När frågor som rör upprustning av försvaret och Sveriges krisberedskap får allt större uppmärksamhet blir förekomsten av hotbilder högst närvarande. Den här studien syftar till att bidra till forskningsområdet om hur hotbilder ser ut i Sverige. Studien gör det genom att undersöka hotbilder i kontexten av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Närmare bestämt så svarar studien på vilka hotbilder som MSB har arbetat med under perioden 2009–2019 och hur det har förändrats över tid. Slutsatsen är att MSB till en början endast hade samhället och individen som utgångspunkt men att det här gradvis förändras när också hotbilder som kan resultera i krig förs in i riskanalysen. Vid sidan av den här utvecklingen följer att MSB allt mer väljer att inte göra skillnad på hotbilder i krig och fred. Studien analyserar publikationer utgivna av MSB och sorterar de hotbilder som identifieras i materialet utifrån hotbildskategorierna mänsklig säkerhet och statssäkerhet. Kategorierna är baserade på begrepp i den tidigare forskningen av hotbilder och representerar två olika synsätt på vad hotbilder är som bottnar i individuell respektive statlig säkerhet. Genom att inkludera båda tar den här studien ett helhetsgrepp på vilka hotbilder MSB har producerat under periodens gång.

<p>Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses</p>

Never before have so many moved so frequently as now. Mobility lies at the centre for the concern ofstates, business and technological development. Some even claim that we are witnessing a mobility turn inthe social sciences. However, as the capacity to move has increased so too has the control and surveillanceof mobility become more extensive. Since September 11, 2001 security has been the defining paradigm fora variety for actors. The mobility security regime implies among other things that passengers are in somesense always suspect. The securitization of mobility, however, is not a post 9/11 phenomenon. TheSchengen Convention has lead to a dismantling of the inner borders of the member states of theEuropean Union. The Constitution of the European Union guarantees the four freedoms of circulation –of goods, services, people and capital. At the same time Schengenland implies also that the mobility ofnon-Europeans is highly monitored and controlled.The paradox of “free” mobility and heightened control of movement is the major theme of this senioressay. Airports have emerged as a key channel and space for securing and sorting out mobilities. Thus, thesecuritization of mobility has made airports key spaces that enact differential mobility rights. How doesthe securitization of airports affect the mobility rights of individuals and what consequences do thebiometric and digital controls have for individual travellers? These are the questions that are examined inthis essay. Theories of mobility, security and images of threat provide the analytical context of this study.The empirical material draws on interviews made with individuals that have experienced “ethnic profiling”and have been the target of extra security checks. In order to provide a more nuanced picture of oursubject, we have also interviewed passengers who experienced “positive discrimination”. The material athand also includes on interviews with security staff as well as security training personnel.One of our conclusions is that people of foreign origin or with a non-Scandinavian look are morelikely to be the object of additional security checks. All of the informants substantiate that security checksat airports are not random and are convinced that the reason for the additional security check is fear ofcertain kind of people. Predictably, those responsible for the security maintain that this is not the case andclaim that the possibility of making subjective judgements and control people even if the metal detectordoes not give off an alarm signal, is a part of the security routine. Passengers are thus unaware of whetherthe extra controls are based on spot-checks or the subjective assessments of security staff. The subjectiveelement combined with media images and threat discourses increase the likelihood for “ethnic profiling”of passengers.Key words: airports, place, mobility, security, profiling, threat discourses

Inom svensk säkerhetspolitik har Ryssland varit ett säkerhetshot som har funnits på dagordningen och debatterats flitigt under de senaste decennierna. Med dagens perspektiv kan det fastslås att Sverige har agerat trögt och långsamt på Rysslands ambition att växa till stormakt igen. Studiens syfte är att visa hur den ryska hotbilden mot Sverige kommunicerats mellan 2008–2022 i officiella dokument som har varit vägledande för att utforma svensk försvars- och säkerhetspolitik. Genom att använda Buzan et al. säkerhetiseringsteori och studera ett retrospektivt perspektiv har studien bidragit till forskning om varför somliga säkerhetshot blir säkerhetiserade medan andra inte.  Sammanfattning av studiens resultat kan bekräfta resonemanget om att militära frågor har normaliserats på politikerområdet under perioden 2008–2022. Motviljan till säkerhetisering av Ryssland kan bero på nya vidgade säkerhetsbegrepp som cyberkrigföring, informationspåverkan, terrorism, vilka har ersatt de traditionella militära hoten. De nya bredare hoten hamnar ofta inom det civila samhället vilket utmanar det dagliga och fredstida samhället, vilket också kan leda till att ansvaret och de ekonomiska resurserna för att omhänderta dessa problem hamnat på fler civila myndigheter och inte bara försvaret. Sveriges säkerhetspolitik har genomgående under perioden haft stark koppling till den globala säkerheten, där internationell säkerhet har haft företräde framför nationell säkerhet. Studien visar att det har skett en förändrad syn på och utveckling av, Sveriges militärgeografiska område under åren 2008–2022 vilket kan ha påverkat synen på säkerhetshot inom svenskt närområde.

<p>IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.</p><p>Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas. I fallet med IPTV handlar det dessutom om en sammanslagning av flera existerande tekniker till en ny, vilket ger upphov till möjligheten att hotbilder ärvs från de tidigare miljöerna till den nya. På Internet har säkerheten under en lång tid varit ett hett diskussionsämne och är ständigt en aktuell fråga för alla inblandade. Då IPTV baseras på bredbandsteknik och tjänster kan skapas utifrån samma förutsättningar som på Internet, ökar detta också kraven på att säkerhetstänkandet ärvs likaså. Ett relaterat område som i nuläget får ständig uppmärksamhet angående dess säkerhet är IP-telefoni vilket ytterligare grundar funderingarna kring IPTV och säkerhet.</p><p>Inriktningen på vår studie har inledningsvis varit att utreda begreppet IPTV och dess relationer till liknande företeelser, vilket sedan utmynnat i en undersökning kring hotbilder inom IPTV, vilket har bedrivits utifrån fyra identifierade säkerhetsfaktorer. Övergripande riktlinjer har sedan skapats för att ge exempel på hur säkerhetsarbete inom IPTV kan bedrivas. Inom tjänsteområdet märks vikten av att kunna skapa säkra leveranssätt för tjänsterna och dess innehåll. Detta gör också att tjänster är beroende av en tillräckligt god infrastruktur. Vidare lyfts tekniska standarder fram som något viktigt inför framtida utveckling av IPTV. För användare är kundsupporten en viktig faktor för att skapa acceptans och upplevelsekvalitet. Ekonomiska dilemman, med konkurrensen som en av de viktigaste punkterna, involverar bland annat ökade satsningar inom tjänsteutbud och att kunden ska stå i centrum.</p>

Denna uppsats har sin utgångspunkt i de dramatiska händelserna i USA den 11 september 2001.Det amerikanska samhället och hela den västerländska världen togs på sängen av en terrorattack vars resultat och konsekvenser sällan har skådats. Den genomfördes på ett sätt som det ameri-kanska luftförsvaret inte var förberett på att möta. De västerländska försvarsmakterna är upp-byggda för att möta konventionella hot. Så är även det svenska luftförsvaret som baserar sin upp-byggnad på en hotbild från det kalla kriget. Med asymmetri som teoretiskt ramverk beskriver denna uppsats de nya hotbilder som storskalig terrorism utgör. Den baserar sig på de asymmet-riska kategorier som de amerikanska forskarna Steven Metz och Douglas Johnson presenterar. Uppsatsen undersöker, utifrån det scenario som utspelade sig i USA, det svenska flygvapnets agerande, perioden kring 11 september, och möjligheter att ingripa mot asymmetriska hot. Upp-satsens slutsats är att det svenska flygvapnet höjde beredskapen och löste sin tilldelade uppgift: att hävda den territoriella integriteten med IKFN som grund. Uppsatsen ger svar på att dessa insatsregler är utformade utifrån en hotbild baserad på en symmetrisk motståndare i ett konven-tionellt krig. Huvudslutsatsen är att de nu föreliggande insatsreglerna inte är tillräckliga för att möta de nya asymmetriska hotbilderna där storskalig terrorism är en metod. / This essay has its starting point in the dramatic events that took place in the USA on 11 September 2001. American society and the whole western world were caught by surprise by a terrorist attack whose devastated results and con-sequences no one could have foreseen. It was conducted in a way the North American Air Defence had not anticipated and therefore was not prepared to meet. The western armed forces are built up to meet conventional threats. Likewise the Swedish Air Defence is built up from a threat assessment based on the Cold War. With asymmetric warfare as a theoretical framework this essay describes the new threats that large-scale terrorism is an example of. It is based on the asymmetric categories that the American scientists Steven Metz and Douglas Johnson present. The essay examines, on basis of the scenario that took place in the USA, the Swedish Air Force`s possibility to intervene against asymmetric threats. The conclusion of the essay is that the Swedish Air Force raised its alert status and solved its main task: to maintain the territorial integ-rity on the basis of IKFN. IKFN is the foundation for the Swedish Rules of Engagement in peacetime and neutrality. The essay states that these ROEs are formed on the basis of a threat assessment of a symmetric opponent in a con-ventional war. The main conclusion is that the current Rules of Engagement are not sufficient to meet the new asymmetric threats where large-scale terror-ism is a method. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ”säkerhetiseringsteorin”.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer. Frågorinom de politiska och samhälleliga områdena får däremot ökad säkerhetsmässig laddning underperioden. Tre sakfrågor som kan illustrera detta, och som särskilt lyfts fram såsom säkerhetshotunder perioden, framtonar i den kvalitativa delen av analysen: Miljöförstöringen och Kronkriseni periodens början och Rasism/Främlingsfientlighet i dess slut. EU-medlemskapet i periodensmitt visar sig också ha stort säkerhetsmässigt genomslag. Utifrån analysen konstateras att Sverigeunder perioden har blivit säkrare avseende externa och konkreta hot men osäkrare avseende interna,mer abstrakta. Dessa hot och de åtgärder man sätter in emot dem är svårare att kvantifiera,varför Sveriges osäkerhet (eller, mer specifikt: Riksdagens upplevda osäkerhet) ur denna synvinkel,och i motsats till vad som refereras i första meningen ovan, har ökat under perioden.Avslutningsvis diskuteras två möjliga implikationer för tiden efter den studerade:antalet sakfrågor som av statsmakterna betraktas som säkerhetsfrågor kan visa sig öka och,parallellt med detta, svensk säkerhetspolitik kan visa sig få legitimeringsproblem hos folket. / Sweden has been said to have become increasingly safe, security policy-wise, during the 1990s.At the same time there has been an increased focus on a widened security concept, which couldwell mean an enlarged variety of threats and, thus, a potentially larger insecurity. This essayanalyses the evolution of the Swedish Parliament´s discourse on state security during the period1991-2001. The documentary research of the essay is carried out through a quantitative as well asa qualitative content analysis of the government declarations with their successive party leaderdebates from the period. The theoretical framework this analysis is performed within, is thesocial constructivist theory of Buzan, Wæver and de Wilde on a widened security concept and“securitization” of political issues.The analysis shows that issues within the military, ecological and economical sectors aresecurity laden at the beginning of the period but that these sectors are subsequently desecuritized.Issues within the political and societal sectors are on the other hand given an enhanced value,security wise, during the period. Three points of issue illustrating this are specifically pointed outas threats to security during the period and are, consequently, also sifted out in the qualitativepart of the analysis: The environmental pollution and the financial crisis at the beginning of theperiod and racism/xenophobia towards the end of it. The EU membership in the middle of theperiod also manifests itself as having substantial impact on security.Sweden is, in the analysis, shown to have become safer in respect of external and tangiblethreats but increasingly unsafe in respect of internal, more abstract, ones. Since these threats, andthe measures taken against them, are more difficult to quantify, Sweden’s overall security as astate (or, more specifically: the security perceived by the Parliament) from this perspective, andin contradiction to what was referred in the first sentence of this abstract, has de-creased duringthe period.Two possible future implications have, by way of conclusion, been identified:- The amount of issues that the Swedish Government authorities, in explicit terms, regard asthreats to state security may prove to increase as the definition of its reference objects widensfrom the national state and its citizens, and, parallel to this;- Swedish security policy may, for much the same reasons, get problems of legitimacy among itspeople. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Estland har under 1990-talet genomfört en förändring från en del av allsovjetiskt system till en självständig stat. Statsapparatens roll har fått en helt ny mening.Detta arbete granskar de estländska myndigheternas syn på hotbilden mellan 1997 – 2000 och i deras roll i utarbetning av en säkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Hur såg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn på hot och hur förändrades synen på hot under tiden? Vilken är myndigheternas roll i utarbetning av säkerhetsagendan? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play. Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas. I fallet med IPTV handlar det dessutom om en sammanslagning av flera existerande tekniker till en ny, vilket ger upphov till möjligheten att hotbilder ärvs från de tidigare miljöerna till den nya. På Internet har säkerheten under en lång tid varit ett hett diskussionsämne och är ständigt en aktuell fråga för alla inblandade. Då IPTV baseras på bredbandsteknik och tjänster kan skapas utifrån samma förutsättningar som på Internet, ökar detta också kraven på att säkerhetstänkandet ärvs likaså. Ett relaterat område som i nuläget får ständig uppmärksamhet angående dess säkerhet är IP-telefoni vilket ytterligare grundar funderingarna kring IPTV och säkerhet. Inriktningen på vår studie har inledningsvis varit att utreda begreppet IPTV och dess relationer till liknande företeelser, vilket sedan utmynnat i en undersökning kring hotbilder inom IPTV, vilket har bedrivits utifrån fyra identifierade säkerhetsfaktorer. Övergripande riktlinjer har sedan skapats för att ge exempel på hur säkerhetsarbete inom IPTV kan bedrivas. Inom tjänsteområdet märks vikten av att kunna skapa säkra leveranssätt för tjänsterna och dess innehåll. Detta gör också att tjänster är beroende av en tillräckligt god infrastruktur. Vidare lyfts tekniska standarder fram som något viktigt inför framtida utveckling av IPTV. För användare är kundsupporten en viktig faktor för att skapa acceptans och upplevelsekvalitet. Ekonomiska dilemman, med konkurrensen som en av de viktigaste punkterna, involverar bland annat ökade satsningar inom tjänsteutbud och att kunden ska stå i centrum.

The research paper examines the relation between theoretical descriptions of hybrid warfare and national observation of the phenomena in the Baltic countries. The study is based on the research problem that there is no coherent definition and scholarly debate about the nature of hybrid warfare. By comparing theoretical hybrid components with threats in the national security- and defence concepts of Estonia, Latvia and Lithuania, the study aims to determine whether the theories accurately reflect empirical perception. The theoretical framework was based on 3 theories of hybrid warfare, which describes both military and non-military aspects of hybrid threats. The research study is that of a comparative case study. The security- and defence concepts is studied through the method of qualitative text analysis. The results of the study show that several of the hybrid components is described and is seen as a threat in the cases. However, the results were impaired, mainly due to temporal difference between studied texts, incoherent definitions of central concepts and lacking distinctions between internal and external influences in text and theory. The analysis concludesthat a continued focus on the inclusion of non-military means is relevant in studies about hybrid warfare and contemporary conflict.