Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992 ). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP. För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken. Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar. Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse. Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan. Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling. / This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP. I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school. In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality. The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers. The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches. Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag. Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag. I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman. Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner. Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.

No description available.

AN EVALUATION OF EFFA-VÄSTERS PARENT PROGRAMME FOR PARENTS WITH CHILDREN 2-4 YEARS - A qualitative and quantitative research focused on content, effects and implementation Authors: Fritz, Jesper & Johansson, Lina Supervisor: Koutakis, Nikolaus Örebro University Academy of Law, psychology and social work Social Work Program Social Work 41-60 points C-essay, 15 points Autumn term 2008 Abstract This study is written on commission by The Unit for prevention which is a part of the Social welfare Services in the district of Örebro. The social work practice carried out by the unit is based on universal prevention, which includes providing parent programmes. The aim in this study is to describe and evaluate the EFFA-Väster parent programme, which has been compiled by social workers working at the unit, with regard to the content, effects and implementation of the program. The study is based on a non-experimental inquiry of an experimental group which has been subjected to a pre- and post test. Further, observations has been made of every program session to examine whether the program is implemented in accordance with the intention and how the program is received by the participants. Finally, a detailed review of the programme manual has been made based on former research on the parent programme field. The outcome of this study indicates that the EFFA-Väster parent programme contains relevant components in comparison to prior research. However, the programme lacks practical moment such as role-play and modelling, which, in this study, has been shown as a shortage. The outcome of the inquiry indicates that the programme is not associated with any significant effects on the participants. Yet, the parents reported, after finishing the programme, that they felt strengthened in their parent-ship. They even reported a satisfaction with the programme as a whole. In the end, the observation outcome shows that the implementation has been carried out as intended, among others through a high fidelity in relation to the programme manual. Keywords: EFFA-Västers parent programme, parent programme, evaluation, behavioral parent programmes, implementation

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftlig utformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processen kring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering och kränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användning i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheter ser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandet av planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen av planen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den används samtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankrat dokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för att de själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras mer i verksamheten. / The purpose of this study was to investigate and analyze teachers´ experiences of a written plan designed to counter discrimination and offensive behavior in preschool. It is a qualitative study based on interviews with educators at preschools. The questions that formed the basis for the study was: How do preschool teachers experience the process of designing the written plan designed to counter discrimination and offensive action? How do teachers describe the use of the written plan designed to combat discrimination and offensive action? What development opportunities do the teachers see around the written plan designed as a tool in efforts to combat discrimination and offensive action? The results of the study show that teachers experience the process of designing the plan as difficult as it was difficult to obtain information. The teachers describe the use of the plan as an agenda item, they think that it is used while it is perceived more as a paper product than as a content embedded documents. When it comes to development opportunities of the plan the teachers express that they need more knowledge on the subject and the plan needs to be more implemented in the preschool’s activity.

Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste orsakerna till att besöka primärvården och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Livsstilsbehandling är grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter är obehandlade eller når ej behandlingsmål. Ett vårdprogram har därför tagits fram för att förbättra omhändertagandet av hypertonipatienter i primärvården. Syfte: Syftet är att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter från implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni på en vårdcentral. Metod: Studien är en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio personer som arbetade på Tierps vårdcentral. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna var positiva till implementeringen av vårdprogrammet. De upplevde att implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Vårdprogrammet förkortades och anpassades efter lokala förutsättningarna. Rutinerna dokumenterades i ett kvalitetsdokument. Samtliga yrkesgrupper som berördes av förändringarna fanns representerade i den arbetsgrupp som tog fram de lokala rutinerna, inklusive verksamhetschefen själv. En blodtrycksmottagning öppnades där en specialutbildad sjuksköterska arbetar. På så vis kunde utredning och uppföljning av hypertonipatienterna säkerställas, vilket förmodligen gynnar resurssvaga grupper. Implementeringen ledde till ett mer likriktat arbetssätt över hela verksamheten och medförde att livsstilsarbetet kunde utföras mer strukturerat. Utmaningar med att få patienterna till hälsosamtal kvarstår. Uppföljning planeras till hösten 2013. Slutsats: Informanternas upplevelse var att vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Framgångsfaktorer var bl.a. att ha alla yrkesgrupper representerade arbetsgruppen, inklusive verksamhetschefen själv. Ett hinder för att implementera vårdprogram var att verksamheten är väldigt stor vilket försvårar att kommunicera ut tydlig information till alla enheter. Tidsbristen ses som ett hinder för att kunna följa upp implementeringsarbetet. / Background: Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care and one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease. Lifestyle change is the foundation of all treatment of hypertension. Many hypertensive patients are untreated or unsuccessful in reaching treatment goals. Regional guidelines have therefore been developed to improve the care of hypertensive patients in primary care. Purpose: The aim is to study the staff’s experiences of an implementation of regional guidelines for hypertension at a medical centre. Method: The study is an exploratory interview study. Method for data collection was individual semi-structured interviews. The study selection consisted of nine employees at a medical center. The material was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The participants were positive to the implementation of the regional guidelines. They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. The guidelines were shorted and adjusted to the local settings.  They were documented in a quality document. All involved occupational groups were represented in the workgroup the developed the local routines, including the manager of the medical centre. A nurse reception opened especially for blood pressure patients, led by a specially trained nurse.   Success factors were to have all the professions represented in the work group, including the manager. Guidelines were shortened and localized with the best of the patient in favor. A nurse led practice was created to ensure that the guidelines are followed. The work resulted in a more consistent way of work and a more standardized way to work with life style. Challenges in making patients come to lifestyle counseling persist. An evaluation of the implementation is planned to take place autumn 2013.  Conclusion: They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. A success factor was to have all occupational groups represented in the work group, including the manager. An obstacle was that the medical centre is very big which obstruct clear communication.  Lack of time was an obstacle for ensuring evaluation.

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation. The results demonstrate that the studied administration is influenced by the outside world’s quest for evidence-based work and professionalization in care and welfare sector. It also shows how a method changes when it enters a new context and the consequences the implementation has in the studied administration.

Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering. Genomförande: Uppsatsen har en i huvudsak kvalitativ ansats där vi har intervjuat en leverantör av affärssystem, FoG Data AB, samt tre av dess kunder; Ahlström, Artex, och Harman. Intervjuerna genomfördes i de tre projekten med projektledare hos både leverantör och kund samt med en användare på operativ nivå. Resultat: Vi har identifierat tydliga förväntningsgap mellan de både parterna kund och leverantör. På grund av dessa skillnader i förväntningar lyckas inte det nya systemet på bästa sätt fånga företagets verksamhet och strategi. Kunden brister framförallt i sin förberedelse då de inte lyckas klargöra sina behov och vad de vill ha ut av systemet. Det beror främst på att användarna engageras dåligt i processen. Leverantören lyckas inte motsvara kundens förväntningar i avseende på utbildning och kunskap om kundens verksamhet. Vidare lyckas leverantören inte på ett önskvärt sätt att hjälpa kunderna med problemformuleringen.