IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19. Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte. En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna. Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS. I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor. Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support. Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vilka möjligheter, samt svårigheter det finns med att implementera en ny läroplan. För att vidare konkretisera syftet har tre frågeställningar tagits fram: 1. Vad har verksamma inom skolväsendet i Sydafrika för uppfattningar om den nya läroplanen? 2. Vilka möjligheter samt hinder ser de verksamma inom skolväsendet i Sydafrika med den nya läroplanen? 3. Vad har implementeringsarbetet inneburit för de verksamma inom skolväsendet i Sydafrika? För att besvara mina frågeställningar så har jag genomfört tre kvalitativa intervjuer. Två av intervjuerna genomförde jag med lärare på en sydafrikansk lågstadieskola, och den tredje med en skolinspektör från det regionala skolkontoret. Förutom intervjuerna har jag även genomfört en strukturerad observation hos de två lärarna jag intervjuade. Resultatet av min undersökning visar ett samband mellan den utbildning som givits de verksamma inom skolväsendet i Sydafrika om den nya läroplanen, samt deras inställning till den. Undersökningen visar även att det råder stora skillnader i kvalité mellan olika skolor, och att de fortfarande är de traditionellt svarta skolområdena som tillhandahåller sämre kvalité, på grund av bristande resurser. / Abstract The purpose of this essay is to contribute with knowledge about which possibilities and difficulties there is about implementing a new curriculum. To further concrete the purpose, three issues has been developed: 1. What perceptions do the active in the South African schooling have about the new curriculum? 2. Which possibilities and difficulties does the active in the South African schooling see with the new curriculum? 3. What has the implementation work meant to the active in the South African schooling? In order to reply to my issues I did three qualitative interviews. Two of the interviews I conducted with teachers of a South African primary school, and the third with a school inspector from the regional school office. Beside the interviews I also did a structured observation of the two teachers I interviewed. The result of my study showed a link between the education given to the active in the South African schooling about the new curriculum, and their attitude against it. The study also showed that it occurs big differences in words of quality between different schools, and that it’s still the traditional black school areas that provide lower quality, because of lack of resources.

Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna. Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken. Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna. Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

Under 1990-talet började en påtaglig decentralisering i den offentliga sektorn i Sverige. Detta har i sin tur lett till en fragmenterad statsmodell inspirerad av olika typer av New Public Managementmodeller. En av dessa modeller, under namnet Lean, har varit en vägledande inspirationsmodell för olika kommuner runt om i landet. Metoden är ursprungligen från Japan och är även känt som The Toyota Production System. Lean metoden har visat sig vara effektiv inom bilindustrin då den går ut på att driva ett resurssnålt företagande. Tankesättet har spridit sig över hela världen och en av de grundläggande principerna inom metoden går ut på nöjda kunder och kundtillfredsställelse. Sedan år 2009 har Södertälje kommun infört Lean metoden som verksamhetsstrategi för att utveckla organisationer och enheter i kommunen. Landstingen har också kommit att inspireras av Lean metoden. År 2010 började Södertälje sjukhus ett omfattande förändringsarbete och valet blev att implementera "Lean for Life" för att öka effektiviteten och patienttillfredsställelse. Syftet med föreliggande utvärdering är att belysa Lean metoden ur ett mänskliga rättigheter- perspektiv och se på hur äldre patienter med invandrarbakgrund, vilka kommit i kontakt med Södertälje sjukhus och vården, upplever välfärdstjänsterna fungera. Vidare analyseras ifall de uppmärksammat några skillnader beträffande effektivitet och kvalitét. Perspektiv på Leanarbetet presenteras utifrån olika medarbetare som arbetar med Lean. Utgångspunkten har därmed varit att utifrån aktörsmodellen utföra djupintervjuer av kvalitativ karaktär med sju informanter. Med detta har det tydliggjorts hur de olika aktörerna upplever sitt arbete med Lean metoden och hur patienterna upplever sjukvården fungera i Södertälje kommun.

Affärssystem är en växande marknad och en självklarhet för många företag idag. Ett affärssystem kan medföra många fördelar, bland annat kortare ledtider, ökad datakvalitet och effektivare processer. För att genomföra ett så lyckat affärssystemsprojekt som möjligt behöver företag ta vissa faktorer i beaktning. Dessa faktorer kallas kritiska framgångsfaktorer. Denna studie behandlar sju kritiska framgångsfaktorer i syfte att se hur dessa beaktats i praktiken. Framgångsfaktorerna är projektplanering, projektstyrning, användarinvolvering och utbildning, förändringsledning, stöd från ledningen, korrekt data och övervakning och mätning. Vi har kommit fram till dessa genom att studera vetenskapliga artiklar och böcker. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer genomförts på två företag, med en representant från vardera projektgrupp, som nyligen implementerat ett affärssystem. Även användare av affärssystemet på respektive företag har intervjuats för att få deras synvinkel på affärssystemsprojektet. Resultatet av undersökningen visar på att inget av företagen medvetet har tagit kritiska framgångsfaktorer i beaktning vid deras affärssystemsprojekt. De har inte tänkt på kritiska framgångsfaktorer i den bemärkningen, men ändå tagit hänsyn till vissa av de punkter som vi identifierat i teorin. Den slutsats vi kan dra är att företag kan lyckas med affärssystemsprojekt även om de inte tagit alla kritiska framgångsfaktorer i beaktning. / ERP systems is a growing market and very important for many businesses today. An ERP system can bring many advantages, including shorter lead times, improved data quality and more efficient processes. In order to execute successful ERP projects businesses need to take certain factors into consideration. These factors are called critical success factors. This study addresses seven critical success factors in order to see if these are taken into consideration in a real project. The seven critical success factors are project planning, project management, user involvement and training, change management, top management support, accurate data and monitoring and measuring. We identified these by studying scientific papers and books. The study was conducted with a qualitative approach in which interviews were conducted in two companies, with one representative from each project team, which recently implemented an ERP system. Users of the ERP system at each company were also interviewed to obtain their view on the ERP project. The result of the study shows that none of the companies deliberately took the critical success factors into consideration in their ERP projects. The companies had not thought of critical success factors in those terms but they still took some of the points that we had identified in the theory into consideration. The conclusion is that companies can succeed in ERP projects, even if they don’t take all of the critical success factors into consideration.

Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ”Klinisk bibliotekarie”, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete. Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ”Klinisk bibliotekarie”. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom fokusgrupper och observationer. Tjugoen sjuksköterskor deltog i projektet ”Klinisk Bibliotekarie” och av dessa har nitton deltagit i föreliggande studie genom fokusgruppdiskussioner. Observationer har skett vid två tillfällen. Data analyserades med manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna anser att interventioner för att öka evidensbaserat arbete ska baseras på frivillighet och intresse. Vidare anser sjuksköterskorna att det ska avsättas adekvat med tid för det arbetet. En positiv effekt av projektet är, enligt sjuksköterskorna, att det etablerats en kontakt med bibliotekarien. Konklusion: För att omvårdnaden ska bli mer evidensbaserad behövs intresserade sjuksköterskor och avsatt tid. En klinisk bibliotekarie kan vara ett stöd för sjuksköterskorna. / Background: Rapid development of knowledge, increased demands on quality and cost efficiency within healthcare makes it important that nurses have the ability to seek and use evidence-based knowledge. Today there is a gap between research and clinic. Nurses are experiencing multiple barriers to work evidence based. In autumn 2010 and spring 2011 has a project been going on at a hospital in a town in central Sweden. The project was called "Clinical Librarian" and aimed to raise the quality of care and patient safety by the daily care work to become more evidence based and that nurses should feel more secure in the development of scientific basis for its work. Objective: To highlight nurses' experience of working with the project "Clinical Librarian". Method: The study has a qualitative design. Data has been collected through focus groups and observations. Twenty-one nurses participated in the project “Clinical Librarian” and of these nineteen participated in this study through focus group discussions. Observations have been made on two occasions. Data has been analyzed with manifest and latent content analysis. Results: The nurses feel that interventions to improve evidence-based nursing should be based on voluntary participation and interest. They also believe that it should be allocated adequate time for such work. A positive impact of the project, according to the nurses, is that it established a contact with the librarian. Conclusion: To become more evidens-based tce care needs interestad nurses and time for the purpose. A clinical librarian can be a support for the nurses.

SAMMANFATTNING ”Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli” Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Antal sidor: 28 Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?   På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten? För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Utifrån tolkningar av svaren framkom fyra   områden: Ställningstaganden, Kommunikation/Dialog, Tydligare uppdrag och Dilemman i praktiken. Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskolecheferna om betydelsen av skollagens skrivning för förskolans verksamhet och status i samhället. Kravet på dokumentation ses som positivt, då förskolan tidigare varit dålig på att dokumentera sin verksamhet och koppla till forskning. Styrdokument och den egna utbildningen anses till stor del stå för den vetenskapliga grunden. Det komplexa är dock att den egna utbildningen upplevs som gammal och det gör implementeringsarbetet av de nya styrdokumenten svårt. En organisation där delaktighet, ett kritiskt förhållningssätt samt tid till diskussion och reflektion får plats är en förutsättning för att implementeringsarbetet ska lyckas. / ABSTRACT "The more people who own the issue, the better the result will be" Pre-school Managers' attitudes toward education in kindergarten, based on scientific basis and proven experience Number of pages: 28 On July 1, 2011 Swedish pre-school became an integral part and are now governed by the   Education Act. Pre-school is seen as the first step in the educational system and education shall be based on scientific basis and proven experience. The purpose of the study is to examine how pedagogical leaders describe scientific basis and proven experience and how   they think that the terms could be implemented in the pre-school practice.  Our queries are:  • What do pedagogical leaders of pre-schools perceiver the terms “scientific basis” and        “proven experience” will mean for the educational activities? • How can these terms be implemented in pre-school practice?   The study was conducted as a series of interviews with four pedagogical leaders of pre-schools. The discussions have been transcribed and analyzed. Based on these interpretations four areas of interest appeared: Standpoints; Communication / Dialogue; A pronounced mission and; Dilemmas in practice. The results acknowledge that pedagogical leaders recognize, not only the importance of   including pre-school as part of the Education Act, but also how the Act influences the pre-school status in society. The requirement for documentation is seen as positive, since pre-school historically has been poor at documenting the practice and subsequent link to research. Curriculums and the pedagogical leaders own education is considered to be the major source of scientific basis. However, here lies a complexity, because many pedagogical leaders own education is perceived as outdated and that makes the implementation work of the new curriculums difficult. An organization which recognizes participation, critical engagement, time for dialogue and reflection would most likely support these fundamentals as a means for the implementation work to succeed.

No description available.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.