Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven.

SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige.

BakgrundBakgrunden till uppsatsen är att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svårigheter skapas det dagligen problematiska situationer som påverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen från klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom området och få en ökad förståelse för barn med diagnos, för att på bästa sätt kunna ge dessa barn en fullständig skolgång. Vår förhoppning är att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda på om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten.   Syftet är att ta reda på vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola.   Våra frågeställningar är: 1. På vilket sätt stödjer pedagoger elever med neuropsykiatriska diagnoser i skolår 1-3? 2.Vilka hinder eller svårigheter finns det för pedagoger att ge det stöd elever med neuropsykiatriska diagnoser behöver?   MetodVi har valt att intervjua fyra pedagoger och två föräldrar, för att få djupare infallsvinklar och förståelse för hur de samspelar med dessa barn. Vi anser att svaren skulle bli djupare och mer ingående om vi använde oss av intervjuer istället för enkäter. Enkätsvar skulle inte ge lika mycket utrymme för tolkning som påverkar validiteten, därför anser vi att intervjuer är det som ger det rimligaste resultaten, då vi ville göra en kvalitativ undersökning.   ResultatI undersökningen har vi kommit fram till att det inte verkar finnas några större svårigheter som gör att dessa elever med neuropsykiatriska diagnoser inte skulle kunna gå i en vanlig klass. Det som kan bli ett problem är att eleverna växer ifrån varandra när de kommer upp i årskurserna, olikheterna blir då mer påtagliga för denna elev och för resten av eleverna i klassen.  Det var ingen av våra intervjupersoner som tyckte att deras barngrupp inte fungerat, utan eleverna accepterat och respekterat varandra väl. Föräldrarna tyckte klasskamraterna var mycket förstående mot deras barn och de har aldrig mött några större bekymmer från dem.  Det finns många hjälpmedel att få del av, både för föräldrar och pedagoger. Ett av de största hjälpmedlen är habiliteringen som finns som stöd för både skolan och hemmet.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.

Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare. Att lösa algebraiska uppgifter enligt en viss procedur t.ex översättning av problemsituation till ekvationer och omskrivningen till ekvivalenta ekvationer samt tolka problemsituationer är en av de viktiga procedurer som matematik forskarna menar enligt läroplanen. Många delar av dessa operationer utnyttjas i uppgifterna i svenska matematikläroböcker däremot saknar man delar av dessa procedurer i persiska läroböcker. Resultatet av undersökningen visar brist på sådana uppgifter i den persiska boken. Undersökningen av läroböckerna visar att vissa algebraiska uppgifter på sätt och viss har samma tema men att det inte innebär de många som löses på liknande sätt. När det gäller bokens facit, antalet uppgifter, formen av uppgifter, användningen av tekniska hjälpmedel skiljer sig dessa läroböcker åt varandra. Iranska matematikläroböcker refererar till de utländska matematikböckerna för urval av uppgifterna i boken men svenska läroböcker hänvisar inte till någon annan bok. Det verkar att författarna till de svenska läroböckerna själva väljer urval av uppgifterna genom att de utgår ifrån svenska läroplanen. Persiska läroböcker liknar istället den modell som används i universitetsalgebra och analyskursen i Sverige. Algebrauppgifterna jämförs efter en modern definition av algebra vilken nämns i uppsatsen. Historisk algebra tar upp viktiga personer som var verksamma inom området algebra. De hade exklusiva metoder att konstruera och lösa algebraiska uppgifter. Retoriska problemlösningar med dialog och diskussion om matematiska frågor var kännetecknet på den forntida matematiken och problemslösningar som i vissa fall förknippades med demokratiska värderingar. Därefter kommer geometrins roll i algebraiska problemlösningar som senare blir symboler i algebran. Detta blir tydligt när siffror och nya symboler kommer i användning.

According to the National Agency for Education 06-06-2010 are approximately 115 000 students graduating from Secondary School in the year of 2010. Out of these students, we know that thousands of them are hampered by reading and writing disabilities in various degrees. Have these students been given the best support needed when it comes to writing and reading? Compensation may be perceived as a goal for the pupil to catch up with the rest of the educational group or as a vehicle to go round the difficulties. In Sweden, diagnosed dyslexics are not allowed to use speech synthesis, a compensatory technical aid, during the 9th degree national tests. This study’s purpose is to discover if the usage of speech synthesis during the national test of Swedish and reading comprehension might work as a motivation booster for the students and consequently increase their test scores. This is a quantitative study including study including 15 pupils with diagnosed reading and writing disabilities. Seven of them are a part of a observation group and eight of them are a part of an experimental group. During week 6 all pupils carried out the national reading comprehension sample without aids. In week 18 the observation group did the test with the same instructions as before, while the experimental group implemented it with help from speech synthesis. The result showed that the pupils using speech synthesis improved their test scores by 20% excluding pre effect. The result also shows that the National Agency for Education’s rules for implementation of national tests in Sweden are not justified. According to today’s regulations it is ascertained that pupils with different sorts of functional disabilities are not treated equally. / Examensarbete Speciallärarutbildningen i Läs och skriv

Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp. Vidare visades det på, att stödinsatser som ges till eleverna i svenska ofta innefattade tekniska hjälpmedel samt egentid hos specialpedagog, men även individuell uppläggning av skolarbetet i klassrummet. Uppsatsen hoppas vi kommer kunna ge tips till verksamma lärare i form av nya arbetssätt samt att få se hur andra lärare tagit sig an samma problem som man själv kanske står inför samt ge ökad förståelse för de som har svårigheter med läs- och skrivinlärningen.

No description available.

A vehicle that carries a person sitting in a wheelchair has been rebuilt. The original vehicle was provided with a petrol engine, hydrostatic drive and a mechanical steering rod, making it noisy and hard to maneuver. The purpose with this project was to convert the vehicle to make it more environmental and easier to drive.A new design has been proposed where an electrical drive has replaced the noisy combustion engine and an electrical motor with joystick control has replaced the manual steering. The project was divided into two parts. One mechanical part where the construction of the drive and steering were to be decided. The other part involved programming the microprocessor and implementation of all the necessary electrical for the control system of the vehicle. The rebuild of the machine to a complete electrical machine was successful and the performance is similar to the original construction but easier to drive, less noisy and more environmental.

The project has aimed to develop a new kind of back assistive device to reduce the risk of low back problems, mainly focused to industries and workplaces where manual handling are frequently occurring. The idea for the project was introduced in spring 2010, when Martin Paulsen performed internship at Bioservo Technologies AB located in Stockholm. Bioservo Technologies had developed a force-enhancing glove, which responds to the user's movements and produces an assisting grip force, similar to the user´s own muscles. During the training period Martin Paulsen began to consider other features of the technology, which led to this thesis. This project is owned by Bioservo Technologies, conducted by Herbert Eriksson and Martin Paulsen from the Biomechanical program at Halmstad University. The aim has been to develop an idea for a future product for Bioservo Technologies. The goal of the product that has been to reduce the risk of low back problems, mainly the cases of low back pain associated with manual handling at workplaces. In order to find a solution to such complex problems as low back pain, the project has started with three pilot studies. • Literature Study: As this project´s aim has not been to produce a prototype for testing and validation, the project has instead rested heavily on a literature study. The focus of this study was to educate Herbert Eriksson and Martin Paulsen of the problem and the solutions available on the market today. The pilot study can be found as Attachent A: "A literature study about the problems of low back pain and the solutions of today." • Interviews: As the project has been conducted confidentially, no steering group could participate in the project. However, it was important to let the professions that currently work with back problems affect the project, and let their experience and knowledge influence the project. Interviews was instead introduced, and allowed experts to give valuable insight with their unique knowledge on the subject. The pilot study can be found as Appendix B: "Interviews of experts of interest concerning low back pain." • Motion Capture: A measurement of kinematic data was conducted to capture the spine motion for further analysis in Matlab, and to explore the feet´s load patterns while manually lifting. The pilot study can be found as Appendix C: "A Study of Healthy adult's foot pressure pattern in a symmetrical lifting task." These three pilot studies together form a platform for the development of the product´s function and theoretical content. While design and material has been left open, the product description focuses on the product's functional design, mechanics and electronics. In order to validate the product's mechanics, has an Appendix named Appendix D: "Calculations of how the angle alpha depends on the variable theta and the dimensions of the external spine" been added as an Appendix. / Projektet har syftat till att utveckla ett nytt sorts rygghjälpmedel för att reducera risken för ländryggsproblem, främst åt industrier och arbetsplatser där manuella lyft är frekvent förekommande. Idéen till projektet föddes redan våren 2010, då Martin Paulsen praktiserade hos Bioservo Technologies AB i Stockholm. Bioservo Technologies AB hade utvecklat en kraftförstärkande handske, som svarar på användarens rörelser och producerar en assisternade kraftutveckling, lik den egna muskelaturen. Under praktikperioden började Martin Paulsen att fundera på andra funktioner för tekniken, vilket ledde till detta examensarbete. Detta projekt är ägt av Bioservo Technologies AB, utfört av Herbert Eriksson och Martin Paulsen från Biomekanikprogrammet på Högskolan i Halmstad. Syftet har varit att utveckla en idé för en framtida produkt åt Bioservo Technologies AB. Målet med produkten som har utvecklats är att reducera risken för ländryggsproblem, främst de fall av ländryggproblem som är associerat med manuella lyft på arbetsplatser. För att finna en lösning på ett sådant komplex problem som ländryggsproblem, har projektet inledds med tre pilotstudier. • Litteraturstudie: Då projektet inte har syftat till att producera en prototyp för testning och validering, har projektet istället fått vila tungt på en litteraturstudie. Fokus med litteraturstudien var att utbilda Herbert Eriksson och Martin Paulsen om problemet, och vilka lösningar som finns på marknaden idag. Pilotstudien står att finna som Appendix A: ”A literature study about the problems of low back pain and the solutions of today”. • Intervjuer: Då projektet har bedrivits konfidentiellt har ingen styrgrupp kunnat delta i projektet. Det var dock viktigt att låta de arbetsgrupper som idag arbetar med just ryggproblem påverka projektet, och låta deras erfarenheter och kunskaper adapteras i projektet. Med anledning av detta genomfördes istället intervjuer och samtal med tre personer, som har givits tillåtelse att belysa projektet med sina unika kunskaper inom ämnet. Pilotstudien står att finna som Appendix B: “Interviews of experts of interest concerning lowback pain”. • Motion Capture: En mätning av kinematisk data genomfördes för att fånga ryggens rörelse för vidare analys i Matlab, samt för att utforska fötternas belastningsmönster vid manuella lyft. Pilotstudien står att finna som Appendix C: “A study of healthy adult's foot pressure pattern in a symmetrical lifting task”. Dessa tre pilotstudier skapade gemensamt en platå för att utveckla produkten teoretiska funktion och innehåll. Då designval och materialval har lämnats öppna har produktbeskrivningen fokuserats på produktensfunktionella utformning, mekanik och elektronik. För att validera produktens mekanik, har en bilagavid namn Appendix D: ”Calculations of how the angle alpha depends on the variable theta and the dimensions of the external spine” framställts.