For Swedish companies to compete with low wage countries, developments in theproduction industry moved towards streamlining the entire company. One of themost effective ways for a company to streamline their operations is to review theirproduction. All companies have processes in their production that add no value tothe product. In order to compete, they must be eliminated.The purpose of this report is to reduce work in process (WIP) in the flow ofbashus at Volvo Powertrain in Köping. The aim is also to try to find reasons whyVolvo Powertrain feel that they have problems with the storage principle First in-First Out (FIFO).To meet the objective, empirical studies were conducted at the company whilethe literature in the area was studied. The project was carried out on a company,which has provided a great sense of reliability and the content is also well linked tothe theories in the field. A value stream mapping has been carried out to obtain acomprehensive picture of the flow and find the causes for the high levels of WIP.Several proposals of action have been developed which all together can helpVolvo Powertrain to reduce WIP levels and standardize the methods of storage,the FIFO principle.A description of the current state has been carried out to create an understandingof the flow and to have a foundation to build the future state. The description ofthe current state has been done through interviews and observations at thecompany and has shown that there are two major problems that affect the flownegatively. Following this result, the cost of an inspection has been calculated anda FIFO-lane has been developed to avoid overproduction. Suggestions for newways of working with the FIFO- arrangement has been developed.A discussion of the outcome of the current state analysis and the choice ofmethod to perform the project is discussed. The pros and cons of the proposalsfor action addressed to get an overall picture of how well the objective has been met.

<p>Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.</p>

I dagsläget finns få arbetsterapeuter inom företagshälsovården och arbetslivsinriktad rehabilitering är inte prioriterat av hälso- och sjukvård. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner vid arbetslivsinriktad rehabilitering vid återgång till arbete efter förvärvad hjärnskada samt beskriva resultat av dessa. För att kunna besvara syftet valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Fyra databaser genomsöktes och resulterade slutligen i nio artiklar som kvalitetsgranskades. Därefter analyserades interventionerna i artiklarna med interventionsmodellerna av Fisher (2009) som raster. I analysen framgick att alla fyra  interventionsmodellerna användes inom arbetslivsinriktad rehabilitering. I  modell för kompensation framkom strategier för fatigue och minne medan det i modell för aktivitetsträning rapporterades träning inför arbete och på arbetsplatsen. I modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner tydliggjordes interventioner som träning av muskelstyrka och kognitiva förmågor. Inom den pedagogiska modellen framkom coaching som en av interventionerna. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning som tydligt kan visa på effekter av arbetsterapeutiska interventioner som utförs inom olika delar av arbetslivsinriktad rehabilitering. Likaså finns behov av uppföljningar över längre tid för att se hur interventionerna har fungerat för de individer som har återgått i arbete efter en förvärvad hjärnskada.

Fler kvinnor än män är idag långtidssjukskrivna och tidigare forskning har visat att män snabbare och i högre utsträckning än kvinnor återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Tidigare studier har visat att män och kvinnor tenderar att få olika medicinska insatser trots samma sjukdomssymptom. Män och kvinnor uttrycker och porträtterar sig även olika vid sjukdom vilket kan resultera i att olika behandling erbjuds. En förklaring till den ojämställdhet som råder är att det uppstår en genusbias där missbedömningar görs till följd av stereotypa föreställningar om kön. För arbetsgivare är det inte helt tydligt hur man i en rehabiliteringsprocess ska hantera den genusbias som kan uppstå, därför är det angeläget forskningsfråga att studera rehabiliteringen ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, samt undersöka om kön har betydelse i rehabiliteringen. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra män och fyra kvinnor som varit långtidssjukskrivna till följd av utmattningssyndrom. Data har sedan bearbetats med tillämpning av innehållsanalys. Resultatet visade vissa skillnader mellan män och kvinnor dels i hur de beskrev sig själva, sitt sjukdomsförlopp och tillbakagången. Männen var mer aktiva i sin rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet var för dem viktigt. En del av kvinnorna hade helst velat vara sjukskriven längre och upplevde i större utsträckning än män att rehabiliteringen gått för fort. Männen upplevde att rehabiliteringen istället gått fort i en positiv bemärkelse, däremot drabbades männen hårdare av bakslag till följd av den snabba återgången. Männen var generellt mer beskrivande av känslor och sjukdomsförlopp än kvinnorna, medan kvinnorna istället gav kortare och mer allmänna beskrivningar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser personer som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterade muskuloskeletala nedsättningar har av att återgå till samma arbete. Metoden som användes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare från utvalda vård och omsorg, bygg-, logistik- och industribranscher i södra Sverige rekryterades genom ett avsiktligt urval. Intervjuerna bearbetades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i huvudkategorin Övergång från sjukskrivning till arbete och de fyra kategorierna: Upplevelsen av den egna förmågan, Arbetssituation vid arbetsåtergång, Betydelsen av stöd från omgivningen samt Viljan och motivationens betydelse. Kategorierna omfattades av 14 underkategorier. Resultatet visade att personer som sjukskrivits på grund av muskuloskeletala nedsättningar är i behov av stöttning och anpassning av arbetssituationen vid återgång till samma arbete men att behoven tillfredsställs i varierande utsträckning. Slutsatsen var att arbetsterapi kan vara gynnsamt att implementera i större omfattning och i ett tidigare skede för att motverka sjukskrivningar och underlätta arbetsåtergång för personer med muskuloskeletala nedsättningar.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas upplevelser och erfarenheter av rehabsamtal utifrån ett makt- och stödperspektiv. Som referensram valdes Foucaults teorier om pastoralmakt och governmentality samt liberalism inom governmentality. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Population bestod av åtta enhetschefer som jobbade inom två mindre kommuner inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter. Resultatet visar flera olika uppfattningar som genererat åtta olika utfallsrum; begränsningar, regelstyrning, ansvar för organisationen, möjligheter, yrkesidentitet, dubbla roller, att känna sig i överordnad position och att vara stödjande. Dessa kan placeras under två mer övergripande domäner: organisatoriska förutsättningar för rehabsamtal, och chefens roll i rehabsamtalet. Studien visar att det finns svårigheter i att hantera den dubbla rollen som enhetschef, eftersom de flesta först och främst vill stödja individen. Enhetscheferna är påverkade av olika sanningar och utsatta för styrning genom lagar och rutiner. Rutin och erfarenhet påverkade hur enhetscheferna agerade under rehabsamtalen.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens är idag en viktig del i företag och anses vara en av de största konkurrensfaktorerna. En stor anledning till att medarbetare väljer att lämna sin arbetsplats är på grund av bristen på utvecklingsmöjligheter, då många medarbetare idag förväntar sig kompetensutveckling på sina arbetsplatser. Därav bör företag lägga vikt vid att ständigt utveckla sina medarbetare då det kan bidra med konkurrensfördelar som skapar en mer effektiv, kompetent och framgångsrikt företag. Företag kan i sin kompetensstrategi använda sig av interna verktyg som lärande i det dagliga arbetet för att utveckla kompetensen inom företaget. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur företag inom tillverkningsindustrin i Dalarnas län arbetar kring kompetensutveckling samt vad de har för kompetensstrategi. Syftet är även att undersöka hur de använder kompetensutveckling som ett verktyg för att behålla sina medarbetare och dess kompetens. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultat/slutsats: Resultatet visar att företagens kompetensstrategi är delvis outtalad men grundar sig i att medarbetarna skall kompetensutvecklas genom samverkan och lärande i det dagliga arbetet. Företagen förstår vikten av medarbetarnas kompetensutveckling och anser även att det är ett verktyg för att behålla medarbetare och dess kompetens i företaget och därav hålla sig konkurrenskraftiga. / Background: The competence of the employees is an important part of the companies and is classified as one of the biggest competitive factors. Many employees expect competence development in their workplaces and a major reason why employees choose to leave their workplace is because of the lack of development opportunities. This means that organizations should place great emphasis on constantly developing their employees. As competence development contributes with competitive advantages that help the organization to become more efficient, competent and successful. In their competence strategy, companies can use internal tools such as learning in their daily work to develop competence within the company. Purpose: The purpose of this study is to find out how companies in the manufacturing industry in Dalarna County work with competence development and what kind of competence strategy they use. The purpose is also to investigate how they use competence development as a tool to retain their employees and their skills. Methodology: This essay is a qualitative study with an abductive approach. The empirical material has been collected through qualitative interviews. Results/conclusions: The result shows that the company’s competence strategy is partly unspoken, but based on fact that employees must develop competence through collaboration and learning in daily work. The companies understand the importance of employees' competence development and believe that it is a tool for retaining employees and their competence in the company and hence staying competitive.

Syftet med studien är att undersöka vad arbetsrollen som jourkvinna innebär samt vilka strategier och kompetenser som är användbara i arbetet på kvinnojouren. Detta är av intresse för att få en djupare inblick i jourkvinnornas arbetsroll samt bidra till ökad förståelse för deras betydelsefulla arbete. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med sju jourkvinnor från två olika kvinnojourer i Mellansverige. Empirin till studien insamlades med hjälp av asynkrona intervjuer där studiens frågeformulär uppdelades i fem olika teman; arbetsrollen som jourkvinna, kompetenser, strategier, gemenskap samt kvinnojouren som organisation. Studiens teoretiska referensram omfattar teorier och perspektiv kring kompetens och interaktionsritualer. Syftet med teorierna är dels att undersöka vilka kompetenser som är användbara och av betydelse i arbetsrollen på kvinnojouren, dels att synliggöra och förklara betydelsen av interaktionsritualer i jourkvinnornas arbete. Resultatet visar att arbetsrollen omfattar både praktiskt arbete och ett starkt engagemang. Rollen som jourkvinna har stor betydelse för de stödsökande kvinnorna och barnen samt för samhället i stort. Kvinnojouren är en unik instans där de arbetande och ideella jourkvinnorna gör ett livsviktigt arbete när övriga samhället brister. Det framkommer att jourkvinnorna inte fungerat utan varandra och gemenskapen som finns inom kvinnojouren. Resultatet visar att det inte är de organiserade strategierna som är mest betydelsefulla utan strategier som uppstår i gemenskapen och samverkan med andra jourkvinnor samt egna personliga strategier. De kompetenser som studien identifierat som användbara är i huvudsak kopplade till social kompetens och personliga egenskaper.

Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal. Detta både för att locka till sig ny personal och för att få personalen att stanna. Bemanningsföretagens möjlighet att erbjuda olika företag rätt arbetskraft skulle då öka.Därmed blev vi intresserade av att undersöka hur uthyrd personals utvecklingsmöjligheter ser ut. Syftet med vår studie är därför att belysa vad uthyrd personal vid ett utvalt bemanningsföretag har för syn på sitt lärande i arbetet och vad den uthyrda personalen har för syn på den egna kompetensutvecklingen. Utifrån teorier kring förutsättningar och hinder för lärande kommer vi sedan att analysera personalens beskrivna arbetssituation. Vår studie intar en abduktiv forskningsansats. För att besvara vårt syfte och för att få en djupare förståelse för målgruppen har vi utfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer som arbetar som uthyrd personal på ett utvalt bemanningsföretag. Studien visar att den uthyrda personalen till stor del saknar goda förutsättningar för den viktiga växelverkan mellan informellt lärande i arbete och formell utbildning som behövs för att skapa en god lärmiljö. De arbeten som den uthyrda personalen ställs inför är rutinbaserade, med låga krav på deras förmåga och kompetens samt att det sker på en låg lärandenivå. De uthyrda är i behov av högre arbetskrav, högre egenkontroll samt högre socialt stöd i kombination för att de ska ges så goda förutsättningar för lärande som möjligt. Trots detta upplever ändå den uthyrda personalen att de utvecklas genom sitt arbete som uthyrd då de ställs inför nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Det harvisat sig att arbetslivsinriktade insatser är effektiva i förebyggande syfte för personer medlättare psykisk ohälsa. Anpassning av arbete och/eller anpassning på arbetsplatsen är eneffektiv åtgärd för att kunna återgå i arbete så snabbt som möjligt. Syfte: Syftet med studienvar att kartlägga de arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att främja återgång iarbete efter sjukskrivning för vuxna med lättare psykisk ohälsa. Metod: Metoden var enlitteraturstudie där databassökning har genomförts i AMED, PubMed, CINAHL ochPsycinfo. Sökningen resulterade i 15 artiklar. Resultat: I resultatet kunde fem temanidentifieras, ‘’Gruppbaserad intervention’’, ‘’Arbetsplatsspecifik intervention ocharbetsrelaterad problemlösning’’ , ‘’Personcentrerade mål och strategier’’, ’Undervisningför återgång i arbete’’ och ‘’Personcentrerat dialogmöte’’. Diskussion: Litteraturstudien visaratt det finns olika arbetsterapeutiska interventioner i relation till återgång i arbete för personermed lättare psykisk ohälsa. Interventionerna genomfördes i grupp, enskild och påarbetsplatserna för att främja återgång i arbete för personer som är sjukskrivna på grund avlättare psykisk ohälsa. Slutsats: Studien påvisar att det finns olika interventioner för attfrämja återgång i arbete för vuxna personer med lättare psykisk ohälsa.