This thesis focuses on the use of virtual reality in adult education. The virtual reality is a new technology, which can be used in many areas, including adult education. The concept of the virtual reality is ambiguous, therefore the first part of the thesis defines and characterizes this concept and describes its main effects. The main topic of the theoretical part of this work is existing knowledge about the use of the virtual reality and application of this knowledge to adult education. Virtual reality cannot be considered an absolutely perfect tool in all educational situations. It is therefore important to point out basic advantages and limits of its use in adult education. All these areas have been investigated by quantitative research. Keywords: Virtual reality, ICT in education of adults, using of virtual reality, virtual education, new trends in education

I denna rapport utforskas möjligheterna med BIM-modeller som finns på dagens byggarbetsplatser.  Trots att BIM erbjuder effektivare lösningar inom områden som bland annat visualisering, samordning och kvalitetsarbete, är det få projekt som aktivt använder sig av BIM på byggarbetsplatsen. Den här rapporten syftar till att belysa potentialen med BIM under produktionsfasen samt analysera svårigheter som finns, då produktionspersonal vill använda sig av BIM-modellen. Det långsiktiga målet med rapporten är att främja framtida användning av BIM i produktionsfasen. I arbetet produktionsanpassas delar av BIM-modellen för Skanskas och Vasakronans samverkansprojekt Klara C till att den kan användas ifrån en handhållen enhet. Genom att visa praktiska tillämpningar, med verktyg och BIM-modeller som finns tillgängliga idag, synliggörs möjligheter med BIM i byggproduktionen. För att ha möjlighet att påverka kvalitet och format på den BIM-modell, vilken ändå uppförs vid projekteringen, är det av stor vikt att tidigt beakta vilka effekter ett aktivt användande av BIM har i produktionsfasen. Slutsatsen sammanfattas i ett antal frågeställningar som planerande personal bör ha i åtanke, detta för att främja en utvecklande och värdeskapande användning av BIM även ute på byggarbetsplatsen. Vilken nytta tillför modellen i det specifika projektet? Ex. Samordning, tidsplanering eller visualisering. Hur ska modellen användas av produktionspersonalen? Ex. Vilken enhet (Surfplatta/PC) Vilka krav ställs då på BIM-modellen? Ex. Detaljeringsnivå, parametrar. Vad krävs av arbets- och informationsflöden? Ex. Format på leverans av modell/modeller. Är tillämpningen anpassad till användaren? Ex. Behövs det ytterligare stöd i form av kortare utbildningar eller kurser? / This thesis explores the potential of the BIM-models available at today's construction sites. There are few projects that actively use BIM on the construction sites, despite the fact that BIM offers efficient solutions in areas such as visualization, coordination and quality control. This report aims to highlight the potential of BIM during the production phase and to analyze the difficulties that exist when production staff wants to use the BIM model. The long term goal of this report is to promote use of BIM in the production phase. In this report, parts of the BIM-model of Skanska and Vasakronan collaborative project Klara C, is adapted so that it can be used from a handheld device. Positive effects from active use of BIM-models are shown with the tools and BIM-models that are available today. In order to influence the quality and setup of the BIM-model, which is produced during the design stage, it is of great importance that all potential applications of the model is taken in to account. The conclusion is summarized in a number of questions that planning staff should keep in mind in order to promote value-adding use of BIM. What benefits does the model bring the specific project? E.g. Coordination, time planning or visualization. How will the model be used by the staff? E.g. What kind of unit? (E.g. Tablet or PC) What is required from the model? E.g. Level of detailing, parameters. What work- and information flows are required? E.g. How is the model/models updated and delivered. Is the application user friendly? E.g. Is additional, supporting education required?

The European health care is facing challenges with an increasing ageing population, with a higher frequency of chronic diseases, which have resulted in rising health care costs. Meanwhile, the trend shows how patients and citizens are becoming more active in their personal health care, with the number of existing doctors and nurses subsiding furthermore entailing problems. The area of eHealth, which involves information and communication technologies with health care, is hence seen as a partial long-term solution and is considered being a rapidly growing market both in Sweden, but also in Europe. eHealth services further consider to promote increased access, mobility and interoperability in the health care, but the lack of wholehearted commitment, financial support and complex EHR-systems in Sweden's municipalities and county councils might partially impeding down the development. The purpose of this report is therefore targeting to explore, identify and analyze prominent aspects for the continued development of the Swedish health care and eHealth services. The study also examines what subsequent benefits an implementation of an eHealth service entails, which also has been related to the identified prominent aspects. This master thesis is based on a thorough literature review extracted from a theoretical framework including an interoperability-, security-, mobility- and business-modeling perspective, which are used as a foundation for the building of a set of hypotheses, which are subsequently verified with the aid of gathered empirics. The empirics are obtained from 10 semi-structured qualitative interviews, as well as two case studies, which together resulted in key-findings and conclusions. Firstly, in relation to the interoperability perspective, it became clear how there should exist both a technical and social interoperability that communicate with each other. The EHR-systems of today are often considered difficult to learn, non-intuitive and lacking interfaces that are user-friendly designed for the end-user. Increased interoperability was also seen as enabling and simplifying the access to the patient’s medical history, which the EHR-system TakeCare evidently demonstrated. Furthermore, it was acknowledged how there is no correlation between the increased time spent by health care professionals with administrative tasks and documentation with an increased interoperability. It also emerged that patients and the dominant part of the population had either no or very limited knowledge regarding the underlying security and overall management of personal health information in health care. Patients instead often blindly trust the Swedish health care system being secure, and prioritizing other things during medical appointments. The knowledge of security issues in the health care is predicted to increase among patients if they in the future would obtain full access to their own medical records. There is also a general opinion among health care professionals and related instances how new security risks will arise alongside the eHealth wave, with a particular concern for the increasing involvement of mobile devices. Relationships between an increased interoperability also seem to favor increased mobility in health care, but security aspects often prevent the mobility development. Finally, it was unanimously espoused how non-financial values must not be ignored, where the on-going debate argues whether what real impact these non-financial values have, where inter alia strict budgets and large gaps between the decision-makers and end-users appeared as issues. Similar arguments were encountered regarding the actual impact of the opinions of patients in relation to business modeling, where a tripartite-problem and the patients’ limited access to their medical records was partly seen as a primary issue. Secondly, the case studies demonstrated how a transition to the EHR-system TakeCare generally did result in cost- and resource savings in terms of local servers, IT-maintenance and inventory management. The TakeCare implementation also led to an increased visibility among health care centers by enabling and simplifying the access to patient medical history. Increased communication, awareness, and more effective internal processes due to integrated modules and direct connections to ePrescriptions could also be accessed from the TakeCare transition. Finally, it emerged that relations existed between simplified access to the patient’s medical history and how it subsequently resulted in an increased interoperability. A correlation was also seen as the health care become generally more mobile due to increased interoperability. / Hälso- och sjukvården i Europa står inför utmaningar i och med en stigande åldersgrupp med en större andel kroniska sjukdomar, vilket resulterat i stegrande sjukvårdskostnader. Samtidigt ses en trend i hur patienter och medborgare börjar bli mer aktiva i sin egen vård och efterfrågan på sjukvårdspersonal ökar, med ökande utmaningar som följd. eHälsa-området, vilket involverar informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården, ses därför som en potentiell långsiktig del-lösning och anses samtidigt vara ett starkt växande område i Sverige, men också på den övriga europeiska marknaden. eHälsa betraktas vidare främja en ökad åtkomst, mobilitet och interoperabilitet inom sjukvården, men bristen på helhjärtat engagemang, finansiellt stöd och det stora antal komplexa journalsystem i Sveriges olika kommuner och landsting ses delvis ligga till grund för en bromsad utveckling. Syftet med denna rapport är därför att undersöka, kartlägga och analysera de mest centrala aspekterna för den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård och eHälso-tjänster. Studien undersöker även vad implement av en eHälso-tjänst praktiskt har medfört, med ett fokus på journalsystem där de enskilda förändringarna även har relaterats till de identifierade centrala aspekterna. Examensarbetet är baserat på en gedigen litteraturstudie som utifrån ett teoretiskt ramverk inkluderande ett interoperabilitets-, säkerhets-, mobilitets- och affärsmoduleringsperspektiv ligger till grund för framtagandet av hypoteser som sedan verifierats med hjälp av empiriskt insamlad information. Empirin är erhållen från tio semi-strukturerande kvalitativa intervjuer, samt två fallstudier, vilka tillsammans har resulterat i ett flertal slutsatser. Utifrån ett interoperabilitetsperspektiv framgick det hur det bör finnas både en teknisk och social interoperabilitet som kommunicerar med varandra, då journalsystem idag anses vara svåra att lära sig, icke intuitiva och ej användarvänligt utformade för slutanvändaren. Ökad interoperabilitet ses även möjliggöra och förenkla åtkomsten av patienthistorik, vilket journalsystemet TakeCare tydligt påvisat. Vidare kunde det konstateras att det inte finns en korrelation mellan den progressivt ökande avsatta tiden som sjukvårdspersonal idag tillbringar med administrativa uppgifter och dokumentation med en förhöjd interoperabilitet. Det framkom även att patienter har väldigt liten eller obefintlig kunskap rörande den underliggande säkerheten och hanteringen av personlig information i sjukvården, då de ofta blint litar på att svensk sjukvård anses vara säker samt att patienter prioriterar annat vid läkarbesök. Kunskaper om säkerheten i sjukvården bland patienterna anses dock öka ifall de i framtiden får tillgång till sin journal. Det finns även en allmän oro bland sjukvårdspersonal och närbesläktade instanser för att nya säkerhetsrisker kommer att uppstå i och med eHälsa-vågen, med ett särskilt orosmoln för den ökande användningen av mobila enheter. Relationer mellan hur ökad interoperabilitet även gynnar förhöjd mobilitet sågs även förekomma, men att det ofta samtidigt är säkerhetsaspekter som hindrar den mobila utvecklingen. Avslutningsvis förespråkades det hur icke-finansiella värden inte får bli ignorerade, men problemet kring hur verkningsfull dess faktiska påverkan är, relateras bland annat till strikta budgetar samt stora avstånd mellan beslutstagare och slutanvändare. Liknande argument påträffades angående den faktiska inverkan av åsikter från patienter vid affärsmodulering, där ett trepartsproblem och patienternas begränsade åtkomst till sina journaler delvis sågs ligga till grund. Fallstudierna påvisade hur övergången till journalsystemet TakeCare generellt har lett till resursbesparingar i form av lokala servrars underhåll och lageranvändning, samt en ökad synlighet i vården med förbättrad tillgång till patienthistorik jämfört med tidigare journalsystem. En ökad kommunikation och medvetenhet samt effektivare interna processer på grund av integrerade moduler och direktkoppling till eRecept kunde även påvisas. Slutligen framgick det att relationer förekom mellan den ökande åtkomsten av patienthistorik och andra journaler, och hur förhöjd interoperabilitet medfört detta. Samband kunde även ses hur ökad interoperabilitet positivt gynnar mobiliteten i sjukvården.

This research aimed to design a support system to facilitate the decisionmaking process in terms of selecting the acceptance of Integrated ICT (Information and Communication Technology) Laboratory assistants using the Analytical Hierarchy Process (AHP) and Technique for Order Preference by Similarity to Ideal Solution (TOPSIS) methods. The AHP method was used for the process of determining the weight of each criterion determined from the Integrated ICT Laboratory, Budi Luhur University, while the TOPSIS method was used to determine the ranking based on the calculated values. The method used in this research was the waterfall method consisting of 4 stages, including the needs analysis stage, design, testing and implementation. For testing, User Interface Testing was used which aimed to determine whether the functionality of interface elements such as buttons and hyperlinks contained on each page was working properly. In addition, validation testing was also carried out which aims to determine whether the validations in the system had been running well. The results showed that the decision support system designed using the Analytical Hierarchy Process (AHP) method had been tested to determine the weight of each criterion needed in the assistant selection process, it was attendance with 0.284, Competence 0.143, Project 0.414, Hardware 0.089 and interview with 0.070. Meanwhile, the Technique for Order Preference by Similarity to Ideal Solution (TOPSIS) was able to determine the ranking based on the results of calculating the criteria values for each assistant candidate and the 2 people who occupied the top rankings were declared to have passed the selection. The test results showed that all system elements functioned as designed.

The diploma thesis aims to evaluate the benefits and disadvantages of the use of information and communication technologies (ICT) in the adaptation, education, and development of employees. First, the thesis will focus on the current development of personnel management in relation to the application of ICT. Furthermore, the thesis will deal with current trends related to the use of ICT in personnel management. The focus will be on ICT in the adaptation, education, and development of employees, as those are activities that are currently heavily influenced by ICT. This topic will end with an evaluation of the benefits and risks associated with the use of ICT in the activity. The thesis will also focus on the ethical aspects of the use of ICT in personnel management. The aim of the quantitative empirical survey will be to analyse the opinions of employees on ICT in adaptation, education, and development. The survey will be done in four IT organizations with more than one hundred employees based in the Czech Republic. The survey will compare the views of selected employees who joined during the COVID-19 Pandemic and employees who joined before COVID-19 Pandemic. The survey will be carried out through online questionnaires. Key words: ICT, personnel activities, employee adaptation, employee training and...

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. / Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.

Användningen av fossila bränslen och den ökade digitaliseringen har båda en stor påverkan på klimatet. Klimatförändringar är ett allvarligt hot och många länder arbetar för att minska växthusgasutsläppen. Trots ökad användning av förnybar energi är energisektorn fortfarande en stor källa till utsläpp. Samhällets utveckling har ökat användningen av digital kommunikation, vilket leder till ökad energiförbrukning. Informationsteknik (ICT) har revolutionerat vårt sätt att leva, arbeta och studera, men dess energibehov strider mot målet om koldioxidneutralitet. ICT-sektorn behöver anpassa sig till en hållbar utveckling. Datacenter är energikrävande, vilket är ett snabbt växande problem då dessa står för en fjärdedel av ICT-sektorns koldioxidutsläpp. Sektorn som helhet bidrar med 2,3% av de globala utsläppen och i och med den fortsatta utvecklingen av ICT inom samhället, så ökar även konsumtionen från användare. För att arbeta mot en mer hållbar värld behöver individer ha tillgång till vägledning för att göra långsiktiga förändringar och informerade val. Teori och forskning har analyserats och banat väg för konstruktionen av en skattningsmodell för att främja medvetenhet om ICT-sektorns klimatpåverkan och främja hållbara digitala vanor. Modellen tar hänsyn till flera parametrar och aktiviteter som anses vara relevanta för framtagandet av en applikation för användarna. Data från olika studier används som underlag för att beräkna individens digitala koldioxidutsläpp, energiförbrukning och kostnader. Applikationen testas i en fallstudie för att undersöka den faktiska klimatpåverkan av digital användning. Resultaten visar att vissa aktiviteter, som videokonferenser och samtal, är mer energikrävande än e-postkommunikation. Valet av enhet och tidsåtgång har störst påverkan på resultatet. Rekommendationer ges baserat på användarbeteenden för att minska energiförbrukningen. Målet är att skapa medvetenhet och stödja hållbar användning av digitala tjänster.

The circular economy, in which products, materials and resources circle back into the system rather than ending up as waste, offers the possibility to decouple economic growth from environmental degradation. For the sector of information and communication technologies (ICT), where the products contain a wide range of critical raw materials and have a large environmental impact during their manufacturing phase, a shift from today’s linear consumption is especially important. While such a transition requires action from actors on all system levels, the users have a unique position to drive the transition through a change in their behaviour. The aim of this thesis is to build knowledge about how user organisations can enable a transition to a circular ICT sector. A case study was performed at a large ICT reseller in Sweden where the current use of internal laptops and smartphones was investigated and analysed. The data collection resulted in the identification of 15 barriers that we claim hinder the case company from becoming a circular user of ICT products. A categorisation of the barriers further showed that the majority of them are found on an organisational level. We argue that among them, the most impactful barrier is an ambiguous responsibility for the post-use collection of products within the organisation. The thesis is concluded with the notion that organisations do indeed have large possibilities to drive a shift in the ICT sector but have a number of barriers to overcome first. Fortunately, the majority of the barriers are internal and can be directly addressed by managerial actions. / Inom en cirkulär ekonomi där produkter, material och naturresurser cirkulerar i ett slutet system istället för att förkastas som avfall, finns det i teorin en möjlighet att frånkoppla ekonomisk tillväxt från miljöförstöring. Inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (ICT), där produkterna innehåller en stor variation av råmaterial och har sin största miljöpåverkan under tillverkningsfasen, är ett skifte från den nuvarande linjära konsumtionen av yttersta vikt. Även om en sådan övergång kräver att aktörer på samtliga systemnivåer agerar tillsammans, så har användarna en unik position att driva marknaden mot en förändring genom att ändra sitt beteende. Denna rapport har som syfte att utöka kunskapen kring hur användarorganisationer kan möjliggöra en övergång till en cirkulär ICT-sektor. I en casestudie undersöktes och analyserades den interna hanteringen av laptops och smartphones hos en stor leverantör av ICT-tjänster och -produkter i Sverige. Utifrån datainsamlingen kunde 15 barriärer identifieras som vi menar på utgör ett hinder för organisationens möjligheter till att ha ett cirkulärt användande av sina laptops och smartphones. Efter en kategorisering av barriärerna framgick det att majoriteten av dem låg på en organisatorisk nivå. Enligt oss är den största av dessa en tvetydighet i vem som bär ansvaret för återtaget av produkter efter användning. Avslutningsvis dras slutsatsen att även om vi kan bekräfta användarnas stora potential att driva en förändring i ICT-sektorn så finns det i nuläget barriärer. Lyckligtvis är dessa barriärer mestadels interna och kan adresseras genom styrande medel från ledningsnivå.

No description available.

ICT has become so deeply embedded into the fabric of European society – in economic, political, and socio-cultural narratives, practices, and structures – that it has been constructed as holding tremendous untapped and inestimable potential for instigating and unleashing far-reaching societal transformation, addressing key societal challenges, and solving all societal problems. It has recently been seen, given its ubiquity, as a critical driver and powerful catalyst for sustainable urban development due to its potential to enable substantial energy savings and GHG emissions reductions in most urban sectors, especially buildings. However, related to this ubiquity, there are also a lot of visions (of limited modern applicability), hopes, myths, fallacies, and oxymora, which applies for the environmental subsystem of information society where debates focus on whether ICT can advance environmental urban sustainability. There are intricate relationships and tradeoffs among the multidimensional effects of ICT for the environment that flow mostly from the use and application of ICT – e.g. energy efficiency technology - throughout the urban sphere. Regardless, the technological orientation and framing of the sustainable city and the green economy has gained dominance in European society and become prevalent in what has come to be identified or known as the discourse of ICT for sustainable urban development (ICT4SUD). The aim of this study is to carry out a critical reading of the social construction of ICT4SUD, the underlying ideology about the ICT potential in advancing environmental urban sustainability. To achieve this aim, a Foucauldian-Faircloughian discursive approach is employed to examine the selected empirical material. This approach consists of nine stages: (1) surface descriptors and contextual elements; (2) historical-diachronic dimension; (3) epistemic and cultural frames; (4) discursive constructions and discourses; (5) social actors and framing power; (6) discursive strategies; (7) discursive mechanisms; (8) political practice, knowledge, and power; and (9) ideological standpoints.As a scholarly discourse, ICT4SUD is inherently part of and influenced by economic, societal, and political structures, and produced in social interaction. ICT4SUD is thus neither paradigmatic nor value-free, but rather socio-politically situated. It is shaped by cultural frames that are conventionalized by European society and attuned to its values, and it is a matter of a pre-intellectual space where ICT and sustainability constitute salient defining factors of the dominant configuration of knowledge, institutions, and material forces of European society. Indeed, ICT4SUD is impacted by earlier representations of reality and how they were reproduced in relation to the significance of discursive constructions of ICT and sustainability issues in the broader context of European culture. Moreover, the ICT4SUD discourse plays a major role in (re)constructing the image of the ICT industry as a social actor and in defining its identity and relation with other constituents of society, in that it is relocated new roles and attributed new societal missions. The dominant framing of the reports is clearly the one advanced by the ICT industry: it is constituted into the main definer of the represented reality. Further, positioning the ICT industry as the driver of the low-carbon city/economy aids the construction of an image of leadership in creating a low carbon society. The reports’ construction of energy efficiency technology is a powerful legitimation of the ICT industry’s views and actions. In addition, the ICT4SUD discourse is exclusionary, namely a number of facts and issues pertaining to structural, indirect, and systemic effects of ICT and the associated rebound effects are left out, concealed, or neglected. Also, the discourse is inclined to be deterministic, i.e. it postulates that ICT, supported by policy, will achieve SUD while it falls short in considering social behaviour and socio-economic relationships. It moreover tends to be rhetorical – that is, it promises environmentally SUD without really having a holistic strategy to achieve that goal. Furthermore, given the scientific discourse and the legitimation capacity of computing, climatology, and sustainability indicators, one can subsume a range of social and political effects under the category of discourse mechanisms through which ICT4SUD operates, which both show the power of discourse and potentially empower the ICT industry and its cohorts. There are different justifications for the development of energy efficiency technology in relation to decision-making processes. Plus, politics, as a consequence of its interaction with ICT4SUD, forces, though different mechanisms, the emergence and development of the ICT4SUD discourse, which is, simultaneously, influenced by the power/knowledge relations established in European society that bounds or expands its success. Finally, as to ideological reproduction, the ICT4SUD discourse reconstructs cultural claims, conveys ideological messages, and reproduces and legitimizes power structures.