.2 Umgang mit Versionierung 22 3.2.1 Allgemein 22 3.2.2 Commit-Filter 24 3.3 Clone-Detection 25 3.3.1 Arten und Vertreter 25 3.3.2 Eigene Verwendung 28 3.3.2.1 Simian 28 3.3.2.2 CCFinderX 29 3.3.3 Laufzeitproblem und Lösungsansätze 31 3.4 Datenaggregation 32 4 Auswertung der Messungen 35 4.1 Vorgehensweise der Auswertung 35 4.2 Betrachtung von Code-Clone-Historien 35 4.3 Vergleich unterschiedlicher Konfigurationen 41 4.3.1 Vergleich unterschiedlicher Clone-Detection-Tools 41 4.3.2 Vergleich unterschiedlicher Commit-Filter 45 4.3.3 Vergleich unterschiedlicher Schwellwerte für die Erkennung 46 4.4 Untersuchung verschiedener Interessenpunkte 48 5 Nachbetrachtung 53 5.1 Fehlerbetrachtung 53 5.2 Erweiterungsmöglichkeiten 55 5.3 Schlussbemerkung 57 Anhang V Vorgehensweise der Literaturrecherchen V Verwendete Computerkonfiguration IX Beispiele für Dateien X Beispiel für Detailausgabe von Simian X Beispiel für Detailausgabe von CCFinderX XI Beispiel für aggregierte Daten XII Abbildungsverzeichnis XIII Tabellenverzeichnis XIV Programmtextverzeichnis XV Abkürzungsverzeichnis XVI Literaturverzeichnis XVII Eidesstattliche Erklärung XXIII

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

Studien har gjorts med syfte att undersöka forskningsläget samt mellanstadielärares uppfattningar huruvida elevernas intresse för historieämnet kan öka med hjälp av undervisning om lokalhistoria. Forskarna har inriktat sig på lärares uppfattningar om lokalhistoria och presenterar olika för- och nackdelar som lärarna pekar på, samt hur lokalhistoria kan användas i undervisning.  Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare. Lärarna som intervjuas i studien arbetar eller har arbetat på mellanstadiet. De delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar gällande lokalhistorisk undervisning samt varför de valt att arbeta med lokalhistoria trots att det inte längre finns med i läroplanen för mellanstadiet.  Den empiriska studien överensstämmer med forskningsläget och båda visar en rad fördelar med lokalhistorisk undervisning. Fördelar som lyfts är att undervisningen blir intresseväckande för eleverna samt att de kan göra kopplingar mellan den “lilla” och den “stora” historien. De nackdelar som presenteras är bland annat brist på material samt ekonomiska resurser. Slutsatsen blir dock att lokalhistoria är ett arbetssätt som påverkar eleverna positivt och kan öka deras intresse för historieämnet.

In this study, the characters in Donna Tartts novel The Secret History is analysed. The purpose of the study is to clarify some central values, valuations, and world views of the characters. Moreover, how the values, valuations and world views align with each other is evaluated. The study showed that the characters values loyalty, availability and to be a unique group of people. In addition to that, some valuations showed in the study is that a society is in justice when thepopulation stays at their level of social and economic status. Therefore, the characters judgeother based on what they achieve. The characters believe that the only desire of the humanbeing is to live forever, which for them is possible through the belief that death is a shift of matter. For them, death is the apex of beauty – and beauty is terror

Behind the Star-Spangled Banners curtain – an ethnological analysis of the musical Hamilton The purpose of this study is to analyze how imagined communities are constructed in the musical Hamilton (2015) and how this affects a Swedish versus an American audience’s view of the American Revolution. Through five-semi structured interviews and one participatory observation from a constructivist point of view and Benedict Andersons theory regarding imagined communities I have investigated the following questions: How is the history and the hero constructed in the musical Hamilton? How does American nationalism differ from Swedish nationalism according to the participants of the study? In what way is the audience affected by the historiography portrayed in the musical Hamilton?    The results of the study show that there is a marked difference in the view a Swedish versus an American audience have regarding Hamilton. Where’s an American audience can feel and experience the history they are presented with; a Swedish audience tends to participate in a passive matter because of the imagined communities between countries in West. It also shows popular cultures impact on the construction of identity and communities, ultimately leading to the participation in an imagined community.