• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Motivation och föreningsidrott" : - En kvalitativ studie kring flickors motiv att sluta spela fotboll

Rens, Isabella, Bengtsson, Josefin January 2012 (has links)
Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll. Sju respondenter i tre olika fotbollslag intervjuades. Resultatet analyserades utifrån motivationsteorin Self- determination theory och dess tre motivationsbehov autonomi, kompetens samt samhörighet. Tidigare forskning kring motiv för avslutat deltagande för flickor visade sig bland annat vara minskat intresse för idrotten, tidsbrist och dålig tränare. Resultatet i denna studie visade att de främsta orsakerna till avslutat deltagande var försämrad sammanhållning i laget, upplevd press samt bristande deltaktighet och kommunikation i föreningen. Samhörighet var det mest utmärkande motivationsbehovet i resultatanalysen som inte uppfylldes hos respondenterna och därmed påverkade deras motivation för deltagande negativt och bidrog till avhopp.
2

Idrottsdeltagande i sex länder: Vilken roll spelar ekonomiskt välstånd och socioekonomisk jämlikhet?

Pröckl, Gabriella January 2017 (has links)
Studien handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv, titta på skillnader i idrottsdeltagande mellan tre tvillingpar av länder, dels på aggregerad nivå och dels på skillnader i idrottsdeltagande mellan olika sociala grupper som kön, ålder och utbildningsnivå. Grundtanken är att i mer jämlika och ekonomisk utvecklade länder borde idrottsdeltagandet vara högre och skillnader mellan olika grupper borde vara mindre jämfört med ojämlika och mindre rika länder. Ländernas karaktäristiska definieras utifrån tre makromått; BNP per capita, landets inkomstfördelning mellan medborgarna (GINI) samt landets grad av jämställdhet mellan könen (Gender Gap Index). Bakgrunden till denna uppsats bygger på att majoriteten av tidigare forskning är landspecifik, vilket innebär att förklaringsmodellerna blir svåra att applicera på andra länder. Därför är det viktigt undersöka om det finns gemensamma strukturer och egenskaper hos fler länder på makronivå. Den teoretiska grunden utgörs av Ronald Inglehart teori om postmaterialistiska värderingar, Korpi & Palmes typologi över välfärdsstater och avslutningsvis Wilkinsons & Picketts teori om utjämnade av inkomstfördelning. Slutsatsen är att hypoteserna får ett varierat stöd utifrån resultaten. Resultaten visar på stora skillnader i idrottsdeltagande mellan de två andra tvillingparen och Polen och Ryssland. Skillnader i kön, ålder och utbildningsnivå är små hos Sverige och Finland samt Australien och England. Förutom att de är fler kvinnor än män som idrottade i de nordiska länderna. Vidare har Polen och Ryssland störst könsskillnader i idrottsdeltagande då majoriteten som idrottar är män och också störst skillnad i idrottsdeltagande beroende på ålder och utbildningsnivå.
3

Om inkludering och exkludering och ungdomars idrottsdeltagande. : Kvalitativ studie om idrottsflreningars och ideella personers arbetssätt / About inclusion and exclusion and youth participation in sports. : Qualitative study of the sports associations' and non-profit people's way of working

Abdulahiayan, Shaho, Eliassi, Razgar January 2019 (has links)
The aim of this paper was to study what impact sports participation has on young people and how nonprofit people and representatives of sports associations work to counter exclusion and how they contribute to inclusion. We investigated if, and if so how, participation in sports and physical activities can generate inclusion and counteract exclusion for young people. In this study we have completed six qualitative interviews with non-profit persons and representatives of sports associations. We interviewed two people who work voluntarily in sports and four people who have a leadership role in sports associations in a specific municipality. This selection was made in order for us to get a broader picture of how the strategies of non-profit and associations might differ in practice regarding exclusion and inclusion for young people. Based on our respondents' answers from the interviews, we have identified four main themes; expectations and demands, the socialization arena, working methods and the negative and positive factors of sports. We analyzed these themes based on previous research and theory sections and to our purpose and issues. The main conclusion we made was that sport contributes to community, belonging, joy, exercise, reduced risk of physical and mental illnesses and facilitates the integration of newly immigrated youth. Our conclusion regarding negative factors with sports are that young people might develop some form of eating disorder, overload their bodies if they exercise too much and that the risks of getting physical injuries might increase if they participate in sports too much. In response to our last research question, it emerges that economy might be an exclusive factor that sport associations try to prevent in different ways. The associations and the working methods of the non-profit people differ in terms of generating inclusion and counteracting exclusion.
4

Orsaker till avhopp och återupptagande av en idrott : En kvalitativ studie bland kvinnliga utövare inom ishockey och friidrott

Kjetselberg, Eveline, Tollefors, Sanna January 2019 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker det finns till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey slutar utöva sin idrott. Studien undersökte vilka anledningar det finns till att vissa idrottare återvänder till sin idrott. Utöver detta ämnar studien ta fram förslag på åtgärder. -          Vilka orsaker upplever kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey att det finns till att de slutar utöva sin idrott? -          Vad kan det finnas för orsaker till att kvinnliga utövare inom friidrott och ishockey väljer att komma tillbaka till sin idrott efter att de slutat? -          Vad skulle enligt utövarna behöva förbättras för att få fler att stanna kvar inom idrotten respektive få färre att sluta? Metod Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex intervjuer genomförts och analyserats. Intervjudeltagarna bestod av tre kvinnliga friidrottare respektive tre kvinnliga ishockeyspelare som samtliga hade kommit tillbaka till idrotten efter avslutade idrottskarriärer. Intervjuguiden hade en hierarkisk struktur med huvudfrågor och följdfrågor och var semistrukturerad. Resultat De främsta och vanligast förekommande orsakerna till avhopp är bristande motivation, skador och möjligheten att få ihop livspusslet med allt vad det innebär. Den främsta orsaken till återkomst är att idrottarna brinner för idrotten och fortsatt har en idrottsidentitet. De rekommendationer och förslag på förändringar som framkommer är bättre nivåanpassning, bättre förutsättningar samt att idrottarna ska bli mer uppmärksammade. Slutsats Slutsatsen som kan dras är att både när det gäller orsaker till avhopp och orsaker till återkomst inom friidrott och ishockey finns det intrapersonliga, interpersonliga och miljömässiga anledningar. Om förbund och föreningar kan uppmärksamma detta kan förhoppningsvis fler utövare bli kvar inom idrotten eller återvända trots att de har slutat.
5

Idrottssvaga områden : En fallstudie för att undersöka hur kommunerna Hultsfred, Högsby och Uppvidinge upplever att de kategoriseras som idrottssvaga

Edvardsson, Axel January 2021 (has links)
Riksidrottsförbundet har utifrån kriterierna andel aktiva 7–20 år, deltagartillfällen (LOK-stöd) per capita år 2017 och antal bosatta nyanlända per capita förklarat olika kommuner och områden som idrottssvaga. Utifrån detta har RF SISU Småland jobbat med de idrottssvaga kommunerna Hultsfred, Högsby och Uppvidinge för att utveckla dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunerna ser på att bli kategoriserade som idrottssvaga. Detta har genomförts via en fallstudie. Representanter från de olika kommunerna har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Även den ansvarige på RF SISU Småland intervjuades. Resultatet kan sammanfattas på så sätt att det går att ifrågasätta varför kommunerna Hultsfred och Uppvidinge anses vara idrottssvaga. Den främsta anledningen till att kommunerna inte borde anses som idrottssvaga är att de har en rik tillgång på faciliteter. De har även ett rikt föreningsliv. Högsby har främst enbart fotboll och problem som nämns i kommunen är att de har ganska många socioekonomiska bekymmer, utbildningsnivån är låg och dem har många utrikesfödda.
6

Föräldrars ishockeyhabitus och deras barns deltagande : Vilka ges möjlighet att spela ishockey / Parents ice-hockey habitus and their childrens' participation

Malmquist, Patrick, Olovsson, Jonas January 2018 (has links)
Rooted and centered within a Bourdieu-inspired understanding of how the habitus and social class of parents affects childrens’ sports choices, this paper contributes to a greater appreciation of how social capital and social background impact a family’s ability to practice the sport of ice-hockey. Historically, there has been a significant amount of research investigating the reasons for- and rates of- dropout from sports participation, but few attempts has been undertaken to study athletes who begin and continue to actively play a certain sport. Through the creation of an index which measures different variables, this paper introduces the concept of an ice-hockey habitus. This habitus was used to compare the education, occupations, economic wealth and other demographic parameters of parents of ice-hockey-playing children. With that in mind, the aim of this paper was to investigate what characterizes ice-hockey playing childrens’ parents. The results were found through looking at the above-mentioned demographics in relation to previous research, and, briefly, the UN Convention on the Rights of the Child. Additionally, a further aim is to document the demographics of the parents of continual-participation among young ice-hockey players. To do so, a quantitative research method was utilized, through which a web-based questionnaire was formed and used as foundation for the gathering of the empirical data. The total amount of responses amounted to n=576, from four disparate cities within a geographical distribution from south to north. The findings showed that there was a correlation between families with ice-hockey playing children and highly educated parents (in some areas more than double the Swedish average) and economic wealth (as more than four out of five families earns equal to- or higher than the Swedish average). The findings also showed that for the ice-hockey habitus, level of education did not affect mothers’ index level. For the fathers’ index, the amount of highly educated fathers decreased as the ice-hockey habitus increased. A further correlation found was that as ice-hockey habitus increased, so did the amount of families with higher economic wealth.
7

Det sociala spelar väldigt stor roll, det är det som gör att man vill utföra lagidrott : en kvalitativ studie om tjejer i övre tonårens deltagande i lagidrott / The social interaction is very important, that’s whats makes you want to be part of team sport : a qualitative study of girls in upper teens' participation in team sports

Pragner, Elisabeth, Isaksson, Ellen January 2017 (has links)
I studiens inledning framgår att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa, både för individen och folkhälsan. Samtidigt framkommer föreningsidrotten som en viktig aktör för att öka den fysiska aktiviteten i samhället. För att öka den fysiska aktiviteten och minska avhopp inom föreningsidrotten krävs det en förståelse för ett flertal faktorer varav sociala relationer utgör en. Syftet med studien var att undersöka betydelsefulla sociala relationers betydelse för deltagande i lagidrott bland föreningsaktiva tjejer i övre tonåren. Metoden som användes för studien var kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet utgjordes av ungdomstjejer i åldersspannet 17-19 år som är aktiva medlemmar i ett lag inom föreningsidrott. Analysen av materialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att betydelsefulla sociala relationer är avgörande för idrottsdeltagande. Beroende på relationens betydelse påverkar relationen idrottsdeltagandet i varierad utsträckning. Resultatet visade tre kategorier: Primär relation som omfattar familj, partner och vänner, sekundär relation bestående av lagkamraterna och tertiär relation bestående av ledaren. Relationernas betydelse, stöd, prioritering, förståelse, engagemang, lagsammanhållning och delaktighet uttrycktes av respondenterna vara viktiga faktorer för fortsatt idrottsdeltagande. Konklusionen är att sociala relationers närhet är en av de faktorer som påverkar idrottsdeltagandet och bör därför vara centralt i föreningsidrotten, samt användas i arbetet för att behålla och öka ungdomars deltagande i föreningsidrott. / In the introduction of the study, physical activity is seen as a prerequisite to good health, both for the individual and for public health. At the same time, club sports appear as an important player to increase physical activity in society. To increase physical activity and reduce drop-outs in club sports, an understanding of a number of factors, of which social relations constitute one, are required. The aim of the study was to investigate the importance of important social relations for participation in team sports among girls in the upper teens participating in sports clubs. The method used for the study was qualitative, in which semi-structured interviews were conducted. The sample consisted of girls in the age of 17-19 years, who are active members in team sport. The analysis of the material was made by using qualitative content analysis. The result showed that important social relationships are crucial for sports participation. Depending on the importance of the relationship, the relationship affects sports participation to a varied extent. The result showed three categories: Primary relation includes family, partner and friends, secondary relation includes teammates and tertiary relation includes coach. The importance of the relationships, social support, priority, understanding, the cohesion of the team and participation are vital factors for continued participation in club sports. In conclusion, social relations are one of the factors that affect participation in club sports and should therefore be central to and used in the work to keep and increase youth’s participation in club sports.

Page generated in 0.0728 seconds