<p>"</p>

Det övergripande syftet med studien är att belysa hur ett framgångsrikt arbete med implementering av extra anpassningar kan se ut. Mer preciserat belysa vad rektorns och specialpedagogens roll i implementeringsarbetet med extra anpassningar är samt vilka framgångsfaktorerna är i ett lyckat implementeringsarbete. Utgångspunkten är de tre skolor som 2016 blev godkända i Skolinspektionens kvalitetsgranskning för sitt arbete med extra anpassningar. Inspiration har hämtats av Senges (2004) systemteori ”De fem disciplinerna” för att tolka resultaten. Studien bygger på en triangulering som innefattar både kvalitativ metod, intervju online, samt kvantitativ metod, webbenkät. Med hjälp av dessa har arbetet och resultatet med implementering av extra anpassningar, på de tre av Skolinspektionen godkända skolorna, synliggjorts. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att rektor har varit ansvarig ledare som läst in sig på materialet kring extra anpassningar och möjliggjort för ett implementeringsarbete på skolorna för att frigöra tid för fortbildning, handledning och kollegialt lärande. Specialpedagogen spelar en stor roll som förändringsagent genom att vidarebefordra kunskap och implementera den i verksamheten. Studien visar på framgångsfaktorer som kollegialt lärande, rutiner, tydlighet och struktur, kompetensutveckling, tydligt arbetsmaterial, utvärdering, ”låta det ta tid” samt den personliga inställningen. Studiens resultat har visat på liknande mönster hos de tre olika skolorna som kan jämföras med implementeringsteorin. Därför kan resultatet användas i arbetet med implementering av de extra anpassningarna, men även överföras på liknande processer.

The purpose of this thesis is to examine which factors are the most important to successfully implementing an improvement process, and to examine if subcontracting companies differ from the rest of the companies in the study. Increasing the quality of products and at the same time lowering the costs is often necessary with the pressure from the external environment that many companies are facing today. Many companies are active on a global scale with competitors all over the planet. It is easy to understand that companies need to have an innovative approach, and improve their products, but it is hard to know how and what to change. Upon completion of the initial research phase, a form with questions was created. The composed question sheet was used in an internet based survey. The same question sheet was later used in interviews with 3 different companies. The interview phase provided a chance to ask follow up questions to increase the understanding and help with the analysis. The results from the study were compared with leading literature and similarities were highlighted. The results from the study demonstrate that soft values are the most important factors when implementing an improvement process. Engaged leadership, clear goals and participation from leaders and personnel are the most prominent factors. The differences between subcontracting companies and the other companies in the study are not significant.

Bakgrund När en styrfilosofi ska implementeras behöver den översättas till praktik i den organisatoriska kontexten. I denna interaktion mellan styrfilosofi och organisatorisk kontext kan problematik uppstå som kan leda till att implementeringen misslyckas eller att styrfilosofins innebörd förändras i översättningsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet infördes inom det svenska skolväsendet för att öka kvaliteten på utbildningsverksamheten men aktuella undersökningar visar en negativ trend gällande elevers kunskapsresultat. Detta indikerar att det kan finnas brister i den rådande kvalitetsstyrningen inom skolväsendet varvid det är av vikt att studera översättningen av styrfilosofin från policy till praktik. Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för översättning från styrfilosofi till praktik i offentlig tjänsteverksamhet samt öka förståelsen för den problematik som kan uppstå i översättningsarbetet. Metod Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv med en iterativ ansats och utgörs av en kvalitativ små-N-studie. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med sju rektorer för kommunala grundskolor i Uppsala kommun samt stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet publicerat av Skolverket. Slutsats Studien har visat att rektorns roll som translator av det systematiska kvalitetsarbetet är kritisk för den organisatoriska praktiken samtidigt som rollen präglas av komplexitet vilket leder till problematik i översättningsarbetet. Komplexiteten kan härledas framförallt från den organisatoriska kontexten i form av offentlig tjänsteverksamhet men även från tvetydighet i styrfilosofin. Vidare har studien identifierat att öppenhet och flexibilitet till förändring är en viktig translatorkompetens vid översättning av en styrfilosofi till praktik i offentlig tjänsteverksamhet. / Introduction When implementing a management philosophy into an organization, it needs to be translated into practice in the organizational context. In this interaction between management philosophy and organizational context, problems can arise that may cause the implementation to fail or the meaning of the management philosophy to change during the translation process. The systematic quality work was introduced in the Swedish school system to increase the quality of education, but current surveys show a negative trend in students educational outcomes. This indicates that there may be shortcomings in the current quality management in the school system, hence a study of the translation of the management philosophy from policy to practice is of importance. Purpose The aim of the study is to contribute to an increased understanding of translation of a management philosophy into practice in public service and to increase understanding of the problems that may occur during the translation process. Method The study is based on a phenomenological perspective with an iterative approach and consists of a qualitative small-N study. The empirical material has been collected through interviews with seven principals for municipal elementary schools in Uppsala municipality as well as support material for the systematic quality work published by the Swedish National Agency for Education. Conclusion The study has shown that the principal´s role as translator of the systematic quality work is critical for the organizational practice while the role is characterized by complexity, which leads to problems in the translation process. The complexity can be derived primarily from the organizational context in the form of public service, but also from ambiguity in the management philosophy. Furthermore, the study has identified that openness and flexibility for change is an important translator's competence when translating a management philosophy into organizational practice in public service.

Studiens syfte är att (1) kartlägga de faktorer som påverkar implementering av innovationsprojekt i externt reglerade organisationer, (2) att utveckla en förklaringsmodell som beskriver sambanden mellan dessa faktorer. Undersökningen består av en fallstudie där ett läkemedelsföretag följs under uppstartsfasen av ett innovationsprojekt. Metoden som användes var induktivt kvalitativ. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och dokument som var kopplade till innovationsprojektet. Studien visar att följande faktorer: interna relationer, resurser, extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation påverkar implementering av innovationsprojekt och att dessa faktorer både kan ha en positiv och en negativ inverkan på implementeringen. Vid utvecklingen av förklaringsmodellen fann studien att interna relationer och resurser är faktorer som har en direkt påverkan på implementering av innovationsprojekt och att extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation är faktorer som har en indirekt påverkan.

Vilken historisk kunskap räknas som värdefull kunskap när det kommer till skolsammanhang och läroplansteori? Hur tolkar och använder skolans personal dessa kunskapsformuleringar i läroplanen i sin undervisning? Förra hösten presenterade Skolverket sina revideringsförslag av den nuvarande läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019. Det första syftet med denna studie var att undersöka vad personalen i skolan ansåg om dessa revideringar och det tilltänkta implementeringsarbete de skulle innebära, med huvudfokus på historieämnet. Det andra syftet var att jämföra revideringsförslagen med den nuvarande läroplanen ur ett läroplansteoretiskt perspektiv, för att markera eventuella förskjutningar gällande kunskapssynen dem emellan. I denna studie användes kvalitativa intervjuer med skolpersonal samt kvalitativ textanalys av kursplanen i historia som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att skolpersonalen var väldigt positiva och trodde att det avsedda syftet med revideringen, att den skulle fungera som ett ännu bättre stöd och verktyg för dem i deras arbete, skulle uppnås. Resultatet visade också att för att utvecklas framåt har läroplanens formuleringar tagit ett steg tillbaka till att återigen betona begreppen kunskap om och förståelse för i flera skolämnen som exempelvis historia. I vilken utsträckning Skolverkets revideringsförslag når sin målsättning återstår dock att se. / What kind of knowledge about history counts as valuable knowledge when it comes to school context and curriculum theory? How does school staff interpret and transform these writings of knowledge and the curriculum framework into their teaching? Last fall, The Swedish National Agency for Education presented their revised version of the current curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre (2011). The first purpose of this study was to investigate what school staff thought about this revised version and the implementation work that would follow, in particularly when it came to the syllabus about the history subject. The second purpose was to compare the revised curriculum with the current one from a curriculum theoretic perspective, in order to highlight potential differences between how they visualize their epistemic beliefs. For this study, I used qualitative interviews with school staff as well as a qualitative analyse of the writings in the syllabus for history as methods to answer the both issues of this study. The results show that the school staff were very positive and believed that the intended purpose for the revised version, to work as an even better tool and support for them in their work, would be achieved. The results also show that in order to move forward, the writings in the curriculum has taken a step back in development, to once again enhancing the terms knowledge- and understanding about in several subjects such as history. In what extent this revision will reach its aim is not yet evaluated.

Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett samverkansprojekt som tre statliga organisationer deltagit i, studera vilka faktorer som hämmar och vilka faktorer som främjar samverkan. Genom samtalsintervjuer med fem aktörer inom tre statliga organisationer har material framtagits och studerats kvalitativt. Resultaten visar att en rad hämmande och främjande faktorer har funnits i samverkansarbetet. De hämmande faktorerna är olika förhållningssätt, målinkongruens, organisationsstrukturer, personalomsättning, regler &amp; lagar samt brist på politisk insikt. De främjande faktorerna utgörs av lagarbete, förståelse &amp; förankring, relationer &amp; tillmötesgående, flexibilitet, givande &amp; tagande, motivation, politiskt intresse, djupförståelse &amp; kunskap samt regelbundenhet. Slutsatserna blir att kunskap om de faktorer som påverkar samverkan kan vara till hjälp för vidare forskning och ge stöd till samverkansarbete i och med insikt i samverkansproblematik.

Abstract  The purpose of this bachelor thesis is to deepen the understanding of the role of civil servants and officials within public management when implementing public policy as the One-Stop-shop solution of public service. Previous research states that there is no evident blueprint for implementing a One-Stop-shop, where all contact and task management is redirected to one entrance point. This is something that requires involvement of many actors from different divisions of the municipality and poses a great challenge for the executive civil servants. To achieve the thesis’ purpose, the study will apply qualitative methods and gather empirical materials through interviews with civil servants within Uppsala municipality who are responsible for the implementation of the Uppala One-Stop-shop. The material was analyzed through qualitative text analysis and the main findings were somewhat favourable and states that in this case cross-level communication, vertically and horizontally, within the municipality has been crucial to the success of implementation by minimizing the occurrence of common obstacles as well as overcoming obstacles. Lastly the results and analysis are discussed to indicate the strengths and weaknesses of this single case.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka erfarenheter och tankar socialsekreterare har gällande sitt arbete med barns rättigheter sedan barnkonventionen inkorporerats i svensk lagstiftning. Studien baseras på tidigare forskning om barnkonventionen, barns rättigheter och inkorporering av konventionen i lagstiftning. Studien grundas på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänstens olika mottagnings- och utredningsenheter i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån teoretiska begreppen handlingsutrymme, barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv. Resultatet visar att inkorporeringen av barnkonventionen har skapat möjligheter och framgångar i form av att socialsekreterarna kan använda konventionen som strategiskt verktyg, konventionen hålls mer levande i samtal mellan kollegor och ledning samt att socialsekreterarna fått en ökad medvetenhet om barns rättigheter. Resultatet visar även att de faktorer som påverkar förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen i praktiken är brist på kunskap hos socialsekreterarna gällande barns rättigheter, avsaknad av upprättade rutiner, den enskildes socialsekreterarens handlingsutrymme och lagstiftning som krockar. Studiens slutsats är att det finns flera faktorer, på olika nivåer som påverkar hur barns rättigheter implementeras och tillämpas i praktiken och det är ett fortgående arbete som kommer att ta tid. / The aim of this study is to inquire into which experiences and thoughts social workers have regarding their work with children's rights since the Convention on the Rights of the Child has been incorporated into Swedish legislation. The study is based on previous research on the Convention on the Rights of the Child, children's rights and the incorporation of the Convention into legislation. The study is based on six semi-structured interviews with social secretaries at the social services' various reception and investigation units in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material was analyzed on the basis of theoretical concepts of room for maneuver, child perspective, children's perspective and children's rights perspective. The results shows that the incorporation of the Convention on the Rights of the Child has created opportunities and successes in the form of the social secretaries being able to use the convention as a strategic tool, the convention is kept more alive in conversations between colleagues and management and the social secretaries have become more aware of children's rights. The results also shows that the factors that affect the conditions for applying the Convention on the Rights of the Child in practice are a lack of knowledge among social workers regarding children's rights, lack of established routines, the individual social secretary's room for maneuver and conflicting legislation. The study concludes that there are several factors, at different levels that affect how children's rights are implemented and applied in practice and it is an ongoing work that will take time.

Reproductive health is important for the individual. The ability to control if and when to have children are of major importance, where both birth control pills, and sterilization are central features in family planning. For couples and singles whose only wish to have a child but for different reasons aren’t possible, becomes involuntarily childless. For those individuals could differently types of assisted reproduction be an alternative. In both cases medical procedures are done in the public healthcare and have different subventions from the state. But the common healthcare lacks resources and therefore distribution and priorities become necessary.Priorities are difficult and different ethical principles are established for guidance. Notwithstanding, priorities for family planning and the involuntarily childless are characterized with practical difficulties. This essay examines how two country councils have put decision of prioritization of family planning and treatment for involuntary childless in to practice. By looking at material from governmental decisions and reasonings this paper observes inequalities both between the councils but also between men and women. There is no consensus how the actual priorities should be realized and from whose perspective it should be done, from the individual or from the society. This is important both for the well-being of the individual but also for the legitimacy of the society.