Denna uppsats tar upp frågan om en teknisk artefakt, i detta fall läs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svårigheter med läsningen. Studien har fokus på läs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjälpa personer med läsning. Uppsatsens experiment beprövar en redan etablerad metod, läsa och lyssna samtidigt, genom att sätta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag i en enhet. Vi har undersökt om man kan öka läshastigheten och läsförståelsen hos dyslektiker med hjälp av sådan teknik på en läs/surfplatta. Resultatet visar en trend på att metoden fungerar. Trenden är dock bara svag enligt analysen av observationsdata då undersökningen endast utförts på tio personer. Det innebär att resultatet endast visar att undersökningen är rätt utformad men att den bör utföras i en större utsträckning för att den skall kunna representera populationen dyslektiker. / This paper investigates if a technological artifact, in this case eReader and / or tablet computer, can assist dyslexics with the reading. The study focuses on reading and the tablet computers’ functions that may help people with reading. The essay will be testing an already established method, reading and listening simultaneously, by combining a number of features and technologies that exist today into one entity. We have tested experimentally whether one can increase reading speed and the comprehension on those with dyslexia. The results indicate a trend in that the method works. However only a weak trend was observed since only ten subjects could be tested. This means that the results show that the study is properly designed, but it is suggested that the study should be conducted with a great number of test to be able to represent the population of dyslexics.

This is a product development project which has developed a prototype in order to facilitate for people using mobility devices when they want to buy a larger quantity of groceries. The prototype is a shopping cart composed with the upper part of a walker.Today there are many different types of mobility devices used by elderly and people with physical impairment. According to Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) are accidental falls the most common cause of accidents in Sweden.This project has been using Computer Aided Design (CAD) as a tool to create a visual image of the prototype. The advantage of this is to modify the functionality and performance of the prototype on the computer before the modification takes place in the real model. Using human manikins, the CAD model was rendered in natural surroundings to get as true a picture as possible. The prototype is adjustable, why various anthropometric measurements were used to fit to the individual, but not less than the 40th percentile for women, corresponding to a height of 161 cm.The project has resulted in a CAD model and a functional prototype. The prototype has been tested by a user group at Alla Hjärtans Hus (AHH) and received positive feedback. The prototype also received constructive criticism from users, so suggestions can be applied. Suggestions for further development of the prototype have been developed. The prototype needs to be modified and components must be added before it can be used in grocery retailers.

Varje dag stöter vi på förpackningar av olika slag. För många personer är öppnandet av dessa förpackningar ett svårt moment, då det krävs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero på skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgångsreumatism. Åldrandet har också en negativ påverkan på handens styrka och funktion. Ett exempel på svåröppnade förpackningar är de med skruvkork av plast. Många förpackningar för juice- och mjölkprodukter, samt PET-flaskor, har denna design. Det finns idag många hjälpmedel med syftet att öppna dessa förpackningar, men tester av befintliga hjälpmedel visar att de inte uppfyller användarnas krav på funktionalitet och användarvänlighet. Därför var målet med projektet att utveckla en funktionell produkt som passar så många korkstorlekar som möjligt, och även vara utformad så att den kommer åt korken på alla förpackningar. Som en del av produktutvecklingsprocessen intervjuades en grupp kvinnor, 67-85 år gamla, som alla upplever svårigheter med att öppna förpackningar med skruvkork. Deras åsikter och synpunkter var av stor betydelse för projektets resultat. Vidare var brainstorming, skisser, prototyptillverkning och CAD-modellering metoder som användes i projektet. CAD-modellen användes som underlag vid tillverkning av produkten. Projektet resulterade i en fungerande produkt tillverkad i aluminium, och passar alla korkstorlekar med diametern 25-41 mm, vilket omfattar alla korkar som finns på dagens förpackningar för juice- och mjölkprodukter, samt PET-flaskor. Produkten använder sig av en hävarm, som reducerar kraftåtgången med upp till 92 %, och kommer att underlätta öppnandet av förpackningar med skruvkorkar för personer med nedsatt handstyrka. / Every day we encounter various types of packaging. For many people, the opening of these packages is a difficult task, since it requires a certain degree of hand strength to succeed. Reduced hand strength can be a result of injuries or diseases such as Parkinson's disease, finger-joint osteoarthritis and rheumatoid arthritis. Aging also has a negative effect on hand strength and function. An example of packaging that is difficult to open, is the ones with a plastic screw cap. Many packages, containing juice and milk products, as well as PET bottles, have this design. Today there are many tools in order to open these packages, but tests of existing facilities indicate that they do not meet user demands for functionality and usability. Therefore, the aim of the project was to develop a functional product that fits so many cap sizes as possible, and also be designed so that it can access the cap on all packaging. As part of the product development process, a group of women, 67-85 years old, who all experience difficulties in opening packaging with screw caps, was interviewed. Their views and opinions were of great importance for the project. Furthermore, brainstorming, sketching, prototyping and CAD modeling were methods used in the project. The CAD model was used to manufacture the product. The project resulted in a functioning product made of aluminum, and fits all cap sizes with a diameter of 25-41 mm, which includes all caps in today's packaging for juice and milk products, as well as PET bottles. The product is using a lever, which reduces the power consumption by up to 92%, and will facilitate the opening of packaging with screw caps for people with reduced hand strength.

Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut  enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll. Det visade sig att fler flickor än pojkar i årskurs 4-6 hade diagnosen dyslexi i en av de undersökta kommunerna till skillnad från de andra två. Vi har valt att koppla vår studie till KASAM- teorin, eftersom det tydligt kommer fram i vårt arbete att känslan av sammanhang är viktig för att barn med dyslexi ska lyckas i skolan. Något som också har betydelse för vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns och vilken kompetens som finns bland pedagoger på skolorna är vilka ramar som styr detta. Därför har vi valt att även koppla vårt arbete till Ramfaktorteorin. Lärande sker i all interaktion människor emellan, för att elever med dyslexi ska kunna använda sig av de kompensatoriska hjälpmedlen på ett funktionellt sätt, krävs att någon med tillräcklig kunskap kan introducera dem och visa dem hur de fungerar. Vi har därför även valt att koppla vårt arbete till det sociokulturella perspektivet.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna visar dock att de inte tror att läs- och skrivsvårigheter går att förebygga helt därför att vissa elever har det genetiskt, men däremot är de överens om att det är skolans ansvar att hjälpa dessa elever till en förbättrad läs- och skrivutveckling.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne.

Purpose: my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students. Method: I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers Results: In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor.   Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus och även allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor används för att göra undervisningen tillgänglig för elever i behov av stöd.   Informanterna har själva börjat använda alternativa verktygen i samband med att de har haft elever i stora behov av stöd och har då känt ett inre krav på att ta till sig tekniken. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och skolans styrdokument. Implementeringen av it i skolan har underlättats av att en skola har befunnit sig i en positiv spiral. Olika samverkande, positiva, faktorer har gjort personalen mer förändringsbenägen. Praktiknära strategier och rutiner skulle ytterligare kunna underlätta implementering och användning. Kompetensutvecklingen inom it-området bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, snabb teknisk och pedagogisk support samt tid för att utveckla detta arbete.   Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

<p>Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. </p><p>Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: </p><p>- Vad är läs- och skrivsvårigheter? </p><p>- Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? </p><p>- Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? </p><p>På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. </p><p>Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...</p>