<p>Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering. Detta uppnås genom en abduktiv studie med en teoretisk grund som utgörs av teorier inom bl.a. lärande i organisationer och förändring i organisationer. Slutsatserna är att det finns en bra generell grund för en fungerande systematisk erfarenhetshantering i form av Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap. Denna ledarskapsmodell vidrör till stor del samma grundläggande områden som är viktiga för en lärande organisation. Vidare finns det utvecklingspotential gällande utbildning på bredden i organisationen och den organisatoriska närheten mellan erfarenhetshanteringen och utbildningen på Försvarsmaktens stridsskolor.</p> / <p>The Swedish Armed Forces have a need for a systematic lessons learned-process. The system that exists today has development potential and is not fully implemented in the organization. An essential sector of the implementation and development of the capability lessons learned should be training. Through training and information to the organization should trust and legitimacy of the process increase and this is important for the implementation of a systematic lessons learned-process in the Swedish Armed Forces' daily routines. The purpose of this thesis is to discuss whether the Swedish Armed Forces trainings and trainingplatforms supports the implementation of a systematic lessons learned-process. This is achieved through an abductive study with a theoretical core of theories concerning learning organizations and change in organizations. The conclusions are that there is a good general basis for a systematic lessons learned-process in formof the Swedish Armed Forces leadership model Transformational leadership (Utvecklandeledarskap). This leadership model touches to a large extent the same basic areas that are important for a learning organization. Furthermore, there is development potential for training on the breadth of the organization and the organizational proximity between the training and lessons learned activities at the Swedish Armed Forces branch schools.</p>

Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad. Ett ovanligt och radikalt sätt att hantera företagskulturen är att utforma och implementera en helt ny gemensam företagskultur. Få företag väljer att skapa en helt ny företagskultur eftersom det är den svåraste vägen att gå för att överbygga kulturella skillnader. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en helt ny företagskultur utformas och implementeras i ett företag efter en genomförd fusion eller företagsförvärv. Metod: Det empiriska materialet har insamlats genom telefonintervjuer med personer som suttit med i de projektgrupper som utformat och implementerat den nya företagskulturen inom M-real. Slutsats: Vid utformandet av en ny företagskultur kan följande steg beaktas: Vad är det som formar företagskulturen?, För vilka ska den utformas?, Engagera de anställda och Formulera det som ska implementeras. Implementeringen kan genomföras i fem steg: Presentation, Utformning av handlingsplaner, Kommunikation och uppföljning, Utvärdering och slutligen Justering av sammansättningen av anställda.

Företag arbetar i dag aktivt med att stärka sina befintliga kundrelationer då det är dessa kunder som renderar störst lönsamhet. CRM– Customer Relation Management är ett vanligt använt begrepp när det gäller att arbeta kundorienterat. Företags insikt och kompetens om det förändringsarbete som införandet av ett CRM system innebär är ofta mycket låg vilket medför att upp till 55 procent av alla implementeringar inte når upp till förväntningarna. (Greenberg 2004) Syftet med uppsatsen är att, ur ett förändringsperspektiv se var i förändringsprocessen som problem uppstår, hos företag som implementerat CRM. Uppsatsen har genomförts som en fallstudie på Exportrådet och Eductus AB med en kvalitativ metodansats. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med de ansvariga för införandet av CRM i bägge företagen. Författarna har utgått från en förändringsmodell vilken även legat till grund för utformandet av intervjumallen. Resultatet av uppsatsen visar att problemen består av ett antal faktorer som företag måste ta hänsyn till vid införandet av CRM system. De faktorer som författarna funnit vara av central betydelse är ledningens engagemang, rätt form av utbildning, företagskulturen samt kommunikation och information. / Companies work actively today to strengthen their existing customer relations, because these are the customers that are most profitable. CRM– Customer Relation Management is a well known conception when it comes to work customer orientated. Companies insight and competence about the organisational change that the introduction of CRM stand for, is extremely low, which brings up to 55 per cent of all implementations to failure. (Greenberg, 2004) The purpose of the paper is to see where in the organisational change process, that companies that have implemented CRM have experienced difficulties. The paper has been carried out as a case study at Swedish trade and Eductus AB with a qualitative method. The empirical data was assembled through interviews with persons responsible for the introduction of CRM in both companies. The authors have assumed from a organization change model, that has based for the interview guide. The result of the paper shows that companies has to consider a number of elements when they implement a CRM system. The elements that the authors have found to be of most interest are, the commitment of the company management, right type of education, the business culture along with communication and information.

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.

Background: A Balanced Scorecard can be used as a tool for communicating and presenting the vision and strategic goals of an organisation in a way that is easy to understand. Implementing a scorecard will support the learning process and dialog concerning the strategy of the organisation. It will also increase the employees understanding of the organisation and motivate them to reach the strategic targets. Purpose: To evaluate and describe employees opinions of a Balanced Scorecard that has been created by the management group from a management point of view. From that, our aim is to recommend our case company, Swedish Tissue, how to implement their Balanced Scorecard. We will also give more general recommendations on how to implement a scorecard. Method: The conclusions in this thesis are the result of a case study. The case studied is Swedish Tissue, a Swedish tissue manufacturer. Some 20 qualitative interviews with employees at lower level have been performed. Information about the company has been contained from information material and through interviews with the management group. Results: A scorecard that is distributed only through mail does not create any specific interest within the organisation. To create understanding, involvement and dialog, for the scorecard, the employees have to be involved in the scorecard process at an early stage. Other important issues for a successful implementation of a scorecard is: · goals that are derived from all levels of the organisation so that every individual can identify with them · making it easy to understand · connecting rewards to the goals of the scorecard · frequent updating.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering. Detta uppnås genom en abduktiv studie med en teoretisk grund som utgörs av teorier inom bl.a. lärande i organisationer och förändring i organisationer. Slutsatserna är att det finns en bra generell grund för en fungerande systematisk erfarenhetshantering i form av Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap. Denna ledarskapsmodell vidrör till stor del samma grundläggande områden som är viktiga för en lärande organisation. Vidare finns det utvecklingspotential gällande utbildning på bredden i organisationen och den organisatoriska närheten mellan erfarenhetshanteringen och utbildningen på Försvarsmaktens stridsskolor. / The Swedish Armed Forces have a need for a systematic lessons learned-process. The system that exists today has development potential and is not fully implemented in the organization. An essential sector of the implementation and development of the capability lessons learned should be training. Through training and information to the organization should trust and legitimacy of the process increase and this is important for the implementation of a systematic lessons learned-process in the Swedish Armed Forces' daily routines. The purpose of this thesis is to discuss whether the Swedish Armed Forces trainings and trainingplatforms supports the implementation of a systematic lessons learned-process. This is achieved through an abductive study with a theoretical core of theories concerning learning organizations and change in organizations. The conclusions are that there is a good general basis for a systematic lessons learned-process in formof the Swedish Armed Forces leadership model Transformational leadership (Utvecklandeledarskap). This leadership model touches to a large extent the same basic areas that are important for a learning organization. Furthermore, there is development potential for training on the breadth of the organization and the organizational proximity between the training and lessons learned activities at the Swedish Armed Forces branch schools.

Detta är en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om läsförståelse i en medelstor svensk kommun där kvalitativa intervjuer har använts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vår undersökning har visat på att det brister i forskningsförankringen i både implementering och de olika delarna av innehållet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svårt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har särskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och läsförståelse.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka. Som teoretiska utgångspunkter för vår analys av resultatet har vi Goffmans teori om totala institutioner, kommunikationsteori och teori som rör implementering av nya program. Arbetet som kriminal¬vårdare kräver kompetens inom kommunikation och stresshantering, men i vårt resultat framgår att tids- och personalbrist minskar förutsättningarna för kommunikation mellan kriminalvårdare och häktade. Den största prediktorn till stress i arbetet som kriminalvårdare på häktet i Göteborg är brist på tid för kommunikation, på grund av personalbrist.

SAMMANFATTNING Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet. Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling

This graduation work is a result of implementing Lean Production using OEE and SMED at Enics Sweden AB in Malmö. Enics doesn’t have an established improvement concept and therefore should this work serve as an introduction to possibly start with Lean Production. A result in this report is that an OEE value has been identified within a common order at Enics. Other results are that an implementation of a Lean-board has been implemented and furthermore, within SMED, a flag that indicates changeover. / Enics AB är ett av många företag som producerar kretskort i Sverige och runt om i världen. Detta kräver att de kan producera med ett så högt utnyttjande som är möjligt för att vara konkurrenskraftiga mot andra tillverkare av kretskort. Ytmonteringslinan är den mest kapitalintensiva investeringen hos Enics och är därför den process som kräver mest utnyttjande. När examensarbetet började hade Enics inget korrekt mått på den totala utrustningseffektiviteten (TAK) och de nådde sällan upp till sitt mål på utnyttjandegraden. De största förlusterna var tidsförluster i form av långa ställtider. För att öka utnyttjandegraden började de försöka tänka Lean runt om ytmonteringslinan även om Lean inte är något fastställt koncept på Enics. Med denna bakgrund togs ett syfte fram för examensarbetet. Syftet var att få ett korrekt uppmätt värde på den totala utrustningseffektiviteten samt att genom en metod för ställtidsreducering kallad SMED, sänka ställtiderna och därmed öka utnyttjandegraden. Enics ville även att arbetet skulle ge dem en bas till framtida arbete med SMED och Lean Production. Genom olika mätningar med hjälp av tidsur, intervjuer och spagettidiagram kunde olika analyser göras såsom värdeflödesanalys, Ishikawadiagram och analys av observationer under, innan och efter ställ. Analyserna resulterade i ett antal förbättringsförslag där vissa av dem implementerades, vissa hamnade under utvärdering och vissa hamnade som framtida förbättringar. Resultatet av examensarbetet gav positiva reaktioner från anställda på Enics. Enics har tagit till sig ett flertal av förslagen som tagits fram under detta arbete och användningen av förslagen ses som ett fortsatt arbete med Lean Production, SMED och TAK. Inom TAK har Enics genom detta examensarbete fått ett värde uträknat på sin totala utrustningseffektivitet. Inom Lean Production har Enics fått en tavla där gjorda förbättringar kan redovisas och förslag till förbättringar noteras. Inom SMED har examensarbetet resulterat i bl.a. en ställflagga som indikerar att intern ställtid har börjat, vilket har resulterat till att operatörer uppmärksammar ställ lättare och arbetar mer som ett lag.