No description available.

No description available.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning. Vi har i denna studie intervjuat två kvinnor med ryggbesvär som arbetar inom äldreomsorgen  och en arbetsledare (AL). Vi har studerat kvinnornas väg tillbaka till arbete från sjukskrivning. Vi har jämfört likheter och olikheter i deras process. Vi använde oss av en kvalitativ insamlingsmetod och fallstudie som undersökningsmetod. Det vi kom fram till var att för en kvinna gick det fort att komma tillbaka till arbete och för den andra tog det längre tid trotts likartade förutsättningar. Olikheter fanns i kontakten med arbetsledaren (AL). I ett fall var Försäkringskassan (FK) drivand att kvinnan skulle pensioneras och i det andra fallet att kvinnan skulle åter till arbete.

The search for profitability in these days’ enterprises is naturally a search for cost savings. Formanufacturing enterprises is often the biggest cost founded in labour. In the search for savingsome of these costs, automated manufacturing is a common and successful solution. Theenterprise Kinna Automatic AB has come up with an automated solution for fabric filtermanufacturing, this solution needs to be investigated to know how it will affect the fabricfilter enterprises’ profitability. This study uses two different degrees of automation, since theautomated sewing line is modularized. The framing of a question for the study is “How doesdifferent degrees of automation impact on the profitability in fabric filter manufacturing?”.The two degrees of automation is in the study compared to the classic way of fabric filtermanufacturing, the manual way. Calculations of productivity shows that the needed labourtime will decrease from an implementation of the automated line. This decrease affects theprofit positively, and the capital turnover decreases from the investment, which then make theprofitability increase for the both degrees of automation. Since the sewing line still is aprototype and not a finished product, it is not ready yet for 100 percent manufacturing. This ofcourse affects the reliability and validity of the study, but not that much since the purpose ofthe study is to give a pointer for what way and how much the profitability affects. The studyshows that the labour costs are being lowered when the two degrees of automationimplements. It gives us the conclution that the two degrees of automation affects theprofitability of the enterprise positively when being implemented. / När lönsamhet eftersträvas i företag, eftersträvas därmed också kostnadsminskningar.Automatisering av tillverkningen i tillverkande företag ger markanta kostnadsbesparingar. DåKinna Automatic AB utvecklat en lösning på automatisering av textilfiltertillverkning vill deveta hur denna lösning påverkar den tänkta kundens lönsamhet. Frågeställningen studienutreder är ”Hur påverkas lönsamheten i textilfiltertillverkning då olika grad av automatiseringtillämpas?”. Studien använder sig av två olika automationsgrader som jämförs med dagenstillverkningssätt som är manuellt. Produktivitetsberäkningarna som görs visar att bådagraderna av automation genererar kostnadsbesparingar, framförallt i personal. Detta ledersenare vidare till att vinstmarginalen växer, samt att kapitalomsättningshastigheten sjunker dåinvesteringen görs. Ihop ger vinstmarginalen och kapitalomsättningshastigheten en ökning avräntabiliteten på totalt kapital då den automatiserade lösningen implementeras. Då denautomatiserade sy-linan ännu är i prototyp-stadiet finns det mer att önska vad det gällerreliabilitet och validitet i studien. Dock är syftet med studien att vara en fingervisning påvilket håll och ungefär hur mycket lönsamheten påverkas, vilket den gör. Studien kommer tillslut fram till slutsatsen att en implementering av den automatiserade sy-linan innebär enminskning av personal, och därmed en minskning av personalkostnaderna. Detta påverkarsedan lönsamheten i form av räntabilitet på totalt kapital positivt.

Syftet med denna studie var att förstå hur arbetstagare upplever sin återgång i arbete efter en utmattningsdiagnos och hur upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor upplevs främja återgång i arbete. Studien var kvalitativ och datainsamlingen bestod av fenomenologiska intervjuer med en person i taget med totalt åtta deltagare. I studien konstaterades huvudsakligen en kongruens mellan det som tidigare forskning visat och det som framkommit i införskaffad empiri. En del upplevelser som visat sig vara effektiva för återgång i arbete i tidigare forskning har också av deltagarna i denna studie visat sig upplevas som särskilt effektiva och värdefulla. De interna resurserna i form av bekräftelse, insikt och coping var av stor betydelse för tillfrisknande och återgång i arbete i kombination med ett upplevt praktiskt och emotionellt stöd av framförallt vården, chef och familj. En skillnad från tidigare studier var att det upplevda stödet från familjen uttrycktes och påtalades i högre utsträckning i denna studie än i tidigare studier. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att ett upplevt praktiskt som emotionellt stöd, såväl under sjukskrivning som vid återgången i arbete är av oerhörd vikt för både tillfrisknande och återgång i arbete. / The purpose of this study was to understand how workers experience their return to work after a job burn out and how experiences, thoughts and feelings are perceived to promote return to work. The study was qualitative and the data collection consisted of phenomenological interviews with one person at a time with a total of eight participants. The study found mainly a congruence between what has been shown in previous research and what emerged from acquired empirical evidence. Some experiences that have proven to be effective for returning to work in previous research have also been shown by participants in this study to be particularly effective and valuable. The internal resources in terms of confirmation, insight and coping were of great importance for recovery and return in work combined with experienced practical and emotional support, especially by the care, manager and family. A difference from previous studies was that the perceived support from the family was expressed and addressed to a greater extent in this study than in previous studies. The main conclusion that can be drawn from the study is that experienced support, both practical and emotional, both during sick leave and at return to work, is of crucial importance both for recovery and return to work.

Effektivisering av material- och produktionsstyrning skaparförutsättningar att åstadkomma mätningar och uppföljningar som senarekan påverka beteenden i företaget. Att uppnå en högproduktionseffektivitet där material hamnar på rätt plats, i rätt tid och irätt skick kan vara ett komplext problem om ett flertal produkter rör siginom samma område på ett okontrollerat sätt (Jonsson & Mattsson,2013; Bjurström, 2016). Därmed är fallstudiens syfte att öka förståelsekring hur effektiviteten av ett produktionsflöde i ett tillverkande företagkan öka. Målet med studien är att utveckla förbättringsförslag avfabrikslayout och materialstyrningsmetoder samt- system i produktionengenom kvalitativt arbete med intervjuer samt observationer. Teori ochempiri analyseras för att avslutningsvis presentera ett resultat i form avett förslag på en layoutförändring med optimerat flöde relaterat tillslöserier, tillsammans med ytterligare rekommendationer som innehållermaterialstyrningsmetoder samt- system i produktionen. Studien visar atteffektiviteten av ett produktionsflöde kan öka genom att kartläggamaterialflöden mellan arbetsstationer och därmed finna åtgärder somkrävs för att minimera slöserier. Föreslagna åtgärder är av teoretisknatur och har inte testats.

<p>The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical. The greatest disadvan-tage is the risk of losing their right to disability pension, which seems to limit their motivation to return to work. All respondents stress benefits associated with work but they do not all wish to return to work. Work is not described as equal to paid work but as an essential part of life. All respondents’ express a belief in their ability to work but are doubtful concerning their chances of getting employment, which seems to have a negative impact on their motivation as well. Furthermore, the respondents criticize the public authorities in the field of rehabilitation for not contributing to a return to work process. However, they give an example of how a non-governmental organisation has been important for increasing their possibilities of a return to work.</p>

The primary aim of this investigation was to evaluate a seven-week multidisciplinary rehabilitation programme, with emphasis on musculoskeletal disorders, for working-age people, by assessments at the start and end of the rehabilitation programme, and at follow-up examinations 6, 12 and 24 months after completion of the programme. A further aim was to explore the experiences of people not returning to work during a period of six years after participation in an extensive multidisciplinary rehabilitation programme. Sixty participants, 40 women and 20 men (mean age 46.8 ± SD 7.9), with musculoskeletal disorders, mainly neck and back pain, participated in a 7- week rehabilitation programme which was based on a combination of theoretical and practical education, physical activities, relaxation and individual guidance. Before and after the programme and at the follow-up occasions all participants were evaluated with the Global Self-Efficacy Index (GSI), Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD), and Stress test (Study I). A group of participants who were still full-time sick-listed (Group I) at the end of the study period were compared with participants who were part-time or not sick-listed (Group II) at the end of the study period (II, III, IV). They were evaluated with the Disability Rating Index (DRI), with the Pain Intensity Rating Index on a visual analogue scale (VAS) (II, III)), mobility tests (III), GSI (III), HAD, and a stress test (IV). Seven women (median age 48 years) and three men (53 years) (Group I) were interviewed and the interviews were analysed by manifest content analysis (V). At the 2-year follow-up full-time sick leave, anxiety, depression and selfexperienced stress had decreased in both sexes. They also showed increased quality of life (QoL) (I). In participants with full-time sick leave (Group I), self-experienced physical disability and pain ratings were high and showed no decrease up until the 2-year follow-up. In participants with part-time or no sick leave (Group II), physical disability and pain ratings decreased gradually throughout the 2-year follow-up period (II). Cervical and thoracolumbar spine range of motion (ROM) was lower in Group I than in Group II from the start of rehabilitation to a 2-year follow-up. Only Group II showed a temporal improvement in ROM. No changes in DRI, VAS or GSI were found in parallel with corresponding temporal changes in any of the ROM (III). Group I experienced no change in anxiety or depression during the study period, in contrast to Group II, in which this decreased. Decreased stress was found in both groups (IV). Group I described perceived barriers to and possibilities of returning to work, and also gave information on what strategies they used, to cope with everyday life (V). The majority of the participants improved and they continued to be physically active, their QoL improved, and most participants returned to work. Ten of the participants, however, were on full-time sick leave throughout the whole study period, with high self-experienced physical disability, high pain rating and no improvement in anxiety and depression. They experienced barriers to re-entering the labour market as consequences of physical symptoms and fatigue. But they also believed in possibilities of returning to work if they could get a modified job adapted to their own capacity. Thus, persons with severe disability and pain did not improve by rehabilitation in this project. New methods of treatment have to be developed for improvement of symptoms resulting in reduction of functional impairment and a consequent need for sick leave. / Huvudsyftet med undersökningen var att utvärdera ett 7-veckors multidisciplinärt rehabiliteringsprogram inriktat på muskuloskeletala besvär, för arbetsföra kvinnor och män, vid start och efter rehabiliteringsprogrammets slut samt vid 6, 12 och 24 månader. Vidare var syftet att undersöka deltagares upplevelse av att inte återgå i någon form av arbete sex år efter deltagande i rehabiliteringsprogrammet. Sextio deltagare, 40 kvinnor och 20 män (medelålder 46.8 ±7.9), med muskuloskeletala besvär, framför allt nack- och ryggbesvär, deltog i ett 7- veckors rehabiliteringsprogram som innehöll en kombination av teoretisk och praktisk undervisning, fysisk aktivitet, avslappning och individuell vägledning. Deltagarna testades före och efter rehabiliteringsprogrammet samt vid uppföljningstillfällena med Globalt Självskattnings Index (GSI), Hospital Anxitey and Depression Scale (HAD) och stress test (Studie I). En grupp deltagare som fortfarande var helt sjukskriven (Grupp I) i slutet av studieperioden, jämfördes med deltagare som var delvis eller inte alls sjukskriven (Grupp II) vid studieperiodens slut (II, III, IV). De utvärderades med Disability Rating Index (DRI), smärtskattning med visuell analog skala (VAS) (II,III), rörlighetsmätning (III), GSI (III), HAD, och stress test (IV). Sju kvinnor (median ålder 48 år) och tre män (53 år) (Grupp I) intervjuades och intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys (V). Vid två års uppföljning hade heltidssjukskrivning, ångest/oro, depression och självupplevd stress minskat hos båda könen. De visade också ökad livskvalitet (I). Deltagarna som var helt sjukskrivna (Grupp I) hade hög självskattad funktionsnedsättning samt smärtskattning och visade ingen förändring vid två års uppföljning. Deltagarna som var delvis eller inte alls sjukskrivna (Grupp II) visade en gradvis förbättring av fysisk funktion och smärtskattning under studieperioden (II). Cervical och thoracolumbar rörlighet var mindre i Grupp I jämfört med i Grupp II från start till två års uppföljning. Endast Grupp II visade en temporär förbättring av den aktiva rörligheten. DRI, VAS och GSI förändrades inte parallellt med förändringarna i den aktiva rörligheten (III). Grupp I upplevde ingen förändring i ångest/oro eller depression under studie perioden jämfört med Grupp II, som minskade ångest/oro och depression. Båda grupperna skattade mindre stress (IV). I studie V beskrevs deltagarnas upplevelser av hinder och möjligheter för att återgå i arbete. De beskrev vidare vilka strategier som användes för att hantera vardagslivet. Majoriteten av deltagarna förbättrades och de fortsatte att vara fysiskt aktiva, livskvaliteten förbättrades och de flesta deltagarna återgick i arbete. Tio av deltagarna var helt sjukskrivna under hela studieperioden, med hög självskattad fysisk funktionsnedsättning, hög smärtskattning och ingen förbättring i ångest/oro eller depression. De upplevde hinder för återgång i arbete, en konsekvens av de fysiska symtomen och trötthet. De trodde också på möjlighet till återgång i arbete om de kunde få ett arbete anpassat till deras egen arbetsförmåga. Alltså, personer med stor funktionsnedsättning och hög smärta förbättrades inte av rehabilitering i det här projektet. Nya metoder av behandling behöver utvecklas för att förbättra symtomen och därmed minska funktionell försämring och behovet av sjukskrivning.

The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical. The greatest disadvan-tage is the risk of losing their right to disability pension, which seems to limit their motivation to return to work. All respondents stress benefits associated with work but they do not all wish to return to work. Work is not described as equal to paid work but as an essential part of life. All respondents’ express a belief in their ability to work but are doubtful concerning their chances of getting employment, which seems to have a negative impact on their motivation as well. Furthermore, the respondents criticize the public authorities in the field of rehabilitation for not contributing to a return to work process. However, they give an example of how a non-governmental organisation has been important for increasing their possibilities of a return to work.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. / The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.