Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator. Detta har genomförts genom en explorativ metod genom intervjuer och enkät.   I studien beskrivs och analyseras införandet av Rehabkoordinator som ett förbindelseorgan mellan primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten för bättre samordning kring patienter. Resultatet av studien visar att merparten av aktörerna upplever arbetsformen som positiv och gynnar samarbete och samordning vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktörerna upplever att processen, effektiviteten och kvalitén i arbetet runt patienten har förbättrats. Kommunikationen och samordningen mellan berörda aktörer har underlättats och den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats även om det framgår att det är för lite resurser för rehabiliteringssamverkan.   Patienterna upplever det positivt med Rehabkoordinatorns stödjande, förmedlande och koordinerande insatser vilket ses vara en framgångsfaktor för patienten. Majoriteten känner att de blivit respektfullt bemötta, känt sig delaktiga i sin rehabilitering samt fått det stöd och den information som de behövde av Rehabkoordinatorn.   Studien visar också att merparten av aktörerna har funnit fungerande rutiner för sin arbetsform och samverkan. Kvarstående hinder tycks bero på framförallt organisatoriska faktorer som till exempel förankring av verksamheten i de samverkande organisationerna, kunskap och kommunikation om och mellan olika professioner och organisationer, samt incitament och legitimitet för deltagande i rehabiliteringssamverkan. / The identified problems within the health care management concerning cases of sickness have proven to be particularly severe in the area of primary care. A large number of sick leaves are at risk of being long term, cases of rehabilitation drags on, and misunderstandings occur both between authorities and patients, and authorities. Between 1 September 2009 and 31 May 2011 Gotland has pursued a project with the intention to streamline the process of sick leave with the help of a Rehab coordinator in primary care. This study is the qualitative evaluation of the project. The aim of this study was to evaluate whether the process of sick leave have been facilitated both for the interacting actors and for the patients, after the establishment of the Rehab coordinator. This has been implemented through an exploratory approach through interviews and questionnaires.   This study describes and analyzes the introduction of a Rehab coordinator as a liaison body between primary care, social insurance, employment service and social services for a better coordination concerning the patients. The results of this study show that the majority of actors experience that the method is positive and benefits cooperation and coordination of vocational rehabilitation. The actors feel that the process, the efficiency and the quality of work around the patient has improved. The communication and coordination between actors have been facilitated and the psychosocial work environment has improved, although it is clear the there are not enough resources for the rehabilitation agreement.   The patients finds the support, the mediating and coordinating actions of the rehab coordinator positive, which is considered a factor of success to the patient. The majority feel they have been met with respect, felt involved in their rehabilitation and received the support and information they needed by the Rehab coordinator.    The study also shows that majority of the actors have found successful routines to support their method of work and collaboration. The remaining obstacle appeared to be particular organizational factors for example the anchoring of activities for the collaborating organizations, knowledge and communication about and between different professions and organizations, as well as incentives and legitimacy for participation in the rehabilitation agreement.

The background of the thesis is the ongoing struggle for better understanding of driving forces for economic growth. Some important and rewarding new steps have been taken the last decades in the research of economic growth theory. For example, the theory includes not only the use of technology but also the creation and implementation of new technology entwined with management and learning practices at work. However, the development of knowledge on the matter can be described as slow. The explanation is argued to be the lack of data, which complicates and prevents the development of theory. The lack of data and the intertwined dependence with the development of theory in the matter constitutes the starting point for the research in the thesis. The purpose of this thesis is to contribute to the development of measures of management of work and learning practices at work that can be used in productivity models. The analyses are based on the micro-level data from the Swedish MEADOW Survey 2009/2010, at Statistics Sweden. Factor and regression analysis are performed, other analytical techniques are also used. Some key findings of how management and learning practices at work can be described and measured show that the business firms use the different practices in bundles. The findings indicate synergy effects on performance when more than one management and learning practice is applied. Two different management approaches are tested, both models predict productivity. However, there is a difference in the productivity model a such when it includes the two management approaches; the measure of the contemporary use has a better fitness then the theoretical model. Focus and delimitations of research questions in the forthcoming doctoral dissertation are discussed, see Future Research – the Logic Next Step, in Chapter 6. Final Reflections. / Bakgrunden till avhandlingen är den ständigt pågående kampen för bättre förståelse om drivkrafter för ekonomisk tillväxt. Några väsentliga steg har tagits de senaste decennierna inom forskningen om ekonomisk tillväxtteori. Exempelvis, idag innefattar teorin inte bara användningen av teknik utan också skapandet och genomförandet av ny teknik samt hur tekniken är förbunden med ledning och lärande i arbete. Kunskapsutvecklingen kan dock beskrivas som långsam. En förklaring och ett argument är bristen på data, vilket komplicerar och förhindrar utvecklingen av teorin. Bristen på data i den aktuella frågan och det sammanflätade beroendet med teoriutvecklingen är utgångspunkten för forskningen i avhandlingen. Syftet med avhandlingen är att bidra till utveckling av indikatorer om ledning av arbete och lärande i arbete som kan inkluderas i produktivitetsmodeller och som kan användas för att förstå ekonomisk tillväxt bättre. Uppgifterna som används i avhandlingen är mikronivådata (micro-level data) från Statistiska centralbyråns Swedish MEADOW Survey 2009/2010. Faktor- och regressionsanalys används, vissa andra analytiska tekniker används också. Några nyckelresultat om hur ledning och lärande i arbetet kan beskrivas och mätas visar att företagen använder de olika sätten i grupper av praxis ”bundles”. Resultaten visar synergieffekter på företagets prestationsförmåga när mer än en lednings- och inlärningspraxis tillämpas. Två olika sätt för hur att mäta ledning och lärande i arbete används, båda förutsäger produktivitet. Dock finns det en skillnad i produktivitetsmodellen mellan de två olika sättet att mäta: när faktisk användning mäts ger det högre förklaringsgrad än den teoretiska modellen. Inriktning och avgränsning av forskningsfrågor i den kommande planerade doktorsavhandlingen diskuteras, se Future Research – the Logic Next Step, i Chapter 6. Final Reflections. / <p>QC 20171128</p> / Statistics Sweden project: Organisation, growth and work environment (finished 2016)

Bakgrund Allt fler kvinnor i Sverige överlever bröstcancer, på grund av utökade mammografiundersökningar samt medicinsk och kirurgisk forskning. Dessa kvinnor befinner sig ofta mitt i arbets- och familjelivet och kommer därför att återgå till sitt arbete efter sin cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur åtta bröstcancerdrabbade kvinnor upplever återgången i arbete efter operation, behandlingar och sjukskrivning. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta bröstcancerdrabbade kvinnor i åldrarna 43 till 57 år digitalt. Vi spelade in och transkriberade våra intervjuer. Samtliga kvinnor vi intervjuat har återgått till arbetet efter att ha haft bröstcancer. Resultat Vårt resultat visar att det upplevda stödet från arbetsgivare är viktigt gällande återgång i arbete. Detta gäller även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan. Cytostatikabehandling kan fördröja återgång i arbete. Även övriga behandlingar påverkar hur återgången i arbete ser ut, samt sjukskrivningens längd. De personer som genomgått operation före sin cytostatikabehandling upplever främst att det är medicinen/behandlingen som bidrog till försämrat mående och att sjukskrivningen förlängdes. Känslan av sammanhang är också betydelsefull gällande återgång i arbete efter bröstcancer. Diskussion Det upplevda sociala stödet från arbetsgivare, kollegor, vänner och familj tycks vara viktig för huruvida återgången i arbetet upplevs som positiv eller negativ. Även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan kan påverka återgången i arbetet, och här pekar resultatet på att det kan finnas en del förbättringsområden. Detta gäller särskilt rehabiliteringsplaner för bröstcancerdrabbade, som de intervjuade har saknat. En del av våra respondenter har fått rehabkoordinatorer tilldelade från Närhälsan, dock med blandat resultat i fråga om upplevt stöd under rehabiliteringen.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Som en del av den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen lanserades under våren 2020 en ny matchningstjänst på svensk arbetsmarknad, tjänsten Kundval Rusta och Matcha (KROM). Handledarna är anställda på privata företag och arbetar för att coacha de som är inskrivna på KROM-tjänsten. Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för de förutsättningar som KROM-handledarna har i sitt arbete. Studiens har undersökt förutsättningar för åtta handledare som är anställda i fem olika externa leverantörer, det vill säga privata företag som levererar KROM-tjänsten. Studiens bygger på personliga förutsättningar samt interna förutsättningar. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien använde ett hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpade deduktiv ansats. Resultatet visar att handledarna har nästan likadana förutsättningar när det gäller coachning erfarenheter och färdigheter. Handledarna använder sig av GROW-modellen i sin coachningsmetod och med en tro på egen intuition och tysta kunskap. Resultatet visar att handledarna upplever att ett stort socialt nätverk ökar handledarnas möjlighet att hjälpa deltagarna till en få en anställning. Resultaten visar att de interna/organisatoriska förutsättningarna för varje handledare är olika där en del handledare upplever att de inte har tillräckliga förutsättningar angående lärandet och kompetensutveckling. Även gällande feedback finns det variation vissa handledare upplever att de får tillräckligt feedback och återkoppling av sin chef och en del önskar mer feedback på sin prestation. Resultatet visar också att samtliga handledarna upplever stort flexibilitet och arbetsfrihet i sitt yrke. / As part of the ongoing reform of the Swedish Public Employment Service, a new matching service was launched in the Swedish labor market in the spring of 2020, the Kundval Rusta och Matcha (KROM) service. The supervisors are employed by private companies and work to coach those who are registered in the KROM-service. The purpose of the study is to create an understanding of the conditions that the supervisors have in their work. The study has examined the conditions of eight supervisors who are employed by five different external suppliers, ie private companies that supply the KROM-service. The study is based on personal conditions as well as internal and external conditions. To answer the purpose of the study, a qualitative approach was used, and semi-structured interviews were conducted. The study used a hermeneutic approach and applied a deductive approach. The results show that the supervisors have almost the same conditions when it comes to coaching experience and skills, the supervisors use the GROW-model in their coaching method and use their strong intuition and tacit knowledge. The results show that the supervisors experience that a wide social network increases the supervisors' ability to help KROM-participants to find a job easily. The results show that the internal / organizational conditions for each supervisor are different, some supervisors experience that they do not have good enough conditions regarding learning and competence development, some supervisors experience that they receive sufficient feedback from their manager, some have lesser conditions and strives for more feedback on their performance. The results also show that all supervisors experience great flexibility and freedom of work in their occupation.

Forskning om feedback har länge haft ett stort fokus på traditionell feedback inom organisationer, som sker från chef till medarbetare, och det har inte funnits ett lika starkt intresse för att studera feedback från medarbetare till chef, så kallad “upward feedback”, vilket gör det relevant att öka förståelsen inom detta område. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur chefer använder feedback från medarbetare för att leda och utveckla verksamheten och sitt eget ledarskap. Studien har en kvalitativ ansats, vilket ligger till grund för insamling av data genom tio semistrukturerade intervjuer med chefer från sex olika organisationer för att studera deras perspektiv på upward feedback och hur de skapar organisatoriska förutsättningar för att ta tillvara medarbetares feedback för att leda verksamheten. Resultatet visade att efterfrågan av och mottaglighet för feedback (både negativ och positiv) är en utmanande uppgift och behöver därför tränas upp. Därtill identifieras tillitsfulla relationer, trygghet i ledarskap och öppna dialoger som förutsättningar för cheferna att öka sin mottaglighet och förmåga att ta tillvara feedback. Slutsatsen dras att trygga chefer med tillitsfulla relationer till sina medarbetare använder upward feedback för att utveckla sig själva som chefer, utveckla en hälsosam arbetsmiljö och lärandeinriktad arbetsplats. / Research about feedback has mainly focused on traditional feedback within organizations, that is, feedback from managers to their employees, and little research has been made to study upward feedback, from employees to their managers. This makes it relevant to increase our understanding within this area. The aim of this study was therefore to contribute to the understanding of how managers utilize upward feedback to lead and develop organizations and their leadership. The study has a qualitative approach, which impacted the decision to gather data through ten semi-structured interviews with managers from six different organizations, with the aim to raise awareness about their perspective on upward feedback and how they use it as part of their leadership. The findings showed that receptivity towards feedback (both positive and negative) is a challenging task and therefore needs practice. Moreover, trustworthy relationships, confidence in leadership and open dialogues are essential conditions for managers to increase their receptivity for upward feedback and are therefore central aspects in utilizing feedback in a more favorable way. A conclusion is made that confident managers with trusting relationships with their employees utilize upward feedback to develop as leaders, develop a healthy working environment and work towards a workplace that fosters learning.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.

The purpose of this thesis is to develop a model that will guide a company towards a decision of whether to change the current due date of work orders or not. The model will help the company to reveal the technical and financial factors that will be affected and how these factors can be assessed. After accomplishing a thorough literature review, we found no existing practical models in this specific area. We developed a model to cover this gap in the existing theories. A case study approach was used to test the developed model on our case company Elitfönster in Lenhovda who manufactures windows. We applied our model at the processing department and the change concerned going from a weekly to a daily due date of work orders. The technical factors that would be affected by the change of the due date are; setup times, lead time and output of components. The financial factors that will be affected are the tied-up capital and the manning. We found that a change could not be carried through without a purchase of an extra plane. The model also showed that the financial benefits that the change generated could not surpass the costs that an extra plane would cause. Thereby, our recommendations to the case company are to keep the current due date of work orders until the rest of the company can handle the extra components that can be produced after the change. / Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som ska vägleda ett företag mot ett beslut om man ska ändra den nuvarande tidpunkt när en arbetsorder ska vara färdigställd, eller inte. Modellen kommer att hjälpa företaget att påvisa de tekniska och finansiella faktorer som kommer att påverkas och hur dessa kan bedömas. Efter att ha gjort en grundlig litteraturstudie kunde vi inte hitta några existerande modeller inom detta specifika område. Vi utvecklade en modell för att täcka denna brist i den existerande teorin. Vi använde oss av en fallstudie för att testa vår utvecklade modell på Elitfönster i Lenhovda som tillverkar fönster. Vi applicerade vår modell på maskinverkstaden och förändringen handlade om att gå från att färdigställa arbetsorder på en vecka till att färdigställa dem på en dag. De tekniska faktorer som skulle påverkas av en förändring är; ställtiderna, ledtiden och mängden producerade komponenter. De finansiella faktorerna som kommer att påverkas är mängden bundet kapital samt bemanningen. Vi kom fram till att en förändring inte kunde genomföras utan att köpa in en extra hyvel. Modellen visade också att de finansiella fördelarna som en förändring skulle generera inte skulle motsvara de kostnader som den extra hyveln skulle orsaka. Våra rekommendationer till företaget är således att fortsätta med den nuvarande tidpunkt när en arbetsorder ska vara färdigställd tills resten av företaget kan hantera de extra komponenter som skulle kunna bli producerade efter förändringen.

<p>The purpose of this thesis is to develop a model that will guide a company towards a decision of whether to</p><p>change the current due date of work orders or not. The model will help the company to reveal the technical and</p><p>financial factors that will be affected and how these factors can be assessed. After accomplishing a thorough</p><p>literature review, we found no existing practical models in this specific area. We developed a model to cover this</p><p>gap in the existing theories. A case study approach was used to test the developed model on our case company</p><p>Elitfönster in Lenhovda who manufactures windows. We applied our model at the processing department and the</p><p>change concerned going from a weekly to a daily due date of work orders. The technical factors that would be</p><p>affected by the change of the due date are; setup times, lead time and output of components. The financial</p><p>factors that will be affected are the tied-up capital and the manning. We found that a change could not be carried</p><p>through without a purchase of an extra plane. The model also showed that the financial benefits that the change</p><p>generated could not surpass the costs that an extra plane would cause. Thereby, our recommendations to the</p><p>case company are to keep the current due date of work orders until the rest of the company can handle the extra</p><p>components that can be produced after the change.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som ska vägleda ett företag mot ett beslut om man ska</p><p>ändra den nuvarande tidpunkt när en arbetsorder ska vara färdigställd, eller inte. Modellen kommer att hjälpa</p><p>företaget att påvisa de tekniska och finansiella faktorer som kommer att påverkas och hur dessa kan bedömas.</p><p>Efter att ha gjort en grundlig litteraturstudie kunde vi inte hitta några existerande modeller inom detta specifika</p><p>område. Vi utvecklade en modell för att täcka denna brist i den existerande teorin. Vi använde oss av en</p><p>fallstudie för att testa vår utvecklade modell på Elitfönster i Lenhovda som tillverkar fönster. Vi applicerade vår</p><p>modell på maskinverkstaden och förändringen handlade om att gå från att färdigställa arbetsorder på en vecka</p><p>till att färdigställa dem på en dag. De tekniska faktorer som skulle påverkas av en förändring är; ställtiderna,</p><p>ledtiden och mängden producerade komponenter. De finansiella faktorerna som kommer att påverkas är</p><p>mängden bundet kapital samt bemanningen. Vi kom fram till att en förändring inte kunde genomföras utan att</p><p>köpa in en extra hyvel. Modellen visade också att de finansiella fördelarna som en förändring skulle generera</p><p>inte skulle motsvara de kostnader som den extra hyveln skulle orsaka. Våra rekommendationer till företaget är</p><p>således att fortsätta med den nuvarande tidpunkt när en arbetsorder ska vara färdigställd tills resten av företaget</p><p>kan hantera de extra komponenter som skulle kunna bli producerade efter förändringen.</p>