Valet av ämne till studien baserades på det nuvarande fokus som läggs på lönens storlek och löneformen på arbetsplatsen, vilket betraktas som betydande faktorer för många arbetstagare. För att sedan undersöka huruvida lönens storlek och löneformen påverkar motivationen till arbete på arbetsplatsen genomfördes därmed denna studie. Tidigare forskning inom ämnet visar på att motivationen till arbete ökar då arbetstagarna känner sig nöjda med sin lön. Vidare har det framkommit att de medarbetare som inte känner sig nöjd med sin lön statistiskt sett tenderar frivilligt att säga upp sig och har högre frånvaro jämfört med de som är nöjda (Chiu, 1999). Bolster (2007) menar att lönen är de belöningssystem som motiverar flest människor. Syftet med studien är att undersöka ifall motivationen till arbetet påverkas av lönestorleken och löneformen. Med fokus på hur olika löneformer påverkar de anställdas motivation till arbete inom försäljningsbranschen. Vid genomförandet av studien användes en kvantitativ ansats. Studien utfördes med en webbenkät som baserades på två tidigare genomförda studier inom ämnet. Webbenkäten innehöll frågor som behandlade löneform, lönestorlek samt motivationen till arbete. Enkäten sändes viamejl till anställda inom försäljningsbranschen. De analyser som gjordes visade på att det inte existerade något samband mellan de anställdas löneform och motivation till arbete. Dock infann sig ett signifikant samband mellan lönens storlek och motivationen till arbete. Där framgick att högavlönade var mest motiverade till arbete, r(77) =.23, p = .043. / The choice of topic for the study was based on the current focus is placed on the rate of wages and the wage form in the workplace, which are regarded as significant factors for many workers. Then, to investigate whether the rate of wages and the wage form affects the motivation towork in the workplace took place is this study. Previous research on the subject shows that the motivation to work increases when workers feel more satisfied with their salary. Furthermore, it emerged that employees who do not feel satisfied with their salary statistically tend to voluntarily resign and have higher absenteeism compared with those who are satisfied (Chiu, 1999). Bolster (2007) argues that wages are the reward systems that motivate most people. The purpose of the study is to examine whether motivation to work is influenced by the size of the wage and the wage form. With a focus on how different forms of remuneration affects the motivation to work in the sales industry. In the implementation of the study used a quantitative approach. The studywas conducted with a web survey was based on two previous studies on the subject. The online survey contained questions that dealt with payroll form, payroll size and motivation to work. The questionnaire was sent via e-mail to employees in the sales industry. The analyzes conducted showed that there existed no relationship between the employees' wage form and motivation to work. However, appeared a significant correlation between rate of wages and the motivation to work. There appeared to highly paid weremost motivated to work, r(77) = .23, p = .043.

<p>Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.</p>

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring. Ett stratifierat urval användes i syfte att öka möjligheterna att förstå fenomenet, genom att studera individuella variationer av upplevelserna hos intervjupersonerna. Resultatet visar att arbetsgivarringen spelat en avgörande roll för individernas återinträde på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1. begreppet motivation och motivationens betydelse för återgång i arbete, 2. motivationsfrämjande insatser, erfarenheter och svårigheter, 3. faktorer som påverkar motivationen, samt sju subkategorier. Resultatet visade att motivation är en förutsättning för att återgå i arbete. Det finns en rad inre och yttre faktorer som påverkar motivationen dessa är bland annat att den sjukskrivne är delaktig i sin rehabiliteringsprocess och medveten om sitt eget ansvar. Det är även av vikt att den sjukskrivne känner stöd och har en god relation till sin rehabiliteringscoach. Resultatet visade även att rehabiliteringscoachernas arbetet bör anpassas efter individen beroende på var de befann sig i livet och graden av motivation de kände inför återgång till arbete.

Abstract   The sociological problem of this C-essay is sociology of emotions. This paper deals with experiences of emotions and work environment for people who work in human service organizations, and has been limited to the profession of recreation leader. The purpose of this paper is to examine how emotions affect the recreation leader’s work. For this we used eight qualitative interviews with recreation leaders from different youth recreation centers. What we have found in this study is that recreation leader’s work includes both positive and negative aspects. In the case of positive aspects, we can mention job satisfaction, social support, and freedom at work, and negative aspects of recreation leaders are stress, harassment, threats and violence. Another interesting conclusion of this essay is that gender has an impact on how emotions are handled. It turned out that female recreation leader uses emotions and feelings to a far greater extent than their male colleagues. The reason of this is that women are expected to act humbly and that they are expected to behave in a way where other people's status and satisfaction increases.                                 Keywords: Emotional sociology, recreation leader, youth, emotions at work

Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.

Syftet med den föreliggande studien är att utveckla förståelsen av medarbetarskap och teoretiskt pröva det utifrån ett aristoteliskt perspektiv på praktisk kunskap. Frågeställningar: • På vilka sätt kan verksamhetens organisering gynna respektive motverka utveckling av medarbetarskap? • På vilka sätt kan begreppet praxis ge en fördjupad förståelse av medarbetarskap inom komplexa sociala praktiker som vårdorganisationer?

Stress är något som mer eller mindre finns i vår vardag, men om det blir för mycket stress antingen privat eller i arbetet riskerar det att uppstå sjukdom kopplat till det. Utmattningssymtom och överbelastade arbeten går hand i hand. Studien är en kvalitativ studie som genom semistrukturerade intervjuer undersöker hur kvinnor som arbetar i kontaktyrken i offentlig sektor upplever återgång i arbetet efter sjukskrivning på grund av stressrelaterade orsaker. Studien undersöker även om det har funnits specifika faktorer som antingen har bidragit eller hindrat återgången. Utmattning kommer med konsekvenser för hälsan, därför söker studien också en djupare förståelse för hur utmattningen har påverkat deras självbild och förutsättningar i vardagen. I resultatet framkommer att stöd från chef, vård och kollegor är av betydelse för en god återgång i arbete. Stöd från vänner och familj är också av vikt men har ingen framträdande roll för återgången. Däremot har utmattningen en påverkan både på arbetslivet och privatlivet och relationerna. För att hantera sin nya vardag efter sjukskrivningen så använder respondenter flera av de strategier som de har fått med sig under rehabiliteringen, som att exempelvis hushålla med energi, ta hänsyn till sina behov och sätta gränser. I diskussionen kopplas resultatet till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som används i studien. Som teoretiska utgångspunkter i studien används krav-kontroll-stöd-modellen av Karasek och Theorell och känsla av sammanhang, KASAM. Vidare har Hochschilds begrepp emotionellt arbete används som kopplats till resultatet i studien.