No description available.

SammanfattningJag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören.

Denna studie har i syfte att språkvetenskapligt undersöka hur reklamgenren förädras i ett komprimerat format, formatet googleannonser. För att få fram de språkliga dragen analyseras 30 st googleannonser ur ett genreperspektiv med innehålls-, strukturell och interpersonell analys som metod. Resultatet visar på ett flertal gemensamma drag med traditionell reklamgenre men uppvisar också skillnader. En strukturell skillnad är att googleannonsens rubrikdel tenderar att vara hybrid, de innehåller ofta både information om tjänster och produkter tillsammans med företagsnamn. Andra språkliga drag från materialet är bortprioriteringen av innehållsliga och interpersonella drag annars vanligt återkommande i traditionell reklamgenre. De gemensamma dragen för googleannonserna skulle kunna ingå i en ny modifierad subgenre till traditionell reklam, där nya konventioner för utformingen utvecklats.  The purpose of this study is to explore how the advertising genre adapts to a compressed format, from a linguistic perspective. The format being Google ads. 30 Google ads are analyzed with a content, structural and interpersonal method to distinguish linguistic features. The result shows multiple linguistic features related to traditional advertising genre. The study also finds diffrences. One divergent structural feature is the Google ads headline, who tends to have a hybrid function that includes both information about the product and information about the company. The material differ in comparison to traditional advertinsing genre in content and structure features, where some parts have been prioritized due to the limiting format. The new features for the Google advertising genre could be a part of a new modified subgenre, where new conventions has developed.

The Yarn Factory is a factory that produces yarn made from algae. The project is located 20 kilometers southwest of Eskilstuna, near a small community called Lista. In a previous project the site was altered so that an old lake was restored to its former state and it is by the banks of this lake the project is located. The Yarn Factory utilises this lake to grow the algae for the yarn production. At the same time, the community does not have a place to gather today. The Yarn Factory will serve as a place for them but also outsiders to meet, learn and be inspired by innovations in the fabric industry, but also to come in contact with nature.  The project is built in wood with big glass elements to maximise the possibilities to look into the factory. Throughout the building there is a constant pull towards the water, which is a key feature in the project. It is divided into three different parts; the Peoples’ Centre, the factory and the staff part. They all come together in the middle where the factory divides itself which lets the visitor to be completely surrounded by the yarn making process. / Garnfabriken är en fabrik som tillverkar garn av alger. Projektet ligger ca 2 mil sydväst om Eskilstuna, nära ett litet samhälle som heter Lista. I ett tidigare projekt ändrades platsen och en gammal sjö återställdes till sitt tidigare skick. Det är vid denna sjö som projektet ligger då Garnfabriken använder sjön för att odla algerna till garnproduktionen. Samtidigt har bygden ingen plats att samlas på idag. Garnfabriken ska fungera som en plats för samhället och utomstående att träffas, lära sig samt inspireras av innovationer inom tygindustrin men också för att komma i kontakt med naturen. Projektet är byggt i trä med stora glaselement för att maximera möjligheterna att titta in i fabriken. Genom hela byggnaden finns en konstant riktning mot vattnet, vilket är en nyckelfunktion i projektet. Den är uppdelad i tre olika delar; Folkets Hus, fabriken och personalytor. De möts alla i mitten där fabriken delar sig vilket låter besökaren vara helt omgiven av garntillverkningsprocessen.

Med detta kandidatprojekt har jag valt att utforska vidare från föregående projekt, en stadsutbredning som sträcker sig utanför Järna stad enligt en planerad stadsslinga. Längs med slingan i öppen mark föreslås ett kulturhus för att stärka det sociala rummet, särskilt för den yngre generationen i Järna som idag upplever en avsaknad på mötesplatser. Detta är en av de ledande frågor om Järnas framtid vilket också blir min utgångspunkt till kandidatprojektet. Med kulturhuset, placerad i gränslandet mellan urban kontext och glesbygd, fortplantas stadsbilden här genom en byggnad som tar sin omgivning av lantbruk och natur i anspråk. Järna lägger stor vikt vid det ekologiska och hållbara som en målsättning för framtiden. Initiativ såsom organisationen Under Tallarna arbetar aktivt för en mer lokal produktion och marknad av grödor, ett arbete som intresserar människor för ett mer hållbart annalkande av naturen. Med kandidaten vill jag diskutera sådana hållbara förhållningssätt genom ett utvecklande av en byggnad som kombinerar jordbruk med kultur, för att då samtidigt ge plats åt kulturen i Järna. / With my architecture bachelor-project I decided to pursue a continuation of my previous project, an analysis of urban sprawl as "linear city" in a rural context just outside the borders of Järna in the Södertälje municipality. Along the linear city-project I proposed a cultural center that strives toward strengthening the social space, especially for the youth in Järna which nowadays experience a lack of meeting grounds. This is one of Järna's focal points in the prospect of Järna's future which by that has become my focal point for my bachelor's. With this cultural center, positioned on the border between the urban site and rural contexts, the cityscape is established through an architecture that embraces both agriculture and its surrounding nature. Today Järna is known for its green community which seeks to retain sustainability as a future goal. Idealistic organisations such as 'Under Tallarna' strive toward a more local production of crops together with a local market, an initiative by the people of Järna towards a more sustainable approach to agriculture. With this bachelor's I approach similar means by designing a building which encompasses culture and agriculture, and with it shaping the social space for the cultural community of Järna.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar. Programledarna vill ha svar på sina mestadels enkla och grundläggande frågor, men forskaren svarar inte alltid enkelt och grundläggande. Forskaren är där för att beskriva omständigheterna kring hundraårsjubileet av upptäckten av kosmisk strålning, i egenskap av elementarpartikelfysiker. Programledarna är beroende av att deras lyssnare tycker att innehållet är intressant och värt att lyssna på. Därför hamnar det på deras lott att så gott de kan göra programinnehållet intressant för lyssnarna. För att uppfylla det tillkommer lokala projekt, såsom att förmå den intervjuade att vara mer personlig och göra ansatser för att ge samtalet en mer vardaglig och avslappnad prägel. Till exempel genom det sätt som de ställer frågor till forskaren. Men även den journalistsiska uppgiften att popularisera vetenskapen som forskaren intervjuas om tillkommer, då det rör sig om ett radioprogram inom sektorn för Public service.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vampyrfilmer från andra kulturer relaterar till Bram Stokers Dracula och den europeiska myten. Vampyren har varit ett forskningsämne sedan 1700-talet och sedan 90-talet har en del av vampyrforskningen fokuserat på vampyren som en postkolonial varelse. Flera studier visar på att Dracula är en representation av "de andra", men också en representation för de förtryckande kolonierna. I uppsatsen analyseras fyra filmer från olika delar av världen och kommer fram till att en vampyrfilm aldrig helt verkar kunna avvika från Dracula, men att just dessa fyra filmer tar upp viktiga frågor om hybriditet, gemenskap och relationen till kristendomen.

This thesis expands the understanding of the concept of hybridity and its suitability as a theoretical framework in journalism studies. The purpose of the study is thus to highlight hybridity on the textual level in relation to the blurring boundaries between professional and amateur sports journalism. This is done by focusing on a topic that is often overlooked – the textual content of supporter-produced sports journalism. Articles published in 2021 on Sweden's largest supporter website SvenskaFans are compared with the traditional sports journalism at Dagens Nyheter and Sportbladet by using quantitative content analysis. A total of 474 (N) articles are analysed through a theoretical framework focusing on hybridity, alternative media and genres. Findings suggest that news texts are the most common genre in supporter-produced sports journalism at SvenskaFans. The main subject in the articles on SvenskaFans are usually matchday and the actors who speak out are usually the editorial staff themselves. The textual style is often characterized by a personal, interpretive, emotional, positive language and the alternative attributes were not dominant in the news content. The overall picture also indicates that the language used and the degree of professionalism in supporter-produced sports journalism varies from writer to writer.Findings also suggest that SvenskaFans exhibits a complexity that requires the analysis to "go beyond hybridity" to get the full picture. This is because the results indicate that there are nuances that the original definition of fails to recognize.