Software as a Service är en växande leveransmodell och används numera utav verksamheter världen över. Nya leveransmodeller av tjänster kräver dock nya perspektiv på hur de påverkar verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ, intervjubaserad, undersökning mot kommuner inom Västra Götaland. Frågan som ställs, och studeras, är följande: Vilka faktorer påverkar beslut vid upphandling och implementering av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland?” Studien baserades på en kvalitativ metod där intervjuer användes som den främsta resursen för insamlingen av data. En litteraturstudie kompletterade intervjuerna genom att skildra tidigare forskning och det generella området. Resultatet av studien pekar på fem olika faktorer som påverkar beslut vid upphandlingen, och implementeringen, av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland. Dessa fem faktorer är Lagen om Offentlig Upphandling, Informationssäkerhet, Implementering, Leverantör samt Kravställning. Resultatet riktar sig till att användas som en grund för ett framtida formulerande av ett Statement of Work, som skall kunna beskriva hur dessa faktorer skall tacklas. / Software as a Service is a growing delivery/business model and is now well implemented in enterprises all over the world. With the addition of new delivery/business models, a new perspective is needed to mitigate certain risks and additional factors that may be identified with the new way of delivery/business. This study is based on a qualitative research method which uses interviews with municipalities in the region of Vastra Gotaland. The research question is as follows: Which factors have a deciding purpose in the procurement and implementation of “Software as a Service”-based services at municipalities in Vastra Gotaland? The study was based on a qualitative research where interviews was used as the main resource when collecting data. A literature study complemented the interviews as an additional resource to depict the general area around SaaS. The result of the study points towards five different factors that affects decision-making at the procurement- and implementation process of SaaS-based services at the municipalities in Vastra Gotaland. These five factors are Legal aspects of procurement within municipalities, (Lagen om Offentlig Upphandling), information security, Implementation, supplier and specification of requirements. The result is later supposed to be used as a baseline for a future formulatory of a Statement of Work, that will describe how these factors should be dealt with.

Studien undersökte hur tio anställda hos Försäkringskassan upplevde implementeringen av den aktivitetsbaserade kontorstypen som skedde 2014. Studien genomfördes i form av tio semi-strukturerade intervjuer som analyserades induktivt. Ur detta framkom tre teman: att arbeta aktivitetsbaserat, möjligheten att påverka samt social samvaro, varav de förstnämnda hade ett antal underteman. Slutsatsen av studien blev att Försäkringskassan inte anpassat deras version av ett aktivitetsbaserat kontor efter de arbetsuppgifter många av de anställda utför samt att Försäkringskassan inte behandlade implementeringen som en kontinuerlig process med möjlighet att forma kontorstypen efter hela organisationen. / The purpose of this study was to research the experience of ten employees of a Swedish administrative authority in regard to the implementation of an activity-based workplace 2014. The study was conducted in the form of ten semi-structured interviews which were analyzed inductively. From this, three themes emerged: working activity-based, the ability to influence and social cohesion. The former two with their own subcategories. The study concluded that the administrative authority did not adjust their version of an activity-based workplace to accommodate the tasks a large number of the employees perform on a daily basis. The implementation also was not considered a continuous process with the opportunity to shape the workplace to accommodate a larger part of the organisation.

Bakgrund: Undernäring och dehydrering är ett allvarligt men vanligt problem inom sjukvården som har konsekvenser för både patient och samhälle. Adekvat nutritionsvård är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av dokumenteringen av kost- och vätskeintag. Metod: En induktiv studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Respondenter, sex sjuksköterskor och sex undersköterskor, anmälde sig frivilligt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: Syn på situationen, Inställning och följsamhet, Kunskap och Arbetsmiljö. I intervjuerna framkom det att uppfattningarna om kost och vätskeregistreringarna varierade mellan avdelningarna och mellan personal på samma avdelning. Majoriteten tyckte dock att det fungerade dåligt eller att registreringen höll på att förbättras. Respondenterna uppfattade att anledningarna till bristerna var alla inblandade parters inställning och följsamhet, kunskap om nutrition och rutinerna samt arbetsmiljön. För att påverka ifyllnadsgraden positivt tycktes det behövas bra kommunikation och samarbete bland de som är involverade i vården inklusive patienten själv. Ökad arbetsbelastning som ledde till tidsbrist och stress försvårade arbetet med kost- och vätskeregistreringar. Slutsats: Resultatet av studien visar att upplevelsen av kost- och vätskeregistreringar varierar mellan individerna och avdelningarna. Den generella uppfattningen är att registreringarna brister men genom förändringar har kost- och vätskeregistreringarna förbättrats och det finns ett fortsatt behov av förbättring. / Background: Malnutrition and dehydration are serious but common concerns within healthcare that have consequences both for the patient and the society. Adequate nutrition is important to promote health and prevent illness within patients. Aim: The aim of the study was to study nurses and assistant nurse’s experiences of the documentation of food and fluid intake. Method: An inductive study of descriptive design with a qualitative approach was performed. Semistructured interviews with six nurses and six assistant nurses were completed. Qualitative content analysis was used to analyze the date. Results: The result consist of four categories: The outlook on the situation, Attitude and adherence, Knowledge and Working environment. In the interviews it appeared that the look on diet records varied between departments and staff in the same department. The majority thought that the diet and fluid records were functioning poorly or being improved. The respondents perceived that the reasons for the flaws were the attitude and compliance of all involved people, knowledge of nutrition and routines and the working environment. To affect the documentation positively, a good communication and cooperation amongst the involved in the care, including the patient, where needed. Increased workload that lead to time constraints and stress complicated the work with diet and fluid records. Conclusion: The result of the study showed that the experience of diet records varies between individuals and different departments. The general perception was that the diet records were flawed but could be improved through different changes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tränarna i gräsrotsföreningarna arbetar i relation till Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan, samt att kartlägga hur specialdistriktsförbunden arbetar med att implementera spelarutbildningsplanen i deras dagliga verksamhet. Vidare undersöks vilket stöd tränarna i gräsrotsföreningarna vill ha från sitt specialdistriktsförbund. Studien tar sin utgångspunkt i ramfaktorteorin som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och undervisningens ramar som utbildningen ger. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ datainsamling gjorts där semistrukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna representerar tre stycken specialdistriktsförbund och nio stycken tränare i gräsrotsföreningar.   Resultatet och analysen ger en bild av hur relationen ser ut mellan specialdistriktsförbunden och tränarna i gräsrotsföreningarna. Det visade sig att de olika specialdistriktsförbunden arbetar utefter olika strategier för att nå ut med spelarutbildningsplanen till gräsrotstränarna. Vidare kunde det identifieras vikten av en tydlig strategi och en gemensam röd tråd mellan organisationerna för ett lyckat implementeringsarbete. Det upptäcktes att en viktig länk mellan specialdistriktsförbunden och tränarna är organisationsledarna i gräsrotsföreningarna. Det medför att informationen stannar på föreningsnivå och inte når ut till tränarna. Därmed kunde det urskiljas ett samband där tränarna inte hade full insyn i spelarutbildningsplanen och att verksamheten därmed styrs utifrån deras egna föreställningar och kompetens snarare än efter en röd tråd.

Syftet med studien var att belysa den svenska polisens tillämpning av problemorienterat polisarbete på lokal nivå. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes i en pendlingskommun nära storstad och i en större stad. Huvudresultatet visade att det verkar saknas en tydlig riktlinje om hur problemen i lokalpolisområdet formuleras, men att polisen har många olika källor till information. Polisen använder en rad olika metoder för att lösa de problem som finns i lokalpolisområdet, både i samverkan med andra samhällsaktörer och själva. Det framkommer att polisen utvärderar effektiviteten av sitt arbete, dock efter bästa förmåga och många intervjupersoner efterfrågar vägledning och stöd i utvärderingsprocessen. / The aim of this study was to describe how the Swedish police puts the problem- oriented approach to practice on a local level. Twelve semistructured interviewes was conducted in two separate cities and the results showed a lack of guidelines in formulating the problems which the police was meant to solve. Furthermore the results indicated a wide range of sources of information as well as a variety of problemsolving methods. The methods was carried out with or without help from other agencies. Finally the study showed that the police do evaluate their work, although many police officers expressed a need for guidance in the process.

Uppsatsen syftar till att undersöka den svenska Polisens och räddningstjänstverksamhetens syn på skadeplatsen idag och i framtiden. Av särskilt intresse är då hur samverkan sker. För att analysera detta används teorier kring bland annat nätverksstyrning för att kunna definiera framgångsfaktorer och utgångspunkter men också utmaningar och hinder för bedrivandet av samverkan på och kring skadeplatsen idag och i framtiden. Skadeplatsen har valts som utgångspunkt med hänsyn tagen till att det är här som en stor del av samverkan sker i vardagen, såväl på lokal som regional nivå. Uppsatsen har genomförts på uppdrag av Katastrofmedicinskt centrum i Linköping och utgör ett tillägg till en tidigare genomförd intervjustudie med landstingens beredskapssamordnare med samma syfte. Intervjuerna ger en mer sammantagen bild av hur samverkan sker på och kring skadeplats och då specifikt vilka typer av nätverk som bildas och hur dessa kan tänkas komma att se ut i framtiden utifrån de intervjuades professionella uppfattningar. Genom att analysera aktörernas uppgifter och beröringspunkter utifrån teorier om nätverksstyrning påvisas vissa problem i de övergripande nationella styrningarna, vilket begränsar aktörernas samverkansförmåga. Den övergripande slutsatsen är, givet teorin, att en ökad förståelse för nätverksstyrning är en nödvändighet för formandet och bibehållandet av effektiva nätverk idag och i framtiden, på och kring skadeplatsen.

Ett affärssystem spänner över alla de kritiska funktionerna inom en verksamhet vilket innebäratt det är en betydelsefull komponent för att en organisation ska kunna bedriva sinverksamhet. Fördelarna med affärssystem är att de ska fungera som ett systemstöd förverksamheten, att den ska hjälpa till att effektivisera de dagliga administrativa rutinerna, attden ska supportera en processorienterad version av verksamheten och att den möjliggör attstandardisera processer över hela verksamheten. Att välja ett affärssystem är både utmanade och resurskrävande. Det är av central vikt att enorganisation identifierar rätt affärssystem och att valprocessen gör det möjligt förverksamheten att identifiera ett system som uppfyller organisationens vision, krav, behov ochmål. Globala verksamheter har oftast en mer komplex miljö än de verksamheter som enbart ärverksamma i ett land. Det innebär att val av affärssystem i en global verksamhet är svårare,mer unikt och mer utmanande. Syftet med denna studie är att ta fram de kritiska framgångsfaktorerna vid val av affärssystemi en global verksamhet. Studien i denna uppsats har baserats på en kvalitativ ansats, där empiri har samlats in medhjälp av intervjuer i två globala verksamheter. Empirin har sedan analyserats mot teorin sombaseras på sex områden som refereras som generella framgångsfaktorer vid val avaffärssystem. Slutsatsen visar att de kritiska framgångsfaktorerna inkluderar både val av ”system”, val avsamarbetspartner (affärssystemsleverantör), intern förberedelse av verksamheten och totalkostnadsöversikt för hela projektet. För en global verksamhet är det viktigt att ta hänsyn tilldessa framgångsfaktorer för att rätt val ska kunna tas.

Denna undersökning handlar om att belysa vilka policyer som implementerats för de uppnådda resultaten näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Det kommer undersökas enbart de bidragande faktorer ur kommunens politiska perspektiv. För att genomföra detta, har man applicerat en kvalitativ studie med fyra inblandade aktörer i näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Dessutom har man analyserat kommunens policydokument kring näringslivspolitiken för att stärka materialet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på både implementering- och governance teorier för att kunna förklara bättre näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Både teorierna har fungerat och bidragit med att åstadkomma besvara syftet och frågeställningen. Undersökning avgränsas från 2010 till 2017. Resultat visar utifrån intervjupersonernas perspektiv att man har genomfört vissa beslut som påverkade det positiva näringslivet i Katrineholms kommun, detta har även förekommit bland de dokument som analyserats för att granska ytterligare vad som förekommit i intervjuerna. Både intervjuerna och dokument påvisas ett antal faktorer som bidrog denna utveckling. Bland annat innebär goda relationer mellan aktörerna och den politiska stabiliteten, S och M gjorde möjligt för att förbättra näringslivspolitiken i Katrineholms kommun. Den samlade informationen har granskats och bearbetats utifrån teorier till ett slutresultat. Eftersom studien behandlar en kommun och fyra aktörers perspektiv inom en kommun kan inte ge hög extern validitet. Däremot skulle det vara intressant att forska vidare ämnet, exempelvis genom att jämföra två kommuner som har likande utveckling. Det skulle även vara intressant att andra forskare studerar djupt ämnet, genom att undersöka vidare om andra faktorerna som kan ha bidragit till att en kommuns näringsliv utvecklats positivt, exempelvis sådana faktorer som inte är direkt kopplat till politiska faktorer såsom entreprenörerna eller företagarna. / <p>2018-08-24.</p>

Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola. / Abstract: The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.

Purpose: The purpose of my study is to contribute to more knowledge about barriers to effective segmentation and how to diagnose and treat these barriers. I have done a case study of Lärarförbundets communication to one of their target groups, headmasters. To obtain a broad understanding I have interviewed both employees and members. The research questions are: What do a selection of employees and members regard as the main reasons why Lärarförbundet does not succeed better with its audience-targeted communication? What can help Lärarförbundet to improve its audience-targeted communication? Design/methodology: This research was a case study using a qualitative data gathering method. A total of eighteen semi structured interviews were conducted, nine interviews with members and nine interviews with employees. Findings: All interviewed respondents believe that communication to the group of headmasters can be better. None of the employees know that there is any follow-up of the goal of communicating to different audiences. Most respondents believe that Lärarförbundet need to get more knowledge about the headmaster group to reach out with more relevant information. To improve it is crucial that management supports the segmentation process and ensure change in current communication. The work with knowledge management (KM) also needs to be developed. Finally, Lärarförbundet need to draw up a plan with clear steps. Originality/value: Only a few studies have focused on the part of segmentation which deals with practical problems when segmentation is implemented. This study contributes to better understanding about barriers to effective segmentation.