Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och är underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhällsuppdrag där olika mål ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förändringar som sker i samhället.Studiens syfte var att ta reda på hur enhetschefer inom Socialtjänsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmålen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom Socialtjänsten i Halmstad. Därefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för materialet. Slutsat-serna drogs sedan från empiri till teorier genom induktion.De viktigaste faktorerna som motiverar medarbetarna i målstyrningsarbetet utifrån ett chefs-perspektiv är att målen är tydliga så medarbetarna förstår syftet med målen. Att medarbetarna får vara delaktiga när målen planeras och utarbetas. Dels genom att de får vara med och be-sluta hur arbetet ska gå till samt att medarbetarna är delaktiga och involverade i ekonomin. Det individuella ansvaret hos varje medarbetare var också av vikt, det gör att medarbetaren får anta uppgifter som de är kunniga i och som de känner sig bekväma med. Lönen var däremot inte en avgörande faktor för att motiveras, ur chefens perspektiv. Utan istället verkar det vara betydande att medarbetarna får bekräftelse och beröm från chefen när denne utfört ett bra och betydande arbete. Att följa upp målen är också en motiverande faktor, då ser gruppen om de nått målen, för vid framgång motiveras medarbetarna. / Social Work in Sweden is conducted in public and private management and is subject to polit-ical control. Within the public administration finance politician’s administrations pursued a non-profit, working to implement policy ideas and visions in the work. All activities under political control works for different social function where different goals implement in order to further develop the business and adapt to the changes that taking place in society.The study's purpose was to find out how the unit managers in social services motivate their employees to fulfill the business goals coming from politicians. The study's empirical material gathered through interviews with four unit managers within social services in Halmstad. After that, empirical data has been interpreted through a hermeneutic approach to gain an under-standing of the material. The conclusions have been drawn from empirical work to theories through induction.The main factors that motivate employees in the goal orientation process from a manager's perspective are that the goals are clear so the employees understand the purpose of the targets. It is important that employees involved when the goals is planned. Partly by allowing them to participate and decide how the work will proceed and those employees are empowered and involved in the economy. The individual responsibility of each employee was also important, it means that the employee adopt task that they are knowledgeable in and that they feel com-fortable with. Salary, however, was not a critical factor to be motivated from manager´s per-spective. But instead it seems important that employees receive acknowledgment and praise from the manager when they performed a good and important work. To follow up the goals is also a motivating factor. Then, the group sees if they achieved the goals, because the employ-ee is motivated by success.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används. Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt. En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte. Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten. Data insamlingsmetoden har varit kvalitativ intervju, med fem respondenter, samt litteraturstudier från vetenskapliga artiklar och böcker. Detta har analyserats med Ad-hoc. Resultatet visade att faktorer för att lyckas med en implementering av förbättringsprogram är: engagerat ledarskap, mål vision, delaktighet, vilja, resurser, kunskap, förståelse, kommunikation, uthållighet och efterfrågan. Undersökningen visar framför allt på vikten av engagerat ledarskap och detta är av största vikt om en implementering ska lyckas. Det är viktigt att organisationen gör det klart vilka förväntningar som finns på de roller som ska vara delaktiga och att det utgår från den egna organisationens resurser och förutsättningar. / The purpose of this master thesis was to investigate the factors necessary for a successful implementation of an improvement program in an organization, regardless of the improvement program used. The improvement program has grown from TQM and has its origins in continuous improvement and the PDSA cycle. The improvement programs are used by management to achieve a higher level of customer satisfaction in a structured way. The implementation of an improvement program in a company consists of five phases, introductory, pilot, implementation, expansion and integration. There are three types of introductions of the implementation phase, total, partial and during existing concepts. The implementation process must be measured in order to enable it to determine whether it was successful implementation or not. The method used in this thesis is a qualitative research process with hermeneutical ideals of a qualitative method with a combination of ethno-methodological tradition and naturism. The author has used a cross-sectional research design and the data collection methodology was qualitative interviews with five respondents, and literature studies from scientific articles and books. The result has been ad-hoc analyzed. The results showed that the factors for the success of an implementation of the improvement program are: engaged leadership, vision, goals, participation, willingness, resources, knowledge, understanding, communication, perseverance and demand. This master thesis shows above all the importance of engaged leadership and this is of paramount importance, if an implementation is to be succeed or not. It is important that the organization makes it clear what the expectations of the roles that will be involved and that it is based on the organization's own resources and conditions.

Abstract The purpose was to investigate whether a recovery perspective, viewed from a psychosocial approach is applied in municipal / private and county related care and rehabilitation. A recovery perspective means that the attending staff ensures that the clients are viewed as holistic individuals, where all aspects of life are considered to ensure adequate care and rehabilitation. A questionnaire was answered by staff in psychiatry, social psychiatry and addiction treatment from different areas of the municipal / private and county related sector. The results show no difference in application of a recovery perspective between these two types of organizations. However, there is a slight tendency (non-significant) to lower-rated general individual competencies for municipal / private. There is also a strong tendency (non-significant) to a general difference between the aspects of the implemented recovery perspective, where the tendency is that the respondents as a whole estimate that the organization to a greater degree creates good conditions for a recovery perspective compared to the degree they are actually working on that basis. The results of the thematic analysis highlights that the county based organizations more widely create favorable conditions for the implementation of a recovery perspective, and that these organizations to a greater extent already has completed an implementation and apply a recovery perspective. It is concluded that there are no differences in application of recovery perspective between the investigated municipal / private and council based organizations, but that that there is a tendency for the county associated organization to better represent a recovery perspective.   Key words: recovery, rehabilitation, psychosocial, holistic, therapeutic, application, implementation. / Sammanfattning Syftet var att undersöka om ett återhämtningsperspektiv med grund i ett psykosocialt förhållningssätt tillämpas inom kommunal/privat och landstingsknuten vård och rehabilitering. Ett återhämtningsperspektiv innebär att som behandlande personal, se till människan som en holistisk individ, där alla livets aspekter beaktas för att säkra en fullgod vård och rehabilitering. En enkät besvarades av personal inom psykiatri, socialpsykiatri och beroendevård från kommunal/privat och landstingsknuten sektor. Resultatet visar ingen skillnad i tillämpning mellan dessa två typer av verksamhetsregi. Det finns dock en svag tendens (icke-signifikant) till lägre skattad generell individkompetens för kommunal/privata verksamheter. Det är också en stark tendens (icke-signifikant) till generell skillnad mellan aspekterna av implementerad återhämtning. Tendensen är att respondenterna i högre grad skattar att verksamheten skapar goda förutsättningar för ett återhämtningsperspektiv jämfört med till vilken grad man faktiskt arbetar utifrån detta. Resultatet av den tematiska analysen lyfter fram att de landstingsknutna verksamheterna i större utsträckning skapar goda förutsättningar för att genomföra en implementering av återhämtningsperspektivet, och att dessa verksamheter i större utsträckning redan genomfört en implementering av och tillämpar ett återhämtningsperspektiv. Slutsatsen är att det inte finns skillnader i tillämpning av återhämtningsperspektiv mellan de undersökta kommunala/privata och de landstingsknutna verksamheterna, men att det finns tendenser till att de landstingsknutna verksamheterna bättre företräder ett återhämtningsperspektiv.     Nyckelord: återhämtningsperspektivet, implementering, tillämpning, kommunal, landsting, utbildning.

För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas. Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer. Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske. Resultatet från fallstudien visar på att både medarbetarnas och produktionsledningens engagemang måste höjas för att verksamheten ska kunna utvecklas. För att det framtida arbetet inte heller ska drabbas av onödiga konflikter eller irritation är det viktigt att tydliggöra ansvar och roller vid implementeringen av TPU. Fallstudien har också visat på att utbildningen under implementeringen inte har varit tillräcklig. Ordentlig utbildningen behövs för att TPU-arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt och för att höja motivationen hos medarbetarna. Den förbättringsverksamhet som tidigare har bedrivits inom ramarna för verksamhetsutveckling (VU) är en mycket bra grund för förbättringsarbetet i TPU. Det finns ingen anledning till att inte fortsätta med förbättringsverksamheten enligt VU eftersom det är inarbetat i verksamheten och då VU så tydligt kopplar samman gruppernas arbete med företagets strategiska mål. / If Swedish companies are to compete with companies in low-cost countries they have to achieve a more efficient production. The purpose of Total Productivity Maintenance (TPM) is to increase the company's profitability by increasing the productivity. TPM is a method that involves all employees and aims to prevent failures in order to increase the availability of existing equipment. The aim of this paper is to evaluate the implementation process of TPM and give recommendations for the further implementation process. The conclusion and the analysis are based on a case study done at a production department at ABB Cewe-Controls facilities in Nyköping. The case study consists mainly of qualitative data from participation observations, surveys and interviews. Commitment of the management is a key factor in the implementation process of TPM. The management of ABB Cewe-Control need to demonstrate their commitment in order for a change to happen. The case study shows that the commitment of both employee and management must be raised if the implementation process is to be successful. To avoid unnecessary conflicts or irritation in the further implementation process it is important to clarify responsibilities and roles in the implementation of TPU. The case study has also shown that the training during the implementation process has not been sufficient. Proper training is needed to be able to conduct the implementation process of TPM in an effective manner. Proper training is also needed to raise the motivation of the staff. Business Development is ABB’s methodology for the improvement work in the company. Business Development is a well-known concept in the organisation and has a well-defined connection with the company's strategic objectives. Because of this there is no reason why the improvement work and how it has been done should change. Business Development is a good foundation for the implementation of TPM and the improvement work in the future.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen. Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva? Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva. Dessutom erbjuder lean enkla och effektiva verktyg som snabbt kan visa positiva resultat och därmed påverka de anställdas inställning positivt, exempelvis 5S. Det finns dock ett par frågor som företagen måste arbeta med: 1) Information till de anställda: a. Hur når man på bästa sätt ut med information om det nya produktionssystemet till de anställda så att de får en korrekt bild av vad det innebär. b. Hur får man medarbetarna motiverade att disciplinerat arbeta efter de nya metoderna. 2) Hur ska arbetet vid monteringslinor utformas för att det inte ska upplevas som monotont och styrt? Finns det något sätt att skapa en engagerande lina?

Companies acquiring ERP systems are often dissatisfied with the project and therefore consultancy firms wish to make use of project models in order to achieve success in implementations. Since research on ERP implementations in service companies is limited, there is a need for mapping of critical activities in implementation projects in this line of business. Under these premises, the purpose of our master thesis is to develop a model for implementation of ERP systems, specified in activities, which can be used by mid-sized consultancy firms with mid-sized qualified service companies as customers. A literature study including project models, modern models and methodologies for ERP implementation, commonly existent activities, success factors and system development methods was carried out. Starting out with this, a theoretical model for ERP implementation was generated. In excess of this, a case study was conducted, where the implementation of the ERP system Microsoft Dynamics AX at the service company Eurostep, performed by the consultancy firm Medius, was studied. A comparative analysis was performed, where the theoretically deduced model of ERP implementation was complemented and revised. The result of the master thesis is a consultancy model with four phases, with related activities, for ERP implementation in service companies. In order to fulfill the needs identified in the study, the model includes the following: - Clear responsibility distribution - Milestones as ending criteria - Suitable ways of work within the phases During the study the need for an anchoring and commitment process, and the need to consider the customer’s features, emerged. This can contribute to consultancy firms getting enough involvement in the project from their customers, which is important in order to achieve desired quality and to finish the project within the given time frame. / Företag som anskaffar affärssystem är ofta missnöjda med projektet och konsultbolag önskar därför använda sig av projektmodeller för att lyckas med införanden. Eftersom forskningen kring affärssysteminföranden i tjänsteföretag är begränsad, finns ett behov av kartläggning av kritiska aktiviteter i införandeprojekt hos denna typ av företag. Mot bakgrund av detta är syftet med vårt examensarbete att utveckla en modell för införande av affärssystem, konkretiserad i aktiviteter, som kan användas av medelstora konsultbolag med medelstora kvalificerade tjänsteföretag som kunder. En litteraturstudie innefattande projektmodeller, moderna modeller och metodiker för affärssystemimplementering, vanligt förekommande aktiviteter, framgångsfaktorer och systemutvecklingsmetoder genomfördes. Med utgångspunkt i denna togs en teoretisk modell för affärssysteminföranden fram. Utöver detta gjordes en fallstudie där implementeringen av affärssystemet Microsoft Dynamics AX hos tjänsteföretaget Eurostep, som genomförs av konsultbolaget Medius, studerades. En komparativ analys genomfördes av det studerade fallet, där den teoretiskt framtagna modellen för affärssysteminförande kompletterades och reviderades. Resultatet av examensarbetet är en konsultmodell med fyra faser, med tillhörande aktiviteter, för affärssysteminförande i tjänsteföretag. För att uppfylla de i studien identifierade kraven inkluderar modellen följande: - Tydlig ansvarsfördelning - Milstolpar i form av avslutskriterier - Lämpligt arbetssätt inom faserna Under studien framkom att en förankrings- och engagemangsprocess behövs, samt att hänsyn behöver tas till kundens egenskaper. Detta för att konsultbolag ska få sina kunder tillräckligt involverade i projektet, vilket är viktigt för att nå önskvärd kvalitet och för att kunna slutföra projektet inom dess givna tidsramar.

Enligt socialstyrelsens rekommendationer bör varje kommun uppföra genomförandeplaner för de invånare som har en insats genom Socialtjänstlagen (SoL). För att få en insats genom SoL skall en handläggare göra en utredning som ligger till underlag för ett eventuellt beviljande av insats. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur informationen förmedlas mellan de personer som är delaktiga i uppförandet av biståndsbeslut och genomförandeplaner inom boendestöd. Vi har studerat detta genom att granska dokumentationen i boendestödsbeslut och intervjuat de personer som är med och upprättar dessa dokument.Frågorna som vi vill ha besvarade i studien är:• • •Hur sker implementeringen av ett biståndsbeslut? Vilken hänsyn tas till brukaren vid upprättandet av dokumentationen? Hur ser dokumentationen ut och hur förhåller sig genomförandeplanen till biståndsbeslutet?Implementeringen sker i ett ständigt informationsflöde mellan de inblandade aktörerna och det som i stor utsträckning styr vad som dokumenteras i genomförandeplanen är informationen och viljan från brukaren. Beslutet kan skilja gentemot genomförandeplanen p.g.a. att ny information har tillkommit när arbetet med uppförandet av genomförandeplanen pågått.

Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem. Slutsatser som dras är att problem med lönsamhet samt en riskovilja är centrala hinder, möjligen kan de minskas genom ekonomiska stöd. En möjlig konflikt mellan livsmedels- och bränsleproduktion framträder också tydligt. Ur ett systemperspektiv betonas interaktionen mellan systemen som den struktur där implementeringshindren uppstår och implementeringen bör därför integrera flera perspektiv.

ABSTRACT Titel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Lazic & Adrian Ottosson Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till. Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer. Vi har använt oss av både sekundär- och primärdata. Vi har sedan jämfört teori med empiri för att identifiera skillnader mellan dem, men även för att upptäcka brister som idag finns och för att slutligen ge förslag till förbättringar. Resultat & slutsats: Några brister vi identifierat är att Gavlegårdarna inte låter sitt BSC genomsyra hela verksamheten, att det inte finns tydliga kopplingar mellan de fyra perspektiven i styrkortet och att de inte använder sig av strategier för att uppnå de mål de har under varje perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan handla om en jämförelse mellan fler fastighetsbolag, olika kommunalägda bolag. En studie kring att implementera ett helt nytt BSC i Gavlegårdarnas verksamhet kan vara intressant eller en vidare forskning om kritiken kring BSC, som lett fram till användandet av strategiska kartor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att vi genom vårt arbete kan komma att få andra studenter att bli inspirerade och intresserade av BSC. Kanske kan framtida uppsatsskrivare hitta inspiration i vårt arbete och utveckla det vi har skrivit eller bygga vidare på de förslag till fortsatt forskning som vi har givit. Nyckelord: Balanserat styrkort, BSC, styrkortet, de fyra perspektiven, implementering, IT - stöd, kritik, förslag till förbättringar. / ABSTRACT Title: Gavlegårdarnas BSC, The balanced scorecard in a real estate company Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Daniel Lazic & Adrian Ottosson Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2011 - may Aim: Our essay starts with a literature review and a case study that we did in the course Business Management 2. The purpose was to immerse ourselves in a steering concept. The purpose of this study is updating the balanced scorecard for Gavlegårdarna. Through literature, we wanted to get an idea and present how an effective BSC can be designed. Then we wanted to identify the failures of Gavlegårdarna scorecard and from this give suggestion of how the update may be completed.  Method: In our thesis we have worked from a deductive approach. We choose to do a qualitative scientific method as we would do empirical interviews. We used both secondary and primary data. Then we compared the theory with empirical data to identify discrepancies between theory and empiricism. Then we wanted to identify the gaps and make suggestions for improvement. Result & Conclusions: Some of the weaknesses we have identified are that the company doesn’t let their BSC to permeate all its activities, they haven’t clear links between the four perspectives of the scorecard and they do not use any direct strategies to achieve the objectives it has in each perspective. Suggestions for future research: Future research may involve a comparison between more real estate companies or between different public owned companies. A study of implementing a completely new BSC in Gavlegårdarnas organization can be interesting and further research into the criticism of the BSC, which led to the use of strategic maps. Contribution of the thesis: We hope that through our work other students might be inspired and interested in the BSC. Perhaps future paper writers will find inspiration in our work and reflect upon what we have written, or make future researches on the proposals that we have given. Key words: Balanced Scorecard, BSC, scorecard, the four perspectives, implementation, IT - support, criticism, suggestions for improvement.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever. Som omvårdnadsteoretisk ram användes Dorothea Orems egenvårdsteori samt Aaron Antonovskys salutogena perspektiv. Studien är en kvantitativ stickprovsundersökning. Enkätfrågorna omfattar skolsköterskors användning av MI i dagligt arbete, MI-teknikens grundprinciper samt eventuella behov av stöd och handledning för att vidmakthålla sina kunskaper i MI-tekniken. Resultatet visar att skolsköterskor använder MI i sitt omvårdnadsarbete i stor utsträckning och att metoden anpassas för implementering i det dagliga arbetet. Majoriteten anser att MI-metoden fungerar bättre än traditionell rådgivning vid livsstilsförändringar. Begränsningar utgjordes dock av grundprincipen att uppmärksamma förändringsprat hos eleven, samt att det finns ett stort behov av handledning och stöd för att vidmakthålla MI-kunskaperna. I vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka vilket stöd och handledning det finns behov av och hur stöd och handledning bör utformas. / MI (Motivational Interviewing) is a conversational approach designed to prepare individuals for changes. Social Board specifies in its guidelines to Swedish school health services that they should use evidence-based practices in the health pedagogic work. Continuous education in MI has been implemented in recent years. School nurses have a good insight into the school students´ health mode for unhealthy living habits, and they also have an opportunity to influence these. The purpose of the study is to examine school nurses´ use of MI in their nursing work with secondary school students. Dorothea Orem’s self-care theory and Aaron Antonovsky’s salutogenic perspective were used as a theoretical frame. The study is a quantitative sampling. Survey questions covered the school nurses´ use of MI in daily work, MI-technique fundamentals, along with any need for assistance and guidance in order to maintain their skills in MI-technology. The result shows that school nurses are using their nursing work extensively and that the method adapts for implementation in their daily work. The majority believes that the MI-method is working better than traditional advice at lifestyle changes. Limitations, however, consisted of the basic principle of paying attention to the students talk about change and that there is a great need for mentoring and support to maintain the knowledge of MI. In further research, it would be interesting to study support and what guidance is needed and how guidance should be designed.