Sammanfattning Titel Effekten av Influencer Marknadsföring på konsumenters: En studie av hur influencer kampanjer påverkar konsumenternas varumärkeslojalitet och köpintention Nivå C- uppsats, 15 hp Författare Charlotte Krönlein och Hanna Kram Handledare Afshin Afsharipour Examinator Svante Andersson Termin VT 2023 Syfte: Syftet med studien är att förstå effekten av hur influencers medverkan i kampanjer på konsumenters varumärkeslojalitet och köpintention, samt att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor i detta sammanhang. Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur mycket influencers medverkan i kampanjer påverkar människors vilja att köpa företagets produkter och hur de bidrar till varumärkeslojalitet, samtidigt som den tar hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor. Teoretiska referensramen: Uppsatsen är fördelad och uppdelad på teori inom fem olika områden. Referensramen börjar med att presentera köpintention, därefter tillit och förtroende som följs med influencer marknadsföring,  social identitet och electronic word of mouth.  Metod: För att undersöka våra tre forskningsfrågor utfördes en kvantitativ studie med 294 respondenter som var jämnt fördelade mellan kvinnor och män, samt åldrar mellan 18-60+ år.  Empiri: Med hjälp av en enkätundersökning samlades 294 svar in från kvinnor och män. Vidare presenterades resultatet i form av tabell och diagram som senare har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen.  Diskussion och slutsats:  Denna studie belyser influencer-marknadsförings effekt på varumärkeslojalitet och köpintention. Nyckeln till framgång ligger i att välja rätt influencer och att det finns en positiv inställning till influencern och deras marknadsförda produkter. Resultaten visar också på könsrelaterade skillnader, att män tycker den känslomässiga anknytningen är viktigare vilket öppnar upp för vidare forskning. Nyckelord: Influencer marknadsföring, köpintention, varumärkeslojalitet, social identitetsteori, electronic word of mouth, Theory of Planned Behavior

No description available.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat & slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result & Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Introduktion Tidigare forskning kan identifiera en tydlig revisorsstereotyp.Trots att revisorer i viss mån har arbetat för att motarbetastereotypen, kvarstår samma stereotyp idag som för 40 årsedan. Skiljer sig omgivningens stereotyp från hur revisornuppfattar sig själv, föreligger ett förväntningsgap. Brist påforskning kring hur revisorerna upplever stereotypen och hurde bemöter den, motiverar vår studie. Syfte Studien syftar till att utforska hur revisorer uppfattar denstereotypa bilden om revisorer samt hur och varför de arbetarför att påverka omgivningens föreställningar om revisorer. Metod Denna kvalitativa studie har genomförts genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter ärrevisionsmedarbetare med olika befattningar och arbetar pånågon av de fyra världsledande revisionsbyråerna. Slutsatser Vi kommer fram till att revisorer uppfattar stereotypen omrevisorer som i huvudsak negativ och icke överensstämmandemed revisorns egen bild av sig själv. Vi har identifierat ett nyttförväntningsgap – skillnader i förväntningar om hur en revisorär. Revisorer arbetar aktivt för att motarbeta stereotypeneftersom det medför fördelar för dem i yrkeslivet. Trotsmotarbetandet kvarstår stereotypen och därmedförväntningsgapet. I viss mån sker dessutom ett omedvetetagerande som tyder på att stereotypen förstärks eller ignoreras. / Introduction Previous research identifies an evident auditor stereotype.Although auditors to some extent have attempted to change thestereotype, the stereotype as it appeared 40 years ago stillremains. Differences between the stereotype and the auditors’perceptions of themselves causes an expectation gap. The lackof research regarding how auditors perceive the stereotype aswell as how they treat it, motivates our study. Purpose The purpose is to examine how auditors perceive the stereotypeof auditors as well as how and why they are working to changethe surroundings perceptions of auditors. Method This qualitative study is based on twelve semi-structuredinterviews. All respondents are audit staff with differentpositions that work in one of the Big 4 accounting firms. Conclusions We conclude that auditors mainly perceive the stereotype ofauditors negative and not consistent with their own images ofthemselves. We have identified a new expectation gap –differences in expectations about the auditor’s traits. Auditorsare working actively to counter the stereotype as it entailsbenefits to them in their professional life. To some extent,auditors are also unconsciously acting in a way that suggeststhat the stereotype is reinforced or ignored.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment & Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Det övergripande syftet med studien var att studera hur terroristen, representerad av Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov, konstruerades i fyra svenska dagstidningar efter två händelser benämnda terrordåd: attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 2011, och lastbilsattacken i Stockholm 7 april 2017. Detta utifrån ett socialpsykologiskt och diskursanalytiskt perspektiv med den sociala identitetsteorin som ramverk och ingrupper och utgrupper i fokus. Resultatet visar att det förekom olika diskurser för de två gärningsmännen, där Breivik framställdes som en individ som är en målmedveten, kallblodig ensamvarg, medan Akilov definierades utifrån sina presumtiva grupptillhörigheter som en passiv och kollektiv främling som agerat på terrororganisationen IS initiativ. Breivik kan utifrån resultatet placeras i en ingrupp och Akilov i en utgrupp, vilket indikerar ett samhällsklimat där ”vi” ställs mot ”dom”, något som i sin tur kan påverka individens identitet och värderingar. / The purpose of this paper was to study how the terrorist, represented by Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov, was constructed in four Swedish newspapers after two terrorist attacks in Norway July 22, 2011, and in Sweden, April 7, 2017. The study takes on a social psychological and discourse analytic perspective, where the social identity theory with its ingroups and outgroups is central. The result shows that there were different discourses for the two offenders, where Breivik was portraied as an individual who is a purposeful cold-blooded loner, while Akilov was defined on the basis of his presumptive group affiliations as a passive and collective alien. Based on the results, Breivik can be placed in an ingroup and Akilov in an outgroup, which indicates a social climate where ”we” are set against ”them”, something that in turn can influence the individuals identity and values.

”Arabiska våren – framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia” är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ”Arabiska vårens” framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna. Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden. Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ”De onda Andra”. BBC andrafierar revolutionen där konstruktionen av diskursen om revolutionerna uttrycks i postkoloniala diskurser. BBC andrafierar aktörer i revolution i dimensionerna ”De goda Andra” och ”De onda Andra”, där de förstnämnda tillämpas på västallierade och den andra förknippas med aktörer som väst inte har goda politiska relationer med.

Distansarbete är något som blivit allt mer förekommande på många företag. Covid-19 har varit en stor bidragande faktor till att nya lösningar varit nödvändiga i och med att medarbetare inte längre fick vistas fysiskt på sin arbetsplats. Tidigare studier har visat att distansarbete kommer med en rad svårigheter. Sociala sammanhang är grundläggande för skapandet av individens sociala identitet på arbetsplatsen. När arbetet sker på distans går dessa sammanhang och interaktioner med kollegor förlorade i stor utsträckning. Syftet med följande studie var därför att undersöka hur medarbetare på ett kontor upplever och hanterar de möjligheter och begränsningar som distansarbete kan medföra i relation till upprätthållande av deras sociala identitet på arbetsplatsen. Vidare ämnar studien undersöka vilka eventuella strategier som tillämpas i samma avseende.  Vid insamlingen av det empiriska materialet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta personer som arbetar på ett företag där arbetet till stor del sker på distans. För att förstå det fenomen som studerats och för att analysera resultatet i relation till frågeställningarna har Tajfel och Turners teori om social identitet tillämpats. Resultatet visade att det fanns både upplevda för- och nackdelar med distansarbete. När det kom till upprätthållande av social identitet på arbetsplatsen framkom resultat som pekade på att den sociala isoleringen var ett stort problem. Centrala resultat som framkom var att känslan av tillhörighet, förmågan att samarbeta samt det kollektiva lärandet drabbades till följd av de utmaningar som distansarbetet fört med sig. Dock framkom det att informanterna upplevde att det finns förbättringspotential i hur arbetet bedrivs och vilka strategier som tillämpas för att upprätthålla den sociala identiteten.