Denna uppsats undersöker vilken roll två rektorer för gymnasieskolor spelar för hur den nya skollagen tolkas och implementeras. Tidigare forskning kring rektorrollen i Sverige har visat att  kommunaliseringsreformerna under 1990-talet ledde till att styrdokumenterna fick mycket större utrymme för tolkning. I detta läge har kontextuella faktorer blivit allt viktigare för att avgöra hur rektorer förhåller sig till styrdokumenterna.  Begrepp såsom styrmedel, ledarskapsnormer samt personliga normer är relevanta i detta avseende. Utgår man från fallstudiens empiriska material kan det föreslås att de två skolornas profil och organisation har en viktog roll i att avgöra vilka delar av skollagen de respektive rektorerna väljer att fokusera på. De här faktorerna bidrar således till hur rektorer väljer att betrakta sin roll in skollagens genomförande. Fallstudiens resultat diskuteras i ljuset av såväl tidigare forskning som samhällsdebatten kring utbildningsreformerna. På basis av den empiriska materialet resonerar uppsatsen att rektorerna har behållit ett visst mått av tolkningsutrymme vad gäller specifika åtgärder, trots att skollagen ökar statens juridiska makt överlag. Däremot anser rektorer att skollagens tydlighet på många punkter har gjort att rektorer upplever skollagens tolkningsutrymme som relativt begränsat. / This dissertation explores the role of two Swedish upper secondary school principals in the process of interpreting and implementing the Education Act. Previous research around the role of school principals in Sweden has shown that decentralization reforms in the 1990’s has resulted in much broader interpretative frameworks for central steering documents. In this situation contextual factors are important for determining how principals relate to central steering documents. Concepts such as governing tools, leadership style and personal norms are relevant in relation to this process. Based on the empirical material gathered in the case study it is suggested that the profile and internal organization of the two schools in question play an important role in determining which parts of the Act the respective principals choose to focus on. These factors thus help shape how the principal sees his/her role in the implementation of the Act. The results of the case study are discussed in the light of such previous research, as well as a wider political debate around the recent educational reforms. On the basis of the empirical material it is proposed that although the Education Act increases the judicial powers of school principals, principals still retain some independence vis-à-vis the state with regard to the implementation of certain specific measures contained within the Act. Nevertheless, principals express the view that the clarity of the Act on many points has ensured that the degree of free interpretive space experienced by principals with regard to the Act has been relatively small.

The preschool should lay the foundations for lifelong learning in a good educational activity. Preschool curriculum is designed to enhance the quality of the educational activities. To translate the curriculum in business, the importance of early childhood special education knowledge. With regard to the completion of theoretical knowledge requires the ability to translate theory into real action. Professionalism is essential to anchor the curriculum in daily operations.The study's purpose was to investigate preschool teachers' perception of professionalism and how the implementation of the preschool curriculum in their daily business functions.The study was an interview with four pre-school professionals with the spread in age and experience. The questions in the interviews have been based on state regulation of preschool, preschool teacher, preschool teaching profession professionalization and teacher parent interaction.The conclusions of the study show that preschool curriculum is the basis for pre-school teacher professionalism in the business. Professionalism in the profession was depicted by an educational work, parental interaction and anchoring of curriculum. Preschool teacher was seen as a step to professionalism and as proof of training. The study revealed similarities and differences in respondents' description of the business in which experience can be perceived as a basis for a critical approach. / Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en god pedagogisk verksamhet. Förskolans läroplan har till syfte att höja kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. För att omsätta läroplanens innehåll i verksamheten betonas vikten av speciella förskolepedagogiska kunskaper. När det gäller att förverkliga teoretisk kunskap krävs förmåga att omsätta teori i verklig handling. Professionalitet blir avgörande för att förankra läroplanen i den dagliga verksamheten. Studiens syfte var att undersöka förskollärarens uppfattning om professionalitet och hur implementering av förskolans läroplan i den dagliga verksamheten fungerar. Studien var en intervjustudie med fyra yrkesverksamma förskollärare med spridning i ålder och yrkeserfarenhet. Frågeställningarna i intervjuerna har utgått ifrån statlig reglering av förskolans verksamhet, förskollärarlegitimation, förskolläraryrkets professionalisering och pedagogens föräldrasamverkan. Slutsatsen av studien visar att förskolans läroplan ligger som grund för förskollärarens professionalitet i verksamheten. Professionalitet i yrket skildrades av ett pedagogiskt arbete, föräldrasamverkan och förankring av läroplan. Förskollärarlegitimation sågs som ett led till professionalitet och som ett bevis på utbildning. I studien framkom likheter och skillnader i respondenternas skildring av verksamheten där yrkeserfarenhet kan uppfattas ligga till grund för ett kritiskt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur skolpersonal väljer en förebyggande metod mot mobbning samt hur de implementerat programmet SET. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem arbetande personer inom skolan. Resultatet visar att det är viktigt att det finns ett gemensamt behov av förändring, för att kunna påbörja ett arbete i att välja en ny metod. Det är viktigt att all skolpersonal inkluderas i implementeringen, pedagoger såväl som servicepersonal. En planering och ett mål måste sättas upp för att tydliggöra för alla involverade om hur man vill arbeta. Slutsatser visar även att metoder är bra redskap för att arbeta utifrån samma grund, men det är viktigt att det kritiskt reflekteras över vad man väljer att arbeta med.

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).

Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hälso- och sjukvård och beskriva ortopedsjuksköterskors skattning av kontextuella faktorer såsom ledarskap, arbetskultur, återkoppling, utvecklingsmöjligheter och forskningsanvändning, som kan påverka möjligheten att omsätta forskningsresultat i vårdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjuksköterskor som arbetade på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT är ett frågeformulär framtaget utifrån de senaste årens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse för sjuksköterskors forskningsanvändning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehållsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att användas för sjuksköterskor som arbetar på ortopedisk vårdavdelning i Sverige. Reliabilitetstesten med Chronbach´s Alpa gav värden nära 0,7 för de åtta frågeområden som behandlar kontexten.Sjuksköterskorna rapporterade att det fanns brister i många av de delar av kontexten som enligt forskning visat sig ha betydelse för möjligheten att implementera evidensbaserad vård. Sjuksköterskorna trivdes med sitt arbete och kände att deras kunskaper värderades högt i vårdteamet. Resultatet visade dock att det inte fanns tillräckligt stöd från ledningen för att utveckla vården. De rapporterade att de nästan inte alls fick återkoppling i vårdarbetet. Det saknades stödfunktioner och strategier för att implementering av forskningsresultat skulle vara möjligt att implementera i vårdarbetet. Majoriteten av sjuksköterskorna såg positivt på forskningsanvändning.

Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav. Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem. Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna. Anställdas engagemang har ökat med tiden och ledningens roll under implementeringsprocessen har varit betydelsefull. Företagen har anpassats till de yttre intressenternas krav och viljan att uppnå en god miljöimage har visat sig vara en stor drivkraft som har påverkat det strukturerade miljöarbetet (MLS) positivt.

<p>Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.</p><p>Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3.</p><p>Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat.</p>

<p>Three students with two different theoretical focuses have worked together to develop</p><p>our examination thesis. This thesis is a requirement of the curriculum at the School of</p><p>Engineering in Jönköping. The School of Engineering’s programs include Industrial</p><p>engineering and management, with a focus on logistics and management and</p><p>mechanical engineering.</p><p>This exam thesis was implemented at Thule’s plant in Hillerstorp, Sweden. Thule is a</p><p>world-leading company offering transport solutions in a safe, simple and elegant way</p><p>for cars (Thule 2007).</p><p>The project objective was to analyze and to implement a fully functional inventory</p><p>system for one of Thule’s average stock items and to address meeting capacity</p><p>requirements of</p><p>2 268 stores. In this inventory, attention is paid to tracking product labels and their</p><p>assembly instructions. These two article groups are important for Thule’s material</p><p>management.</p><p>The output of data related to these two article groups are included with each end</p><p>product that is to be delivered from Thule’s factory in Hillerstorp.</p><p>Thule was having problems managing stock/inventory. Employees found it difficult to</p><p>locate articles that were required for production and manufacturing due to inadequate</p><p>labeling of stock and inventory. This problem was caused by insufficiently labeled</p><p>storage areas and inadequate information of what inventory was being stored.</p><p>The group performed an analysis comprised of a comparison between four different</p><p>inventory management systems: a system with permanent stores, one paternoster</p><p>inventory management system, a management system for delivery direct to the</p><p>production groups and a system with dynamic stores. A decision was made choosing a</p><p>dynamic system; which was chosen because of Thule’s requirement to address</p><p>seasonal variations. A dynamic management system has the advantage that the articles</p><p>that belong to various summer and winter products can” borrow” stores of each other</p><p>when one of them are not in production.</p><p>After the analysis, a dynamic system was implemented. The system design decisions</p><p>were made with input from employees that work with Thule’s inventory. This was</p><p>important from the examination group’s point of view because the employees will</p><p>work with whatever future inventory management system would be implemented. In</p><p>addition, they contributed with knowledge that would be difficultly to see for as an</p><p>outsider.</p><p>After the implementation was made, various proposals have been presented in order to</p><p>further develop Thule’s material management system. These proposals comprise</p><p>measures to improve the dynamic supply system further, and in conjunction with</p><p>Thule’s business model works to further develop supplier collaboration with the</p><p>company’s production requirements.</p> / <p>Tre studenter med två olika inriktningar har tillsammans utfört ett examensarbete.</p><p>Arbetet är ett led i ingenjörsutbildningen på Jönköpings tekniska högskola på</p><p>programmen Industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och</p><p>ledning och Maskinteknik med inriktning industriell ekonomi och produktion.</p><p>Detta examensarbete har bedrivits på Thules anläggning Hillerstrop. Thule är idag ett</p><p>världsledande bolag som erbjuder transportlösningar för bilen på ett säkert, enkelt och</p><p>elegant sätt (Thule 2007).</p><p>Arbetets inriktning har varit att analysera och implementera ett fullt fungerande</p><p>lagersystem för ett av Thules mellanlager med en kapacitet på 2268 lagerplatser. I</p><p>detta lager lagerförs etiketter och monteringsanvisningar. Dessa två artikelgrupper är</p><p>viktiga för Thules materialhantering, då de två artikelgrupperna på ett eller annat sätt</p><p>ingår i varje slutprodukt som skickas ifrån Thules fabrik i Hillerstorp.</p><p>Problemet som Thule hade med materialhanteringen vid mellanlagret var att</p><p>lagerpersonalen hade svårigheter med att lokalisera de artiklar som</p><p>produktionsgrupperna behövde. Detta berodde i grunden på otillräckligt märkta</p><p>lagerplatser och bristande information om vad lagret innehöll.</p><p>Analysen som examensgruppen har bedrivit innehöll en jämförelse mellan fyra olika</p><p>lagerhanteringssystem. Ett system med fasta lagerplatser, ett paternosterverk, ett</p><p>hanteringssystem för utleverans direkt till produktionsgrupperna och ett</p><p>lagerhanteringssystem med dynamiska lagerplatser. Valet föll på att välja ett</p><p>dynamiskt system, bland annat eftersom Thule har en kraftig säsongsvariation. Ett</p><p>dynamiskt hanteringssystem har den stora fördelen att de artiklar som tillhör olika</p><p>sommar och vinterprodukterna kan ”låna” lagerplatser av varandra då någon av dem</p><p>inte tillverkas.</p><p>Efter analysen implementerades det dynamiska systemet. Hur systemet utformades</p><p>bestämdes tillsammans med lagerpersonalen som idag arbetar i det aktuella lagret.</p><p>Detta var viktigt från examensgruppens sida, då det trots allt är personalen som</p><p>kommer att arbeta med hanteringen framöver. Samtidigt bidrog de med kunskap som</p><p>kan vara svår att se för personer som inte arbetar på Thule i Hillerstorp.</p><p>Efter implementeringen har olika förslag tagits fram för att kunna utveckla Thules</p><p>materialhantering ytterligare. Dessa förslag handlar om att vidareutveckla det</p><p>dynamiska systemet med hjälp av Thules affärssystem eller att använda sig mer av</p><p>leverantörssamverkan.</p>

<p>Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).</p>

<p>För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lågkostnadsländer måste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhåll (TPU) är att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU är ett arbetssätt där alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier så att utrustningseffektiviteten kan höjas.</p><p>Syftet med rapporten är att utvärdera implementeringen av TPU på ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie på ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkäter och intervjuer.</p><p>Ledningens engagemang är den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen på ABB Cewe-Control måste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förändring ska kunna ske. Resultatet från fallstudien visar på att både medarbetarnas och produktionsledningens engagemang måste höjas för att verksamheten ska kunna utvecklas. För att det framtida arbetet inte heller ska drabbas av onödiga konflikter eller irritation är det viktigt att tydliggöra ansvar och roller vid implementeringen av TPU.</p><p>Fallstudien har också visat på att utbildningen under implementeringen inte har varit tillräcklig. Ordentlig utbildningen behövs för att TPU-arbetet ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt och för att höja motivationen hos medarbetarna. Den förbättringsverksamhet som tidigare har bedrivits inom ramarna för verksamhetsutveckling (VU) är en mycket bra grund för förbättringsarbetet i TPU. Det finns ingen anledning till att inte fortsätta med förbättringsverksamheten enligt VU eftersom det är inarbetat i verksamheten och då VU så tydligt kopplar samman gruppernas arbete med företagets strategiska mål.</p> / <p>If Swedish companies are to compete with companies in low-cost countries they have to achieve a more efficient production. The purpose of Total Productivity Maintenance (TPM) is to increase the company's profitability by increasing the productivity. TPM is a method that involves all employees and aims to prevent failures in order to increase the availability of existing equipment.</p><p>The aim of this paper is to evaluate the implementation process of TPM and give recommendations for the further implementation process. The conclusion and the analysis are based on a case study done at a production department at ABB Cewe-Controls facilities in Nyköping. The case study consists mainly of qualitative data from participation observations, surveys and interviews.</p><p>Commitment of the management is a key factor in the implementation process of TPM. The management of ABB Cewe-Control need to demonstrate their commitment in order for a change to happen. The case study shows that the commitment of both employee and management must be raised if the implementation process is to be successful. To avoid unnecessary conflicts or irritation in the further implementation process it is important to clarify responsibilities and roles in the implementation of TPU.</p><p>The case study has also shown that the training during the implementation process has not been sufficient. Proper training is needed to be able to conduct the implementation process of TPM in an effective manner. Proper training is also needed to raise the motivation of the staff.</p><p>Business Development is ABB’s methodology for the improvement work in the company. Business Development is a well-known concept in the organisation and has a well-defined connection with the company's strategic objectives. Because of this there is no reason why the improvement work and how it has been done should change. Business Development is a good foundation for the implementation of TPM and the improvement work in the future.</p>