This study is an empirical work about healthcare in the process of transformation. The speciic healthcare concerns foot and leg wound care within the homecare. The theoretical frame of the study relies on the Activity theory applied onto the healthcare workers involved into the wound care of the hard healing leg and foot ulcers. The transformation process involving this activity is seen as the example of the expansive learning and which is part of the activity theory. The method used is known, according to the Engeström (the leading figure within the currunt Activity research) as "etnography of trouble". The focus is on identifying conflicts which take place within the work activity. The purpose of the study was to increase understanding of how the wound care business is performed in home care in light of expansive learning theory. Results show the need for the wound care within the homecare to develop at the subject level as much as the system level. There are two specific developmental areas in concern, the tehnical-instrumental (development of digital assistance) and interaction-communication dmension (development of a new communication channel on vertical level). Both solutions liberate individuals competens. In the question of communication channel connected to the leadership this would create conditions for tehnical solutions to appear quicker. / Detta studie är ett empiriskt arbete och handlar om vårdarbete i förändring. Det specifika vårdarbete som denna studie behandlar är vård av ben- och fotsår (svårläkta sår) inom hemsjukvården. Teosretiskt anlägger jag ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på vårdpersonalens arbete med svarläkta sår. På den förändringen som sker i sårvårdens praktik tar jag det analytiska greppet att jag betratar den som ett möjligt exempel på expansivt lärande. metod har varit inriktad på det som Engeström kallar för "etnography of trouble". En viktig fokus har varit att komma åt motsättningar, spänningar, eller "gnissel" i vårdverksamheten. Insamlade data består av observationer, intervjuer och dokumentation. Syftet med studien har varit att öka förståelse för hur sårvårds verksamhet utförds inom hemsjukvården i ljuset av Expansivt lärande teori. Resultatet visar att sårvård inom hemsjukvården behöver utvecklas likaså på subjekt som på systemnivå. Två specifik utvecklingsfaktorer handlar om teknisk/instrumentell dimension (utveckling av en ny kommunikationskanal på vertikal nivå). Båda lösningar frigör individens kompetens. Skulle det öppnas en mer direkt kontakt med ledningen det skulle skapa förutsättningar för snabbare utveckling av nödvändiga tekniska lösningar.

Les résultats de cette recherche faite auprès de cadres intermédiaires qui sont les gestionnaires des infirmières travaillant dans des programmes de personnes âgées en perte d'autonomie liée au vieillissement(PALV) montrent qu'il est difficile d'y attirer de nouvelles infirmières en raison du peu de popularité du domaine de la gériatrie.Afin d'y attirer des candidates, les cadres peuvent faire valoir le défi de gérer des situations de santé souvent complexes, la flexibilité des horaires de travail,l'autonomie dont elles disposent dans l'organisation de leur travail, le nombre de week-end de travail moins élevé que dans les hôpitaux et l'absence de travail supplémentaire obligatoire. Selon ces cadres, la rétention des infirmières dans de tels programmes PALV ne crée pas problème. Pour favoriser davantage cette rétention, des mesures élaborées d'orientation et d'encadrement des nouvelles infirmières de même que des mécanismes d'évaluation formelle doivent être mis en place, des efforts doivent être faits pour répartir équitablement les tâches, pour amener les infirmières à agir en tant que gestionnaires de cas et à se délester de tâches au profit des infirmières auxiliaires, et pour les sensibiliser à l'importance de la notion de prise en charge de sa santé par le client; des activités de formation continue significatives pour les infirmières doivent être élaborées à partir de l'analyse de leurs propres besoins et enfin des charges de travail particulières doivent être offertes aux infirmiàres de 55 ans et plus dans le but de les retenir au travail. / The results of this research done with middle managers who are the immediate superior to nurses working in programs for persons with loss of autonomy related to aging (PALV), also known as home care, show that it is difficult to attrack new nurses to these programs because of a lack of popularity in the field of geriatrics. In order to attrack candidates to these programs, the managers responsible for the organization of work could promote the challenge of managing health situations which are often complex, the flexible work hours, the autonomy that the nurses have in scheduling their route, the fewer weekends of work as compared to hospitals and the lack of obligatory overtime. According to the managers there are no more departures from these programs than for other programs. To further support this retention, managers must put into place a well developed orientation and structure for nurses, mechanisms must be instituted for formal performance evaluations,close attention must be paid to the equitable distribution of tasks, and efforts must be made to guide nurses to function as case mangers and to benefit from assigning tasks to nursing assistants. To sensitize them to the importance of the notion of the client taking charge of their health, pertinent continuing education activities must be developed and offered to nurses based on an analysis of their particular needs, and finally, specific workloads must be offered to nurses 55 years of age and older in order to keep them at work.

The purpose of this study is to understand how eldercare managers, in their assessments of home care, needs to make individual decisions and at the same time keep to municipality’s guidelines. Our research questions deal with how eldercare managers make individual assessments and at the same time consider general municipality’s guidelines in their estimations of need for homecare assistance and how eldercare managers experience that individual assessments and general municipal guidelines relate to each other in estimations of needs for homecare assistance. Nine qualitative, semi-structured interviews were conducted with social workers working with needs assessments within the eldercare. The results were analyzed through Lipsky’s theory on street-level bureaucracy and the concept of discretion. Our main conclusions from this study is that it is a complex work to estimate needs for homecare assistance when considering both individual assessments and general municipal guidelines. Our results showed that the needs of the individual are more important in the cases where guidelines and the person’s needs differ. Our study also showed that the eldercare managers, as a rule, follow the guidelines as long as they coincide with the assessment of individual needs, but the guidelines function as a guidance and not as something definite. The eldercare managers don’t feel that the relation between municipality guidelines and individual decisions is a problem. The complexity was rather evident in the lack of judicial security and justice in the work with the assessment of individual needs.

Bakgrund: När anhöriga vårdar palliativ närstående i hemmet behöver de ett fullgott stöd från hälso- och sjukvården. Detta för att klara av omvårdnadssituationen samt parallellt hantera sorgeprocessen under hela sjukdomsförloppet. Hälso-och sjukvårdspersonal behöver kunna fånga upp och förse anhörigvårdare med rätt insatser för att bibehålla deras hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda palliativ närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Många anhöriga känner ambivalens inför sin roll som anhörigvårdare. För att hantera denna roll är många anhöriga i behov av en tydlig roll- och ansvarsfördelning, både mellan hälso- och sjukvårdspersonal men även andra inblandade parter. Flera anhöriga belyser en önskan om att få möjlighet till mental och känslomässig förberedelse för att växa in i sin roll som anhörigvårdare. De viktigaste faktorerna för att vårda närstående med framgång är anhörigas känsla av säkerhet, trygghet och tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Anhöriga ställs inför varierande utmaningar vilket leder till behov av olika former av stödinsatser och information från hälso-och sjukvårdspersonal. Konklusion: För att klara av rollen som anhörigvårdare behöver anhöriga känna att de får tillgång till rätt och adekvat stöd från hälso-och sjukvårdspersonal samt inblandade parter. / Background: Relatives’ nursing their next of kin facing end of life at home, needs adequate support from the healthcare to successfully handle the caring situation as well as their grieving process during the illness trajectory. Healthcare professionals need to be interceptive and provide the right interventions to maintain the health and quality of life in family caregivers Aim: To describe family caregivers’ experiences of nursing a relative facing end of life in a home setting. Method: Qualitative literature review based on ten scientific articles. Findings: Experiences of ambivalence towards the role of family caregivers. To manage the family caregiver role distinct distribution of care responsibilities between health care professionals is needed, as well as an expressed desire for mental and emotional preparedness to grow in their role as family caregiver. Important considerations to successful family caregiving are the relatives’ feelings of security and trust towards the healthcare professionals. Varying challenges in family caregiving need to be addressed and supported by healthcare professionals. Conclusion: To master the family caregiver’s role it’s important to get access to right and timely support from healthcare professionals as well as involved parties.

Denna rapport utvärderar företag och verksamheter med telemedicinska produkter som finns på den svenska marknaden inom hemsjukvård för områdena Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, neonatalsjukvård samt hjärtsvikt. Även säkerhetsaspekter, verifierad nytta samt områdeskvantifiering för funna produkter behandlas. Detta genomfördes genom en avsökning av marknaden där säkerhetsaspekter och underlag för verifierad nytta undersöktes. Med telemedicin kan sjukhus och patienter trådlöst kommunicera och överföra mätdata, trots långa avstånd. Detta ger vinster för samhälle, miljö och patient. Avsökningen av marknaden erhöll resultatet: sju verksamma företag med telemedicinska lösningar och fem verksamheter med forsknings- och utvecklingsprojekt.   Sammanfattningsvis blir det tydligt att många telemedicinska projekt fortfarande är i utvecklingsstadiet. Orsaker till detta är att teknikutveckling är dyrt och kräver utbildning, något som kan bortprioriteras om det redan finns fungerande och implementerade system i samhället. Slutsatsen är att telemedicin har stor potential att minska antalet sjukhusbesök per patient och att majoriteten av produkterna på den svenska marknaden finns i norra delen av landet, där glesbygden är som störst. / This report investigates companies and businesses with telemedicine products on the Swedish market within home care regarding Chronical Obstructive Pulmonary Disease (COPD), neonatal care and heart failure. Safety issues, verified benefits and classification of the products were focus points for the investigation. Key components investigated were safety aspects and if the products had proven benefits. With the use of telemedicine, hospitals and patients can wirelessly communicate and transfer data, despite long distances. Benefits can be seen for the society, the environment and the patient. Seven companies with solutions in telemedicine and five businesses with projects in research and development within the telemedicine market, were found from the investigation.   Many of the telemedicine products are still in the development phase. Development is expensive and requires education and might therefore be unprioritized due to already existing solutions in the society. The conclusion of this report is that telemedicine has a big potential to reduce the need to stay at the hospital and that the majority of the products on the Swedish market are located in the northern part of the country, due to the sparsely populated area.

Studien hade till syfte att få förståelse för om stödbehovet för undersköterskorna inom hemtjänsten förändrats efter utbrottet av Covid-19 pandemin. Den hade även till syfte att undersöka om ledarskapsstilen hade möjlighet att tillgodose undersköterskans behov av stöd. Denna kvalitativa studie baserades på sex individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och enhetschefer inom kommunal hemtjänst i Mellansverige. Materialet analyserades tematiskt utifrån olika teorier som systemteori samt transformativt och transaktionell ledarskapsteori. Genom resultatet framgick det ett utökat stödbehov, och då i form av exempelvis information, handledning samt tydliga arbetsrutiner. Resultatet förordar även transformativt samt transaktionellt ledarskap för att stötta undersköterskorna.

Inledning. Den demografiska utvecklingen leder till ett ökat vårdbehov för de äldre. Hemsjukvården idag är en växande del av hälso- och sjukvården i Sverige. Teknisk utveckling leder till att fler sjukvårdsinsatser kan göras i hemmen, av både sjukvårdspersonal, närstående eller patienten själv. Ett avancerat tekniskt hjälpmedel är läkemedelsrobot. Evidensen för effekterna av läkemedelsrobot är mycket liten. Syftet med studien är att sammanställa befintlig forskning om erfarenheter av läkemedelsrobotar i hemsjukvård ur patienters, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod En scoping review där16 artiklar inkluderades i studien. Resultat Utifrån syftet identifierades följande teman; Att ha behov av och komma ingång med en läkemedelsrobot, Att använda en robot i vardagen, Att känna sig självständig, Att bli påmind om att ta läkemedel, En ökad adherence, Att lita på en robot och En robot tar över vårdpersonalens arbete. Slutsats Läkemedelsrobotar är ett sätt att förenkla vården och avlasta arbetsbördan för personalen men också öka självständigheten och säkerhet för patienter.

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet. / Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.

Introduction : Les personnes âgées vivant à domicile font des chutes qui peuvent entraîner des conséquences graves. La possibilité de les détecter et d’intervenir rapidement grâce à la vidéosurveillance intelligente constitue une avenue prometteuse. Objectif : L’étude vise à explorer la perception et la récep-tivité des acteurs du système de santé face à l’utilisation de cette technologie sous trois aspects : la transmission des images, l’accessibilité de leur clientèle à cette technologie et son introduction dans leur pratique. Méthodologie : Sept groupes de discussion focalisée ont permis de recueillir le point de vue de 31 participants. Une analyse de contenu avec le logiciel N’Vivo a été réalisée. Résultats : Les participants estiment que les images de chute pourraient parve-nir au CLSC, au proche aidant, au 911 ou à une centrale de surveillance. Ils considèrent que des critères d’admissibilité seraient nécessaires pour favoriser l’accessibilité à la vidéosurveillance intelligente qui, croient-ils, pourrait améliorer les interventions en termes de gestion des urgences lors de chutes et de déter-mination de leurs causes. Conclusion : Les participants sont favorables à la technologie proposée, mais ils requerraient une période d’adaptation afin d’ajuster leur pratique. Ils suggèrent la réalisation d’un projet pilote qui validerait cette technologie. / Introduction: Elderly living at home fall and this may result in severe consequences. However, rapid detection and effective intervention using an intel-ligent videomonitoring system is very promising. Objective: The study aims at exploring the perception and receptiveness of healthcare providers regarding this technology from three angles: image transmission, the accessibility of their cli-ents to such a system, and its introduction in their practice. Methodology: Seven focus groups allowed 31 healthcare providers to express their points of view. A content analysis was performed with N’Vivo software. Findings: Participants reckon that CLSC, caregivers, the 911 or a central call center might receive im-ages of falls. They believe that admission criteria might have to be developed in order to ensure accessibility to the videomonitoring system which, they think, could improve their interventions in terms of emergency management when falls occur as well as of cause seeking. Conclusion: The participants are in favour of using the intelligent videomonitoring system, but they might require an adaptation period in order to adjust their practices. They have recommended that a pilot study be carried out to confirm its feasibility in a real-life setting.

Estudo quantitativo, descritivo, transversal, visando avaliação da estrutura, do processo e do resultado em diálise peritoneal domiciliar. Participaram 90 pacientes em diálise peritoneal domiciliar de municípios em Sergipe de novembro de 2011 a julho de 2012. Foi empregado o referencial teórico da Avaliação de Cuidados em Saúde proposta por Donabedian (1980). A coleta de dados foi realizada por meio de entrevista e observação sistematizada em domicílios com pacientes e cuidadores e por meio de consulta aos prontuários de saúde. Foram utilizados os programas Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) versão 20 e Epi info versão 3.5.1 do Centers for Disease Control and Prevention- CDC e para a análise testes paramétricos e não paramétricos. Em relação ao componente estrutura o espaço predominante para a realização da diálise peritoneal foi o quarto (98,9%). Havia rachaduras nas paredes em 15,5% e infiltrações em 11,1% dos domicílios. A água era tratada em 87,7% das casas e com rede de esgotamento sanitário em 76,6%. Em 76,6% das residências constatou-se a existência de pia para higienização das mãos localizada no quarto. Quanto aos pacientes 41,1% estavam na faixa etária entre 60 a 79 anos, 56,7% do sexo masculino, baixa escolaridade 40,0% e renda per capta menor que um salário mínimo para 64,5%. As comorbidades mais prevalentes foram a hipertensão arterial e o diabetes mellitus. Quanto ao componente processo, faltas as consultas médicas foram de 38,9%. 51,1% pacientes realizavam DPA e 53,3% utilizavam o cateter Tenckhoff cuff duplo. Constatou-se a falta de registro nos prontuários da troca do equipo obedecendo a o prazo de validade para 43,3% dos pacientes. A solução dialítica em 26,7% das casas estava armazenada diretamente sobre o piso. 11,1% dos pacientes não tinham registro do dialisato efluente após o procedimento dialítico. Quanto ao componente resultado constatou-se que 42,1% apresentaram um ou mais episódios de peritonite. Pacientes com dois anos ou mais de tratamento apresentaram maior chance de peritonite (p = 0,01). A mediana de tempo da terapia foi de 23 meses. Houve associação entre ocorrência de peritonite e as variáveis integridade das paredes (p<0,026), troca do equipo fora da validade (p<0,049) e número de faltas nas consultas médicas, (p= 0,01). Quanto à infecção no orifício de saída do cateter peritoneal (IOS), 62,2% pacientes tiveram um ou mais episódios. Houve associação entre IOS e renda familiar (p< 0,019), não capacitação do cuidador ou paciente (p<0,028) e tempo de tratamento (p=0,015). 16,7% dos pacientes apresentaram como complicações mecânicas a drenagem inadequada. 88,9% dos pacientes referiram estar satisfeitos com a diálise peritoneal no domicílio. Os componentes relacionados à estrutura, processo e resultado mostraram que pacientes e cuidadores estão expostos a riscos que podem agravar o estado de saúde. Ressalta-se a importância da visita domiciliar e a educação permanente, como também o estabelecimento de parcerias com os profissionais da Estratégia de Saúde da Família sob a supervisão do enfermeiro da Clínica de Diálise, a fim de desenvolver ações de cuidado seguro para a prevenção de complicações no paciente em diálise peritoneal domiciliar. / This is a quantitative, descriptive and cross-sectional study, aimed at the assessment, the structure, the process and the outcome in peritoneal dialysis at home. The participants were 90 patients undergoing peritoneal dialysis at home in municipalities of the Sergipe State during the period from November 2011 to July 2012. The theoretical framework of the Health Care Assessment, proposed by Donabedian (1980), was employed. Data collection was performed through interviews and systematic observation in households with patients and caregivers and through consultations with medical records. We used the programs Statistical Package for Social Sciences (SPSS), version 20, and Epi Info, version 3.5.1, from the Centers for Disease Control and Prevention (CDC), and, for analysis, parametric and non-parametric tests. Regarding the component \'structure\', the predominant space for the accomplishment of peritoneal dialysis was the room (98,9%). There were cracks in the walls in 15,5% and infiltration in 11,1% of households. The water was treated in 87,7% of the houses and there was a sewage system in 76,6% of them. 76,6% of the surveyed households had a sink for hand -washing located in the room. As for patients, 41,1% were aged between 60 and 79 years, 56,7% were males, 40,0% had low schooling and 64,5% had a per capita income lower than a minimum wage. The most prevalent comorbidities were arterial hypertension and diabetes mellitus. Regarding the component \'process\', the absences to medical visits reached 38.9%. 51,1 % of patients performed APD and 53,3 % used the double Tenckhoff cuff catheter. It was found a lack of registration in the medical records of the exchange of the unit in line with the expiration date to 43,3 % of patients. The dialytic solution in 26,7 % of homes was directly stored on the floor. 11,1% of patients had no record of the effluent dialysate after the dialysis procedure. Regarding the component \'outcome\', it was found that 42,1% showed one or more episodes of peritonitis. Patients with two or more years of treatment showed a higher chance of peritonitis (p=0,01). The median of therapy time was of 23 months. There was an association between the occurrence of peritonitis and the variables \'integrity of walls\' (p<0,026), \'exchange of unit out of date\' (p<0,049) and \'number of absences in medical consultations\' (p = 0,01). Regarding infections in the exit orifice of the peritoneal catheter (IOS), 62,2 % of patients had one or more episodes. There was an association between \'IOS\' and \'family income\' (p<0,019), \'lack of training of the caregiver or the patient\' (p<0,028) and \'treatment time\' (p= 0,015). 16,7% of patients showed inadequate drainages as mechanical complications. 88,9% of patients reported being satisfied with peritoneal dialysis at home. The components related to the structure, process and outcome showed that patients and caregivers are exposed to risks that may aggravate the health condition. It should be emphasized the importance of home visits and continuing education, as well as the establishment of partnerships with professionals of the Family Health Strategy, under the supervision of the Dialysis Clinic\'s nurse, in order to develop actions for safe care to prevent complications in patients undergoing peritoneal dialysis at home.