Stress är något som finns ibland oss oavsett om vi blir påverkade eller inte, det finns både i vårt vardagliga liv och på arbetsplatser. Vissa människor påverkas mer än andra och hanterar stressen som finns runt omkring på olika sätt. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur nautiska befäl ombord på svenskflaggade ro-pax fartyg hanterar stress och om den upplevda stressen påverkar arbetet. Undersökningen genomfördes ombord på fartyg där intervjupersonerna tjänstgjorde. Studien utfördes med hjälp av kvalitativmetod och semi-strukturerad intervjumetod. Studiens resultat är från sju intervjuer med sjöbefäl och visade att det finns en hög stressnivå ombord som påverkar personalen och deras arbeten negativt, speciellt vid lastning och lossning. Studien visade också att sjöbefälen är beroende av det sociala stödet och tar hjälp av koffein för att hantera den upplevda stressen ombord. / Stress is something that exists among us whether we are affected or not, it is both in our everyday life and in the workplace. Some people are affected more than others and handle the stress that are available around in different ways. The purpose of this study was to find out how the nautical officers on board the Swedish flagged ro-pax ships handle stress and if the perceived stress affect the work. The survey was carried out on board ships where the respondents are served. The study was carried out with the help of qualitative method and semi-structured interview methods. The results of the study from the seven interviews with the ship's officers and showed that there is a high level of stress on board that affect staff and their work negatively, especially when loading and unloading. The study also showed that marine officer is dependent on the social support and take the help of caffeine to deal with the perceived stress on board.

I fordonsindustrin är det högt fokus på lönsamhet och att ständigt förnya sin produktflora. Företagen jobbar ständigt med att göra sina processer effektivare och nå en högre produktivitet. Som underleverantör till bilindustrin är detta något man ständigt jobbar med. Trycket från kunder som vill ha billigare produkter gör att Kongsberg Automotive AB behöver jobba med sina processer för att behålla sina kunder och för att förbli lönsamma. Kongsberg Automotive AB har ett monteringsområde som inte uppfyller den standard som krävs. Genom att sänka PIA-nivån (produkter i arbete) minskas materialet inom området. Detta ska åstadkommas genom att effektivisera materialhanteringen.   Målet med studien blev då att identifiera de aktiviteter som bidrar till att man får en hög PIA-nivå och därmed får onödig materialhantering. När dessa aktiviteter hade identifierats skulle de reduceras eller elimineras helt för att öka effektiviteten i materialhanteringen och även öka produktiviteten i monteringsområdet.   För att identifiera hur stor del av en arbetsdag som försvinner på grund utav ineffektiv materialhantering, gjordes en frekvensstudie. Frekvensstudien identifierade alla aktiviteter som var icke-värdeskapande och deras andel av det totala arbetet. Några av de aktiviteter som var av icke-värdeskapande karaktär kunde kopplas till problemet PIA. Till dessa aktiviteter formades åtgärdsförslag. En VSM (värdeflödesanalys) utfördes för att få en större bild över alla produkter som ingår i monteringsområdet och denna analys gav underlag till hur åtgärdsförslagen utformades.    Resultatet av frekvensstudien visade på att 19,5% av aktiviteterna i monteringsområdet hamnade under kategorin, icke-värdeskapande. Grundorsakerna till varför denna kategori var 19,5% av den totala arbetsdagen analyserades fram. Tre åtgärdsförslag utformades för att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna och effektivisera materialhanteringen. Dessa tre åtgärdsförslag var kittning av produkterna, kittning av emballaget, samt att lägga till de småkomponenter som redan borde tillhöra line feedingen. / In the automotive industry there is a high focus on profitability and to constantly renew its product range. Companies are constantly working to make their processes more effective and achieve higher productivity. As a subcontractor to the automotive industry, this is something that you continuously work with. The pressure from customers who want cheaper products means that Kongsberg Automotive AB will need to work with its processes to keep its customers and to remain profitable. Kongsberg Automotive AB has an assembly area that does not meet the required standard. By lowering the WIP (work in progress) level, the material is reduced in the area. This should be achieved by making the material handling more effective.   The aim of the study was to identify the activities that contribute to a high WIP level and unnecessary material handling. Once identified, these activities would be reduced or eliminated entirely to increase the efficiency of the material handling and also to increase the productivity in the assembly area.   In order to identify how much of a workday that disappears due to inefficient material handling, a frequency study was made. The frequency study identified all non-value added activities and their share of the total work. Some of the activities that were of non-value added nature could be linked to the problem WIP. For these activities action proposals were formed. A VSM (value stream map) was conducted to get the bigger picture of all products included in the assembly area, and this analysis provided a basis for the action proposals.   The result of the frequency study showed that 19,5% of the activities in the assembly area fell under the category of non-value added activities. The root cause of why this category was 19,5% of the total working day was analyzed. Three action proposals were designed to reduce non-value added activities and to make the material handling more efficient. These three action proposals were kitting of the products, kitting of the packaging, and also to add the small components to the line feeding, that should already have belonged there.

Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.

Att vara sjukskriven har många negativa effekter på den upplevda hälsan. För att stötta patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har ett lagförslag för koordineringsfunktion lagts fram, vars mål är att patienter ska återgå i arbete. I koordinatoruppdraget arbetar idag många arbetsterapeuter, därför var syftet med denna studie att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i uppdraget som rehabkoordinator. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med rehabkoordinatorer, varav samtliga var legitimerade arbetsterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet indikerade att rehabkoordinatorerna arbetade klientcentrerat med hänsyn till hela människans liv, inte bara arbete. Det visade även att arbetsterapeutisk kompetens kan nyttjas i flera delar av rehabkoordinatorns uppdrag, exempelvis i utredning, målsättning och utvärdering. Det finns flera likheter mellan rehabkoordinatorernas arbetssätt och arbetsterapeuters, å andra sidan framkommer även skillnader i studien framförallt omfattningen av rehabkoordinatorns kunskaper om extern samverkan. Studien visar sammantaget att sättet att förhålla sig, möta och bemöta är genomgående lika i båda uppdragen. Dock krävs mer forskning inom området för att fler likheter och skillnader ska kunna påvisas, samt för att styrka arbetsterapeutens lämplighet i uppdraget som rehabkoordinator. Det vore även intressant att undersöka andra professioners lämplighet i uppdraget.

An ethnographic study was conducted through film recordings and observations in an attempt to investigate the methods Vägar in i Arbete used when conducting exercises in second language acquisition. Vägar in i Arbete is a labor market policy program with the goal that the participants will improve their ability to speak Swedish, as well as attain a concise plan for their future financial prospects. The intent of the project was to facilitate learning by having the participants engage with the language in an informal, non-educational context. The study investigated the methods used at the project during exercises related to the participants’ second language acquisition, as well as how the participants’ progression was evaluated. The purpose of the study was to investigate to what extent the programs context could be perceived as informal. Furthermore, the validity of the assessment was investigated in an attempt to establish if the evaluation of the participants’ progression were accurate. In order to investigate the context, two methods for language acquisition were used as comparisons. Krashen’s Natural Approach was included to represent a more informal approach, and this was contrasted with the more formally structured Audiolingual method. These methods were then compared to the exercises at Vägar in i Arbete to determine to what extent the environment could be considered informal. The results indicate that the exercises closely resemble the construct of the exercises favored by the Audiolingual method. Certain aspects of the Natural Approach are greatly present in the daily activities. However, these aspects do not become explicitly apparent in the linguistic exercises. Furthermore, a significant discrepancy which puts the validity of the summative assessment in question was observed.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,</p><p>vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av</p><p>utbildningen.</p><p>Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och</p><p>arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den</p><p>praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan</p><p>inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i</p><p>media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av</p><p>möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp</p><p>av resultatet av denna studie.</p><p>De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt</p><p>Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori</p><p>om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive</p><p>kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som</p><p>har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört</p><p>deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.</p><p>Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande</p><p>yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.</p>

<p>Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.</p>

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer. Ett annat problem med AKU: s kategorisering är att det är svårt att verifiera de personer som verkligen är i arbete. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska och ge förslag på hur AKU: s något abstrakta kategorisering ska bli mer preciserad. Dessutom ska vi mer ingående beskriva de grupper som tillhör arbetskraften, de som hamnar utanför, och hur många som verkligen är i arbete. Syftet är också att beskriva utvecklingen av valda kategorier under åren 1990-2001. Resultat: Vi har kommit fram till att AKU: s kategorisering av Sveriges arbetsföra befolkning generellt behöver bli mer preciserad. Detta tydliggör alla de grupper som verkligen existerar, och kan på så sätt öka förståelsen för det tillstånd som råder inom den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt exempel är de långtidssjuka med bibehållen anställning. De existerar inom de sysselsatta men döljs inom kategoriseringen. Vid en mer preciserad kategorisering tydliggörs alla grupper inom de sysselsatta. Resultatet av detta är att anses som sysselsatt inte är detsamma som att vara i arbete. Med hjälp av våra studier av arbetskraftsstatistiken har vi funnit att den ökning i sysselsättningsgraden under de senaste åren inte beror på att allt fler arbetar, utan ökningen beror på att de långtidssjuka med anställning har ökat.

Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.

Sammanfattning Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö, vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp av resultatet av denna studie. De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört deltagande observationer på en skola samt en praktikplats. Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.