Examensarbetet utgår ifrån en kommun vars sjukfrånvarostatistik är bland de högsta i landet. Vi har fått möjlighet att undersöka i vilken grad kommunens chefer känner till och arbetar efter uppsatt policy i rehabiliteringsärenden, deras attityd gentemot denna samt om och i förekommande fall, vad de anses saknas i policyn. Vi har även att undersökt vilka faktorer som har en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen. Teorin utgår från faktorer som enligt forskning visat sig ha en positiv inverkan på långtidssjukskrivna, exempelvis arbetsanpassning, tidig återgång i arbete samt social kontakt mellan arbetsgivare och sjukskriven. Metoden har främst utgått från ett kvantitativt förhållningssätt, då vi använt enkäter för att samla in material till undersökningen. Samtidigt finns kvalitativa drag då materialet både analyserats kvantitativt samt kvalitativt. Resultatet visar att cheferna till stor del känner till och arbetar efter kommunens policy. Cheferna visar en positiv attityd till att erbjuda medarbetare förändringar som innebär en snabbare återgång i arbete men inser även att det kan finnas begränsningar både i arbetets karaktär samt kommunens resurser. Slutsatserna visar att kommunen har flera möjligheter att förbättra sitt rehabiliteringsarbete för att möjliggöra till att medarbetaren snabbare kan återgå i arbete. De behöver bland annat utbilda sina chefer i presenterade faktorer som har positiv inverkan på rehabilitering samt samverkan. / The master thesis is based on a municipality whose sickness absence statistics are among the highest in the country. We have had the opportunity to investigate whether the municipality's managers work according to established policy in rehabilitation cases, as well as the attitude towards this and what they consider missing. We have also studied which factors have a positive impact on the rehabilitation process. The theory is based on factors that, according to research, have shown a positive impact on long-term sick leave, such as job adaptation, early return in work and social contact between employers and employee on sick leave. The method has primarily been based on a quantitative approach, we used surveys to collect material. At the same time there are qualitative features when the material is analysed both qualitative and quantitative. The results show that managers largely know and work according to the municipality´s policy. The managers also show a positive attitude to offer employees changes that mean a faster return to work, but also realize that there may be limitations in both the work´s nature and the municipality's resources. The conclusion shows that the municipality has several possibilities for change in order to improve their rehabilitation efforts to improve the opportunities for employees to return to work faster. One suggestion is to train their managers in presented factors that have a positive impact on rehabilitation.

I takt med att sjukfrånvaron har stigit har även behovet av rehabiliteringsåtgärder i samhället ökat. En viktig förutsättning för en lyckad arbetsrehabilitering har beskrivits vara klientens motivation. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av faktorer som påverkar klientens motivation vid arbetsrehabilitering. En kvalitativ ansats tillämpades där semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med totalt sju arbetsterapeuter. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket innebar att materialet transkriberades för att därefter identifiera koder och kategorier. Resultatet sammanställdes enligt de tre huvudkategorierna "Klientens vilja, förmåga och hopp till någon form av förändring”, "Arbetsterapeuternas kunskap, strategier och erfarenheter" och ”Samhällsfaktorer och organisatorisk arbetsmiljö”. Arbetsterapeuterna beskrev hur klientens motivation påverkade processen och även angav riktning för hur arbetsrehabilitering och arbetsåtergång utformades. Resultatet visade att viktiga faktorer för klientens motivation var ekonomisk trygghet samt de krav och förväntningar som fanns i de verksamheter som arbetsterapeuterna befann sig i. I studien framkom att klientens motivation är betydelsefull och kan även anses ange riktning för hur arbetsrehabilitering och återgång i arbete bör utformas. Arbetsterapeuternas nivå på samverkan med andra verksamheter och kunskap om regelverk kan vara av betydelse. Mer tid per klient och förbättrade möjligheter till uppföljning behöver lyftas på organisationsnivå för att få tillräckligt genomslag. / Increasing sick leave have increased the need for rehabilitation. The client's motivation is according to previous studies an important precondition for successful rehabilitation. The aim of the study was to describe occupational therapists’ experiences of factors that affect the client’s motivation during vocational rehabilitation. A qualitative approach was used and seven semi-structured interviews with occupational therapists was conducted. The collected data was analysed through a qualitative content analysis. First, the material was transcribed. Thereafter, codes and categories were identified. The results were compiled into three main categories: ”Client's Will, Abilities and Hope for Change”, "Occupational Therapists' Knowledge, Strategies and Experiences" and ”Social Factors and Organisational Working Environment”. The occupational therapists described how clients' motivation was affecting the process and also indicated how the vocational rehabilitation and return to work was designed. The results showed that the major factors for the client’s motivation was financial security as well as the demands and expectations of the occupational therapists’ organisations. The study reveals that the clients' motivation is a decisive factor within vocational rehabilitation. The level of interaction with other organisations and knowledge about regulations could be important factors. More time per client and improved opportunities for followups needs to be lifted at the organisational level to make sufficient impact.

<p>Syftet var att undersöka i vilken omfattning långtidssjukskrivna haft kontakt med arbetsplatsen/arbetskamraterna/arbetsledaren och om de haft någon stödperson på arbetsplatsen under sjukskrivningen samt ifall de sjukskrivna anser att det påverkat möjligheterna till återgång i arbete. Studien baserade sig på en enkätundersökning med 36 långtidssjukskrivna som haft en sjukskrivningstid på minst 90 dagar i följd och vid sjukskrivningstillfället haft en anställning. Studien visade att kontakten varit gles, trots det ansåg ett lika stort antal att kontakten varit tillräcklig som otillräcklig. Endast ett fåtal hade haft någon stödperson på arbetet. Hypotesen ”att fortsatt kontakt med arbetsplatsen under långtidssjukskrivning har en positiv påverkan på möjligheterna till återgång i arbete” fick endast delvis stöd. Endast när det gällde grad av kontakt med arbetsledare/chef och utfall, visade sig vara signifikant på 5 % nivån. När det gällde graden av kontakten med arbetskamrater, facklig företrädare och ”Annan” kunde ingen signifikans påvisas. Studiens konklusion var att arbetsledare/chef var den viktigaste kontakten och att arbetskamraterna och fackliga företrädarna var en outnyttjad potential, som skulle kunna stärka det sociala stödet.</p>

Syftet var att undersöka i vilken omfattning långtidssjukskrivna haft kontakt med arbetsplatsen/arbetskamraterna/arbetsledaren och om de haft någon stödperson på arbetsplatsen under sjukskrivningen samt ifall de sjukskrivna anser att det påverkat möjligheterna till återgång i arbete. Studien baserade sig på en enkätundersökning med 36 långtidssjukskrivna som haft en sjukskrivningstid på minst 90 dagar i följd och vid sjukskrivningstillfället haft en anställning. Studien visade att kontakten varit gles, trots det ansåg ett lika stort antal att kontakten varit tillräcklig som otillräcklig. Endast ett fåtal hade haft någon stödperson på arbetet. Hypotesen ”att fortsatt kontakt med arbetsplatsen under långtidssjukskrivning har en positiv påverkan på möjligheterna till återgång i arbete” fick endast delvis stöd. Endast när det gällde grad av kontakt med arbetsledare/chef och utfall, visade sig vara signifikant på 5 % nivån. När det gällde graden av kontakten med arbetskamrater, facklig företrädare och ”Annan” kunde ingen signifikans påvisas. Studiens konklusion var att arbetsledare/chef var den viktigaste kontakten och att arbetskamraterna och fackliga företrädarna var en outnyttjad potential, som skulle kunna stärka det sociala stödet.

In a constantly increasing and more demanding global market, companies must continuously improve and develop in order to stay competitive. A manufacturing company can have several goals in order to succeed in this, both strategically and internally within the production. Unfortunately, many goals conflict with each other due to the interrelationship between them. Decisions must be taken whether to focus on maximizing delivery precision, minimizing costs of tied-up capital, or minimizing production costs, which means that trade-offs are necessary to be made. At Gnutti Carlo Sweden in Alvesta, this is their present reality, where a completely new production line is currently being installed. This is planned to start producing in the beginning of 2016, with successively increased volumes until reaching full production in 2018. Due to process constraints, inventories must be placed within the process in order to keep these utilized to the highest extent possible. On one hand, sufficient inventory must be kept in order to prevent waiting time in the constraining work station, and on the other hand, inventories within the process should be kept as small as possible, this in order to minimize holding costs and required space. This conflict formed the purpose of the study, which was to achieve a suitable balance between minimizing waiting times in the constraining station and the level of inventories within the process, with main focus on waiting times. In order to fulfill the purpose, the problem was approached using simulation as the main methodology. In addition to simulation, the study included elements of case studies, experimental methods and action research, which were present at different stages of the project. A nine-step simulation methodology was the inspiration in how the study was conducted, which included necessary mile-stones for reaching qualitative simulation results from a real system, meaning that the approach had a high focus on validation. By creating a conceptual model, which is a reflection of the current state, a simulation model that represented the process was possible to create. By applying different aspects from existing philosophies and concepts, such as Lean production, Theory of Constraints, and other production concepts, it was possible to form a set of scenarios that corresponded to different potential approaches that were believed to fulfill the study purpose. Using the simulation model, several experiments were conducted, testing the effects from applying the different scenarios, which mainly consisted of different batching strategies to use in a non-constraining work station located prior to the inventory in the process. The results showed that using smaller batches of similar sizes in the non-constraining work station, prior to the supermarket, is significantly decreasing inventory levels, this while not negatively affecting the waiting time in the constraint. The results showed decreased inventories up to approximately 50% when testing certain scenarios, however not considering some parameters that may affect the process. Important to consider is that the excess capacity of the process is what is controlling the minimum size of the batches, thus also the inventory size needed. Recommendations included to use different batching strategies for non-constraining stations, as well as to further investigate the process before production start, as some parts of the process are excluded in the study. / I en ständigt växande och mer krävande global marknad måste företag kontinuerligt förbättras och utvecklas för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Ett tillverkningsföretag kan ha olika mål för att lyckas med detta, både strategiska och interna inom produktionen. Tyvärr verkar flera mål mot varandra på grund av ett inbördes förhållande. Beslut måste tas gällande att antingen fokusera på att maximera leveransprecisionen, minimera kostnaden för bundet kapital eller minimera produktionskostnaderna, vilket betyder att kompromisser måste tillämpas. På Gnutti Carlo Sweden i Alvesta är detta deras nuvarande verklighet, där en helt ny produktionslinje för närvarande installeras. Denna är planerad att börja producera i början av 2016, med succesivt ökande volymer fram tills 2018, då full produktion nås. På grund av processbegränsningar måste lager placeras i processen för att upprätthålla en högsta möjlig utnyttjandegrad för dessa. Å ena sidan måste tillräckliga lager hållas för att undvika väntetider i den begränsande arbetsstationen, å andra sidan bör lagernivåerna hållas så låga som möjligt, detta för att minimera lagerkostnader och lagerutrymme. Denna konflikt var grunden till syftet till studien, vilket var att uppnå en passande balans mellan minimering av väntetider i den begränsande arbetsstationen och lagernivåerna i processen, med huvudfokus på väntetider. För att kunna uppfylla syftet var problemet angripet med hjälp av simulering som huvudsaklig metod. Utöver simulering innehöll studien element av fallstudier, experimentella metoder och aktionsforskning, vilka var aktiva under olika faser av projektet. En nio steg lång simuleringsmetod tjänade som inspiration för hur studien genomfördes, vilken innefattade nödvändiga milstolpar för att lyckas nå kvalitativa simuleringsresultat från ett verkligt system, vilket innebar att metodiken fokuserade mycket på validering. Genom att skapa en konceptuell modell, vilket är en avspegling av nuläget, kunde en simuleringsmodell som representerade processen att skapas. Genom applicering av olika aspekter från existerande filosofier och koncept, exempelvis Lean production, Begränsningsteorin samt andra produktionskoncept, möjliggjordes bildandet av en samling scenarier som motsvarade olika, potentiella, tillvägagångssätt som ansågs kunna uppfylla studiens syfte. Genom simuleringsmodellen utfördes flera experiment, vilka testade effekterna från appliceringen av de olika scenarierna, som huvudsakligen bestod av olika strategier gällande partierna i en icke-begränsande arbetsstation, vilken är placerad innan lagret i processen. Resultatet visade att, genom applicering av mindre partistorlekar i den icke-begränsande arbetsstationen före lagret i processen, kan lagernivåerna minskas avsevärt, detta utan att negativt påverka väntetiderna i begränsningen. Resultatet visade minskade lager med upp till 50% för vissa scenarier, detta dock utan hänsyn tagen till vissa parametrar som kan påverka processen. Viktigt att beakta är att överskott av kapaciteten i processen är vad som kontrollerar minimistorleken på partierna, därför också lagerstorleken som krävs. Rekommendationerna innefattade införandet av olika strategier gällande partierna i icke-begränsande arbetsstationer samt att fortsatt undersöka processen, detta på grund av att vissa delar av processen är exkluderade i studien.

Problemformulering: En av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige är psykiatriska diagnoser såsom depressioner och stressreaktioner. Sjukfrånvaro innebär stora kostnader både för arbetsgivare och för samhället, och är på olika sätt drabbande även för den som är sjukskriven. Det finns därmed goda skäl att undersöka olika sätt på vilka rehabiliteringsprocessen kan förbättras och göra återgången i arbete enklare. Tidigare forskning har visat att det finns ett flertal faktorer som går att förändra för att förbättra möjligheterna till återgång i arbete, såsom bättre kommunikation och bättre samordning av rehabiliteringsinsatserna. Få studier har dock undersökt hur tidigare sjukskrivna upplevt rehabiliteringsprocessen i sin helhet, från första sjukskrivningsdag till och med återgång i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen, bland offentligt anställda i Sverige som tidigare varit sjukskrivna i psykiatriska diagnoser. Metod: Studien hade en kvalitativ design, och för att samla in data användes semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna bestod av tio kvinnor som arbetade inom offentlig sektor i Sverige, hade varit sjukskrivna på 100 procent i en psykiatrisk diagnos i minst en månad samt återgått fullt i arbete. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av rehabiliteringsprocessen var att den förändrar en som person, att den innebär sårbarhet och att därför är viktigt med bra bemötande, tillräckliga anpassningar och en fungerande struktur kring rehabiliteringsprocessen där den sjukskrivne själv involveras utan att behöva vara ansvarig. Slutsats: Utifrån studiedeltagarnas upplevelser verkar det finnas behov av ett tydligare ramverk kring rehabiliteringsprocessen, tydligare ansvarsfördelning och vägledning till individen. Med kunskap om hur rehabiliteringsprocessen upplevs och vilka delar av processen som exempelvis anses bristfälliga, kan också förbättringar göras vilket i sin tur kan göra återgången i arbete mer hälsosam och hållbar. / Aim: The aim of this study was to examine the experience of the rehabilitation process, among Swedish public employees, who had returned to work after sick leave due to common mental disorders. Method: To examine this, qualitative method was used. To collect data, semi-structured interviews was carried out and then analyzed with qualitative content analysis. Ten women participated in the study. They were employed in the public sector in Sweden and had returned to work after being on full time sick leave. Result: The analysis resulted in six categories. Summarized, the experience of the rehabilitation process was being changed as a person, feeling vulnerable, and consequently, the importance of good treatment, appropriate work adaptations, and a functioning structure around the rehabilitation process, where the person going through rehabilitation is involved without having to be responsible. Conclusion: Based on the experiences of the study participants, there seems to be a need for a clearer framework for the rehabilitation process, clearer division of responsibilities and guidance for the individual. With knowledge of how the rehabilitation process is experienced, and of facilitating and hindering factors, improvements can be made.

Psykisk ohälsa är den primära anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och ger i snitt längre sjukskrivningar än fysiska diagnoser. Det behövs mer kunskap gällande vilka insatser som kan främja återgång i arbete vid pågående sjukskrivning och arbetsträning kan tillämpas, om det bedöms ha en främjande effekt på möjligheten att återgå i arbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av arbetsträning hos individer med pågående sjukskrivning för psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades sex kvinnor och en man som var sjukskrivna för psykisk ohälsa med pågående arbetsträning i en kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum mellan februari och april 2023 och varade mellan 25–30 minuter. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Främjande faktorer, Svårigheter och rädslor och Mål med arbetsträningen. Sjukskrivning skapade utanförskap och arbetsträning var ett sätt att bryta det. Det var viktigt att känna trygghet och att få förståelse för sina svårigheter. Handledarens och arbetskonsulentens kunskap och insikt för processen, likaså att ha en öppen dialog kring nödvändiga anpassningar som behövdes för att arbetsträningen skulle fungera, var viktigt. En önskan att ingå i ett sammanhang och dessutom att försörja sig själv utan hjälp från myndigheter, uttrycktes. Konklusion: Arbetsträning har en positiv inverkan på återgång i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Ofta förekommer samtidiga negativa aspekter som ökad ångest eller rädsla att göra fel, men de positiva effekterna uppväger de negativa. Trygghet, kommunikation och förståelse är viktiga faktorer för en lyckad återgång i arbete. / <p>Betyg i Ladok 230601.</p>

Kandidatuppsats i logistik för Civilekonomprogrammet (15 hp) Linnéuniversitetet, 2FE25E, VT16 Författare: Erik Karlsson, Faton Leku &amp; Jeppe Lindström Handledare: Hana Hulthén Examinator: Åsa Gustavsson Titel: Effektivisering av lager för produkter i arbete Bakgrund: Ett tillverkningsföretag har ofta flera varianter av lager som till exempel färdigvarulager, säkerhetslager och produkter i arbete-lager. Produkter i arbete brukar benämnas som PIA. PIA-lagrets utformning är en viktig del för hur flödet i en verksamhet ser ut och fungerar. Syfte: Syftet är att föreslå en förbättrad hantering av PIA-lager för att bidra till ökad effektivisering av internt materialflöde. Metodval: Studien utgår ifrån en kvalitativ fallstudie. Studien utgår ifrån observationer på fallföretaget samt semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Vi kan efter genomförd studie påvisa att det finns skillnader mellan vad som beskrivs i teorin och hur PIA-lagret på Proton Lighting faktiskt ser ut. Det som har påvisats i jämförelsen mellan dessa är att MTO-artikeln är den som prioriteras före MTS-artikeln. Det innebär att lagringskostnaderna för MTS-artiklar automatiskt blir högre då MTO-artiklarna alltid har företräde i produktionen. Det finns inte heller någon fast artikelplacering i PIA-lagren vilket gör att artikelkomponenterna kan placeras var som helst i PIA-lagren, vilket leder till en ökning av de interna transporterna. Nyckelord: Produkter i arbete, lager, lagerlayout, make-to-order, make-to-stock, artikelplacering / Bachelor thesis, Program of Master of Science in Business and Economics School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö 2FE25E, spring 2016 Authors: Erik Karlsson, Faton Leku and Jeppe Lindström Advisor: Hana Hulthén Examiner: Åsa Gustavsson Title: Improving the efficiency of work in process inventory Background: A manufacturing company often has varieties of inventories, for example inventory of finished products, safety stocks and work in process inventory. The shaping of the WIP inventory is very important for a business since the other activities linked to the WIP inventory are effected of the shaping of the WIP inventory. Purpose: The purpose is to suggest an improved utilization process of WIP inventory in order to support an efficiency of internal flow of materials. Methodology: The study applies a qualitative case study. The study is based on observations at the case company together with semi-structured interviews. Conclusions: After concluded study we can show that there are differences between what is described in the theory and how the actual WIP inventory is constructed at Proton Lighting. What has been shown in the comparison between the theory and the collected data is that the MTO-flow precede the MTS-flow. Automatically the MTS-article gets a higher inventory cost because of the preceding of the MTO-article. There is not a fixed placement for the articles in the WIP inventories which can result in that the articles are placed anywhere in the factories WIP inventories, which leads to an increase of the internal transports. Keywords: Work in process, inventory, inventory layout, make-to-order, make-to-stock, article placement

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som upplevs främja återgången till arbete efter en långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa, utifrån den sjukskrivnes perspektiv. Studien baseras på Karaseks och Theorells modell som består av krav och kontroll samt en teoriutveckling av socialt stöd i förhållande till krav och kontroll av Jeffery Johnson. Studien baseras även på teorin ”Känsla av sammanhang”, förkortat KASAM, som utvecklats av Aaron Antonovsky. För att få en djupare förståelse för vilka faktorer som upplevs främja återgången till arbete efter en långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa genomfördes samtalsintervjuer med fem personer. Resultatet i studien visar att stöd och kommunikation med arbetsgivare och kollegor är en framgångsfaktor vid återgången till arbetet. Det framkommer även i studien att arbetsträning är en framgångsfaktor men kan hämma återgången om den inte är verklighetsförankrad. Deltagare i studien menar att lägre krav och högre egenkontroll är främjande i återgångsprocessen. Slutligen framkommer det även att återgången underlättas när individen känner tillhörighet till arbetsplatsen och arbetsgruppen. / The aim of the study is to create a deeper understanding of which factors perceived to promote the return to work after a long-term sickness in mental health, based on the perspective of the sick-listed. The study is based on Karaseks and Theorells model consisting of demand, control and a theory development of social support in relation to demand and control by Jeffery Johnson. The study is also based on the theory ”a Sense of Coherence”, abbreviated KASAM, developed by Aaron Antonovsky. In order to gain a deeper understanding of which factors perceived to promote the return to work after a long-term sickness in mental ill-health, five interviews were conducted. The results in this study shows that support and communication with employers and colleagues is a success factor when returning to work. It also appears in the study that job training is a success factor but can inhibit the return if it is not reality-based. Participants in this study argues that lower demands and higher self-control are promotions in the return process. Finally, it also emerges that the return is facilitated when the individual feel a sense of coherence to the workplace and the working group.

<p>Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning. Vi har i denna studie intervjuat två kvinnor med ryggbesvär som arbetar inom äldreomsorgen  och en arbetsledare (AL). Vi har studerat kvinnornas väg tillbaka till arbete från sjukskrivning. Vi har jämfört likheter och olikheter i deras process. Vi använde oss av en kvalitativ insamlingsmetod och fallstudie som undersökningsmetod. Det vi kom fram till var att för en kvinna gick det fort att komma tillbaka till arbete och för den andra tog det längre tid trotts likartade förutsättningar. Olikheter fanns i kontakten med arbetsledaren (AL). I ett fall var Försäkringskassan (FK) drivand att kvinnan skulle pensioneras och i det andra fallet att kvinnan skulle åter till arbete.</p>