The aim of the thesis is to examine the Swedish publiclibrary-debate between 1965 and 1975, with a focus on theinfluence of the New Left movement. The empirical materialconsists of articles from two library journals, and is studiedwith the intent to achieve knowledge of the library ideologyexpressed in context of the socialist movements of the 1960sand 70s. The method used is ideology analysis. Threedifferent areas of debate have been included in the study:issues pertaining to library holdings, problems concerning theworkplace and social and outreach activities.Some of the salient and key ideas that often recurs in thematerial touch upon the dangers of mass market literature, thenecessity for an expanded workplace democracy, theimportance of social work and the need for a more politicallyactive library. The bureaucracy, centralism and authoritariantendencies in the library world are criticized, as well as thenotion that the library should remain a politically neutralinstitution. The need to create a library that can serve as asanctuary from commercial forces is also underlined, as wellas the problem with bourgeois high culture alienating users.Overall the left-leaning debate tends to be formulatedpolemically, and reflect an ongoing generational conflict witha strong criticism of the library world’s upper hierarchy. / Program: Bibliotekarie

This Bachelor's thesis examines and describes the ideas and ideological traits surrounding the public library within the governmental cultural policy. The Bachelor's thesis demonstrates how the public library – even though its relevance in the modern society has shifted over time – has maintained a connection to the governmental cultural policy and has therefore been shaped by the ideological changes in the political sphere as a whole. The main issues are: Which ideas concerning the public library's functions are expressed in the governmental cultural policy? Which ideological tendencies can be identified in the national cultural policy? Which ideas concerning the public library can be extracted through the found ideological tendencies? The method used in order to study the governmental bill is an ideology analysis based on a framework created by Dorte Skot-Hansen. The conceptual framework is used to represent three municipal cultural political rationales – the humanistic, the sociological and the instrumental – which in the ideal types are based on the ideological tendencies of the Scandinavian cultural policy during the latter half of the twentieth century. The analysis shows that the governmental cultural policy has maintained some of its traditional values but they seem to be inferior to the new economic liberal tendencies. However, within these results the expressed ideas regarding the public library deviates from the ideological tendencies and portray a traditional and enlightening institution instead of the expected market adjusted institution.

The subject this thesis will investigate concerns the matter of how political ideologies exist within public libraries with a focus on the democratic ideal. Public libraries are part of the political system and we want to show how political ideologies take their shape in public libraries and the possible consequences of this. With the help of three major political ideologies, liberalism, conservatism and socialism we investigate how the democratic ideals of these ideologies are expressed in documents that describes activities the libraries will and have performed. In order to identify these ideologies we use discourses in cultural policy as a bridge between the investigated documents and the political ideologies. As an analytical tool we have developed a model that describes the relation between text, discourse and ideology which we use in our analysis. The results of our analysis shows that there is an imbalance concerning how much influence the different ideologies have over the activities in the public libraries, where we have seen that the liberal ideals have the upper hand. These results are similar to those of previous researchers and we think it is important for the public libraries to be aware of the influence political ideologies have over cultural policy, on all levels, in order to be an objective institution for the citizens in our society.

<p>Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och</p><p>vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.</p><p>Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet?</p><p>Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen.</p><p>Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen. Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.