Ett av de områden där utvecklingen idag går som snabbast är IT och de senaste åren har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst få begränsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar också antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin främsta inkomstkälla. I den här kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angående hur företagen tänker kring implementationen av säkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger på en empirisk såväl som en teoretisk del. Det som framkommit under arbetet med uppsatsen är bland annat att företagen är väl medvetna om säkerhetsriskerna. De gör ingen större skillnad på utvecklingen av traditionella skrivbordsapplikationer och mobilapplikationer. Det är heller ingen stor skillnad mellan dessa säkerhetsmässigt.

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet. Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3. Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat.

Affärssystems-implementationer är kostsamma och det är i den fasen som flest misslyckanden sker. Motstånd från de potentiella användarna är den största anledningen till att implementationerna misslyckas. En sektor som är särskilt intressant är små och medelstora företag inom den tillverkande industrin eftersom de har begränsade resurser i form av tid, kompetens och pengar vilket utgör ett hinder vid införande av ett nytt system och det är viktigt att förstå vilka problem som kan uppkomma. Vår fråga är således: Vilka orsaker till användarmotstånd kan det finnas vid en implementering av ett nytt affärssystem? Vi har gjort en kvalitativ undersökning på tre olika företag inom ovan nämnda sektor där vi har gjort personliga intervjuer med användare, ledning och projektledare. Frågorna baserades på våra undersökningar i vetenskapliga artiklar och böcker. Vi har även gjort en teoretisk modell som användes som struktur till intervjuguiden. Resultatet blev att vi kom fram till följande orsaker; kommunikation, gränssnittskvalitet, högsta ledningens engagemang och stöd, involvering, underlättande åtgärder, timing, erfarenhet och personliga orsaker. Vid intervjuerna insåg vi att implementationerna inte hade inneburit något större motstånd i företagen. Detta gjorde att vi fick studera utsagor om motstånd snarare än faktiskt motstånd. / Enterprise Resource Planning (ERP) implementations are costly and it is in this phase that most failures occur. Resistance from the potential users is the main reason that implementations fail. A sector that is particularly interesting is the small and medium sized enterprises in the manufacturing industry as they have limited resources in terms of time, expertise and money, which creates barriers to the introduction of a new system and it is important to understand the problems that may arise. Our question is therefore: What are the causes of user resistance that might arise at an implementation of a new ERP? We have conducted a qualitative study of three different companies in the above sectors in which we have been doing personal interviews with users, management, and project managers. The questions were based on our research in scientific articles and books. We have also made a theoretical model used to structure the interview guide. The result was that we came to the following reasons; communications, interface quality, top management commitment and support, involvement, facilitation conditions, timing, experience and personal reasons. In the interviews, we realized that the implementations had not meant any resistance in the companies. This forced us to study the statements of resistance rather than actual resistance.

Sammanfattning Bakgrund Lean är ett arbetssätt och en arbetsfilosofi som härstammar från Henry Fords produktionssystem som först förädlats i Japan och sedan vid MIT i USA för att sedan spridas över världen under 1990-talet. Lean består av ett antal olika verktyg och metoder. Det är däremot viktigt att förstå att vissa av de verktyg och metoder som används inom Lean har funnits långt innan Lean-uttrycket skapades. Med detta i bakhuvudet så förstår man att det inte är ett nytt förbättringskoncept utan bygger på många olika verktyg som är förenade. Svårigheten att tillämpa Lean ligger dock inte i att använda sig av de olika verktygen och metoderna. Utmaningen för den organisation som vill arbeta enligt Lean är att ta till sig den kulturförändring som måste ske, den största och vanligaste barriären till en Lean-implementation är organisationskulturen. Utifrån den bakgrunden är det först intressant att försöka identifiera faktorer som Lean-användarna anser är viktiga vid ett införande av Lean. När faktorerna är identifierade är det även viktigt att förstå varför dessa faktorer anses viktigt för att kunna lösa problemet och inte ersätta problemet med ett annat. Syfte och forskningsfrågor Studiens syfte är att utifrån en empirisk undersökning identifiera och med hjälp av en teoretisk referensram även förklara några av de faktorer som påverkar införandet av Lean. Vår förhoppning är att genom denna studie bidra till ett underlättat införandet av Lean. Våra Forskningsfrågor är: Vilka framgångsfaktorer kan identifieras i Lean-införandeprocessen? Varför är dessa framgångsfaktorer viktiga i Lean-införandeprocessen? Genomförande De empiriska studierna utgörs av en kvalitativ undersökning på ett fallföretag som genomgår en organisationsförändring mot att tillämpa Lean. Intervjuerna har genomförts på operativ och ledningsnivå på fallföretaget. Resultaten har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk med avsikt att skapa djupare förståelse för de olika identifierade faktorerna. Resultat och slutsats Litteraturstudien ger en förståelse för vad en organisationsförändring och Lean-implementation innebär. Då organisationskulturen är en central del i ett Lean-införande behandlas även organisationskultur i ett separat kapitel så som litteratur rörande hur människor påverkar varandra. Vid intervjuerna förklarade respondenterna vad de ansåg att Lean bestod av och hade för påverkan på arbetssituationen och företaget. Intervjuerna sammanställdes sedan i rubriker som motsvarade samtalets ämne. I slutsatsen presenteras ett antal faktorer som förklaras djupare i analysen. För att använda sig av de faktorer som identifierats är det bra att även förstå vad dessa beror på för att kunna applicera dessa på den situation som avses. Alla implementeringar är unika och därför är det viktigt att förstå vad varje faktor har för orsak. Nyckelord: Lean, implementering, framgångsfaktorer, organisationskultur, förändring. / Abstract Background Lean is a method and a philosophy that originates from Henry Ford’s production system and was first improved in Japan and then further at MIT in the USA and later spread across the world during the 1990s. Lean consists of a set of different tools and methods. However, it is important to understand that some of the tools and methods is older than Lean itself. With this in mind it is clear that Lean is not a new concept but is based upon many different tools and methods that are linked together. The difficulty of applying Lean is however not to use the tools and methods. The challenge for the organisation that wants to work according to Lean is to embrace the cultural change that needs to happen, the big-gest and most common barrier to a Lean-implementation is the organizational culture. Based on this background it is interesting to try to identify factors that Lean-users consider to be important. Once the factors are identified it is also important to understand why these factors are important in order to solve the problem and not to replace them with another problem. Objective The purpose of this study is to identify and with help from a theoretical framework explain some of the factors which affect the implementation of Lean. Our hope is that this study will contribute to a simplified implementation of Lean. Our research questions are: What success factors can be identified in a Lean-implementation-process? Why are these key-success-factors in a Lean-implementation-process? Realization The empirical study consists of a qualitative study of a case company that has started to implement Lean. The interviews have been conducted in the operational and managerial level in the company. The summarized results have then been compared against a theoretical framework in an effort to create a deeper understanding of the phenomena at hand. Results and conclusions The literature framework provides an understanding of what an organization change and Lean implementation means. Because the organizational culture is a central part of a Lean-implementation the study explains organizational culture in a separate chapter as like literature on how people interact. In the interviews, respondents explained what they considered to be Lean and the influence Lean has on their work situation and the company. The interviews were then summarized corresponding to the topics of the discussions. The conclusion presents a number of factors that is explained more deeply in the analysis. In order to use the factors that are identified, you need to understand the underlying causes. Every implementation is unique and therefore it is important to understand each factors cause. Keywords: Lean, implementation, success factors, organisational culture, change.

I och med den ökade globaliseringen, ställs det dagligen nya krav och förväntningar på organisationer att möta de fluktuerande behov som omvärlden ställer på dem. Användningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit så stort eller starkt som idag och det sträcker sig alltifrån regeringspropositioner, forskning, varumärken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ”inne ordet - innovation” men vad är egentligen innovation och vad innebär det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att åstadkomma en förståelse för vad innovation egentligen är och hur en organisation kan dra nytta av det.

Denna studie undersöker hur ett mindre företag kan implementera cross-selling strategier. Studien har genomförts genom en fallstudie på ett mindre företag där två djupgående intervjuer med försäljningschef och VD genomförts samt en fokusgrupp med säljkåren. Det empiriska resultatet jämförs och analyseras sedan med hjälp av Rochfords och Wotruba (1996) Sales Management Mix-modell som beskriver hur företag kan påverka en säljkår. För att analysera om storleken på ett företag kan ha betydelse för en implementerings tillvägagångssätt av cross-selling produkter har även den empiriska undersökningen analyserats med hjälp av Birley och Norburns (1985) teorier om vad som skiljer mindre- och större företag. Slutsatsen av studien visar att ett mindre företag kan fokusera mer på att genomföra resurssnåla åtgärder som exempelvis höja kompetensnivån på företaget genom att höja utbildningsnivån istället för att rekrytera in ny kompetens utifrån. Ytterligare en slutsats är att CRM-system inte är en lika självklar förutsättning för cross-selling som det är på större företag då det är en relativt kostsam investering. Studien föreslår att tillvägagångssättet mindre företag använder med fördel kan utnyttjat det faktum att de inte har lika stora resurser som ett större företag men att de istället är snabbare att anpassa sin process om någon aktivitet skulle vissa sig påverka företaget negativt.

Något som spelar stor roll är hur medarbetarna, det vill säga användarna av ett IT-system upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. I systemutvecklingslitteraturen finns rapporter om att användare ibland tvingas använda ett IT-system som de inte vet hur det fungerar. Det förekommer även att systemet inte är anpassat utefter användarnas avsikt att använda systemet. Det är därför viktigt att studera hur användarna upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. Syftet med den här fallstudien är att identifiera hur användbart ett nytt IT-system upplevs utifrån användarnas perspektiv och dess relation till införandeprocessen. Studien bygger på Landstinget i Värmlands införande av standardsystemet Canea One. Användares upplevelser av IT-systemet och systeminförandet har samlats in genom personliga intervjuer med användare av systemet. För att få en insikt i hur införandet fungerar inom Landstinget i Värmland har även en personlig intervju med projektledaren för systeminförandet utförts. Användarna har svarat på frågor om hur de upplevt systeminförande samt hur de upplever systemets användbarhet. Projektledaren har beskrivit vad systeminförandet innebär. Denna studie har visat att användarna är nöjda med systeminförandet, användarna har blivit erbjudna utbildning för att öva och få kunskap om systemet. IT-systemet upplevs som enkelt att använda och stödjer användarnas dagliga arbete. Det har framkommit att systemet inte känns helt färdigutvecklat och att projektet för införande saknar resurser.

En effektiv användning av CRM-system reducerar avstånden mellan kund och verksamhet, samt bidrar till ökad kundlojalitet, god service och bättre insamling av data och information. CRM-system är ett komplext helhetskoncept som kräver integration mellan hårdvara, mjukvara, människor och data. För att systemet ska fungera effektivt kräver det en nära relation mellan systemet och verksamheters affärsprocesser som vid implementering av CRM behöver förändras och utvecklas. Sedan 1990-talet har det varit en ökad efterfrågan på denna typ av system och fler verksamheter önskar investera i CRM-system för att skapa sig en konkurrenskraftig position på marknaden. Trots denna ökning har tidigare forskning visat att flera verksamheter misslyckas med investeringen och att systemet inte uppnår de mål och förväntningar som verksamheten har. En av orsakerna till att systemet misslyckas har visat sig vara brist på processförändring i samband med CRM-implementering. I denna studie undersöker vi vad CRM-system är och vilka fördelar systemet kan generera, samt vilken betydelse processförändringsarbetet har på verksamhetens utveckling och CRM-implementering. Utifrån empirisk data presenteras den relation som verksamheter har till processförändring i samband med införande av CRM, hur arbetet skiljer sig mellan verksamheter och i vilken utsträckning de arbetar med förändringen. Undersökningens resultat visar hur arbetet med processförändring kan påverka CRM- investeringen. Vi vill med detta arbete uppmärksamma verksamheter som investerar i CRM eller som idag är i behov av att förändra eller utveckla systemet, att i högre grad arbeta med processförändring i samband med CRM-implementation.

När organisationer implementerar ett nytt ERP-system innebär det inte bara att en ny mjukvara skall införas utan även att en förändring sker i organisationen. Hantering av människor anses som grundläggande för att nå framgång vid förändringar. Vid en ERP-implementation när kund och konsult skall samarbeta står mycket på spel för de inblandade parterna. Det skapas ett beroende mellan dem vilket gör att förtroende spelar en viktig roll. Genom en litteraturstudie beskrivs villkoren för förtroendeskapande vid en ERP-implementation. Med en kvalitativ undersökning har empiri samlats in från kunder och konsulter för att få en förståelse för utmaningar och svårigheter med att skapa förtroende. Studiens resultat bidrar med tips för hur konsulter kan skapa kundens förtroende i kund- och konsultrelationen vid en ERP-implementation.

I Sverige kan man för närvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept på Google uppgår till nästan 2 miljoner varje månad, enbart i Sverige. Samtidigt slängs ungefär 25 % av all mat som inhandlas och många föräldrar uppger att de känner att det är svårt att experimentera mera i köket. I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen är att om användare får ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de så småningom att våga experimentera mera med sin matlagning. Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger på en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. När en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1. Således fick man snabbt ut vilka ingredienser som oftast förekommer tillsammans. Trots teoretiska hinder och en väldigt simpel algoritm tyder resultatet på att rekommendationerna uppnår en hög precision, både vid testning mot användare och mot experters åsikter. Genom att dessutom testa implementationen på 10 potentiella användare har eventuella problem i designen kunnat tydliggöras och reducerats till ett minimum. Användarna ansåg tjänsten lättanvänd och 5 av 6 svarade positivt på frågan om de skulle vilja använda produkten ofta. Detta tyder på att funktionen är önskvärd och uppskattad samt redo för att testas på en bredare publik. Resultatet uppmuntrar även till vidareutveckling av funktionen, med individuella rekommendationer som ett lämpligt första steg.