Användarmotstånd beskrivs vara en av de vanligaste kritiska momenten vid implementering av affärssystem och är en vanlig orsak för att IT-projekt misslyckas. Det finns flertalet orsaker som bidrar till användarmotstånd som kan hanteras med hjälp av tillämpning av adekvata strategier. Syftet med studien är att undersöka olika SME ́s för att identifiera strategier som används vid implementering av affärssystem för att kunna presentera rekommendationer för val och tillämpning av lämpliga strategier för att hantera användarmotstånd. Studien som genomförts med en kvalitativ forskningsansats för att skapa förståelse för vilka strategier organisationer använder sig av för att hantera användarmotstånd vid implementation av ett affärssystem. Studiens resultat indikerar på att kunskapen för användarmotstånd är bristande och att det vanligtvis inte tas till beaktning vid en implementation i SME ́s. Studiens slutsatser bidrar med rekommendationer att beakta vid en implementation av affärssystem i syfte att skapa trygghet hos användare och därmed hantera användarmotstånd.

Försvarsmaktens perspektivstudie anser det tvunget med en utveckling av obemannade flygsystem för att möta framtidens stridsmiljö. Detta medför en implementering av ett nytt obemannat flygsystem i Försvarsmakten, historien visar dock på utmaningar vid liknande implementeringar, därför är en sådan tidigare implementering relevant att studera.    Syftet med denna fallstudie gällande implementeringen av UAV 03 Örnen på regementet K3, är att bidra med ett bredare synsätt kring forskningen om organisationskultur och implementering. Utifrån studiens syfte genomförs en fallstudie där empiri inhämtas genom kvalitativa intervjuer. Inhämtad empiri analyseras utifrån implementerings- såväl som organisationskulturteori. Studiens resultat visar att implementeringen av UAV 03 på K3 kan förstås tillsammans med jägarstridens grunder om ett flexibelt uppträdande i smågrupper samt den elitism som speglar K3. Studien påvisar att intresset att åka på utlandsmission hos individen är större än att jobba med systemet UAV 03, vilket visar sig vid personalförsörjning.

När ett nytt IT-system ska införas i en verksamhet är det viktigt att involvera deltagare som arbetar inom verksamheten. Deltagarna anses bidra under utvecklingsprocessen av IT-systemet genom åsikter och rekommendationer. En viktig aspekt innan ett IT-system ska införas är att en introduktion med deltagarna ska genomföra för att gynna och effektivisera verksamheten.  Syftet med denna uppsats är att identifiera hur verksamhetsnyttan kan skapas inom Arvika och Eda kommun när det analoga arbetssättet som hälso- och sjukvårdspersonalen använder idag ska ersättas med ett digitalt arbetssätt, IT-systemet SecureMailbox. Ett till syfte är att undersöka hur viktigt deltagande vid introduktionen om det nya IT-systemet är. Undersökningsfrågorna är: På vilka sätt påverkar IT-systemet hälso- och sjukvårdspersonalens effektivitet med meddelandehanteringen? Vilka brister upplever hälso- och sjukvårdspersonalen med introduktionen och pilotförsöket av IT-systemet? Metoder som används under denna studie är demografisk enkät, användbarhetstest med eye-trackingutrustning, observation, tänka högt, retrospektiv granskning, post-testintervju, enkät och intervju för verksamhetsutvecklare. Denna studie resulterade i identifikationen av problem, rekommendationer och fördelar med IT-systemet. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom Arvika och Eda är redo att arbeta med ett IT-system istället för att använda fax och telefon. Användningen av SecureMailbox effektiviserades även inom samverkan mellan region och kommun. Slutligen så visar det sig att en bra introduktion till ett nytt IT-system definitivt gör skillnad. Förstår deltagarna hur och varför IT-systemet ska införas leder det till motivation och en bättre användning när deltagarna ska använda det i framtiden.

Sammanfattning Genom att implementera kontinuerligt förbättringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det är viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrågan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrån dess konkurrenter. Dock är en implementering av förbättringsprogram komplext och sätter höga krav på organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förståelse, kunskap och drivkraft för konceptet.   Denna studie baseras på hur Posten AB i Sverige ställer sig till förbättringsarbete. Idag använder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlätta och skapa systematik i deras förbättringsarbete. Genom att analysera statistik i C2 indikerar det till lågt antal registrerade förslag i jämförelse med antal anställda på de olika enheterna som valts att studeras. Därför undersöker studien vilka faktorer som grundar till den låga registreringen utav förslag. För att öka förståelsen för området har efterforskning inom teorin utförts. Teorin fokuserar på faktorer som påverkas vid implementering utav ett förbättringsprogram. Rapporten är en empirisk studie baserad på intervjuer och en enkätstudie. Elva intervjuer har genomförts, tre ifrån huvudkontoret med ansvar för förbättringar och utveckling. De övriga åtta intervjuerna har genomförts med chefer och ledare utifrån olika enheter runt Stockholmsområdet. Enkätstudien delades ut till medarbetare inom de åtta enheterna. För att besvara den första forskningsfrågan angående vilka barriärer som ligger bakom den låga registreringen av förbättringsarbete i System C2 konstaterades huvudsakligen sju faktorer till ett lågt registrerande. Dessa faktorer är: Hanteraförbättringar – förbättringsprocesser Utbildning Mål Avsatt tid Nyckelpersoner Registrera alla förslag Visuell arbetsprocess   I resultatet beskrivs även förslag till hur Posten kan undgå dessa faktorer.

Den fysiska planeringen beskrivs som en viktig beståndsdel för att skapa social hållbarhet. Det finns däremot flertalet hinder som begränsar implementeringen av social hållbarhet i planeringen. Social hållbarhet är ett relativt outforskat begrepp som till skillnad från den ekonomiska och den ekologiska dimensionen av hållbarhet fått mindre uppmärksamhet. Begreppet är subjektivt i sin karaktär, vilket gör att när det vägs mot andra intressen ges de sociala värdena inte lika stor tyngd i planeringen. Det organisatoriska systemet och sektoriseringen medför stuprörstänk och förhindrar helhetslösningar som är viktigt för att uppnå en social hållbar planering. Maktfrågan är även en central del då de aktörer som deltar i processen har stort utrymme att besluta hur begreppet ska implementeras. För att kunna implementera det sociala hållbarhetsbegreppet och ge de sociala värdena större tyngd i planeringen finns därför ett behov av att arbeta mer systematiskt med social hållbarhet. Det finns inom svensk planering ingen standard för att implementera och tillämpa det sociala hållbarhetsbegreppet i planeringen. Studien syftar därtill att studera hur social hållbarhet kan implementeras i planeringen med olika verktyg. Studien har genomförts som en fallstudie där tillämpningen av social hållbarhet genom tre olika utformningar av verktyg utgör fallet. De tre olika utformningar av verktyg som studerats är Göteborgs Stads sociala konsekvensanalys, Spacescapes sociala konsekvensanalys och Södertörnsmodellen. Dessa valdes med anledning av att de använder olika tillämpningssätt för att implementera social hållbarhet i planeringen. Empirin har samlats in genom intervjuer med aktörer som antingen varit med och utformat verktyget eller tillämpar verktyget i praktiken, och genom dokumentstudie av respektive verktygs beskrivning av dess uppbyggnad. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgår ifrån tre teman: verktygets innehåll, verktygets utformning och verktygets tillämpning, och har legat till grund för att analysera det empiriska materialet. Studien visar på att det finns flera tillvägagångssätt för att implementera social hållbarhet i planeringen och att det inte bara finns ett rätt svar på hur sociala värden ska implementeras i planeringen. De olika utformningarna av verktygen skiljer sig framför allt åt när det kommer till konkretisering av ramverk kring social hållbarhet. De skiljer sig även åt om fokuset ligger på att analysera sociala värden genom kunskap ifrån kvalitativ eller kvantitativ data. Verktygen ser även olika på när det kommer till vilka aktörer som ska involveras och hur stor tilltro som ska läggas på medborgardeltagande.

IT-utveckling är ett område präglat av ständig förändring, i form av tekniska medel, innovationer och arbetssätt. Precis som all annan form av produktutveckling varierar det tillvägagångssättet vida mellan organisationer, företag och myndigheter. Inom mjukvaruutveckling har förändringen varit lika snabb som uppkomsten och den har gått från sekventiell traditionella utvecklingsmetoder till flexibla agila. Nu sker det återigen ett nytt skifte till ett mer dynamiskt utvecklingssätt, ämnat att sammanföra och i grunden förändra sättet som teams skapar IT-produkter. I det närmaste en ny filosofi - DevOps. DevOps bygger på principen att utvecklingssidan, “Development”, och drift- och förvaltningssidan, “Operations”, går samman för att skapa ett enhetligt team som är gemensamt ansvariga för hela utvecklings- och förvaltningscykeln. Underlaget som möjliggör detta är en kombination av en stark samarbetskultur, god kommunikation och nyskapande tekniska verktyg. Tillvägagångssätten för att implementera ett sådant brett koncept är många, och implementation av nya arbetssätt är en utmaning för alla organisationer som vågar ligga i framkant. Centrala Studiestödsnämnden, CSN, är en sådan organisation, och en myndighet på väg mot DevOps. Det är inte ett okomplicerat arbete för en myndighet som olikt ett privat företag inte arbetar i vinstsyfte och behöver följa andra lagar och förordningar. Denna studie har genom semi-strukturerade intervjuer och en kompletterande litteraturgenomgång utrett hur en organisation kan implementera DevOps och vilka förutsättningar som finns i nuläget. Resultatet pekar på att CSN som organisation har en god utgångspunkt för en lyckad DevOps-miljö, med några nyckelsteg för att fullfölja en fulländad implementation. Dessa inkluderar faktorer som att minska avståndet mellan Development och Operations, möjliggörandet av nödvändiga tekniska verktyg för automatisering, och en förändring i sin utvecklingsstruktur.

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka de regionala implementeringsprocesserna rörande strategierna om mäns våld mot kvinnor i Västmanland respektive Södermanland. Fokus ligger i att identifiera svårigheter, om några, som uppstått samt att delvis jämföra de aktuella länen. Frågorna som ställs är Vilka implementeringsproblem och förutsättningar kan identifieras rörande arbetet kring strategin mäns våld mot kvinnor i Västmanland och Södermanland? Vilka likheter och skillnader kan, baserat på urvalet informanter och dess individuella tolkningar och svar, identifieras mellan Västmanland och Södermanland?De teorier som begagnas genom undersökningen är rörande governance samt implementeringsteorier. Dessa teorier är både sett utifrån ett bottom-up perspektiv samt ett nätverksperspektiv. Särskilt Michael Lipskys street level bureaucrats samt Lennart Lundqvist analysmodell med analyskategorierna förstå, kan samt vill och flera teorier rörande governance brukas för analysen av undersökningens resultat. Tillvägagångssättet vilket tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer där informanter såväl från policynivå (nätverksinformanter) som från gräsrotsnivå intervjuas. Undersökningen är i form av fallstudier där fallen valts ut i samråd med länsstyrelserna i vilka som ingår i deras policynätverk samt med hänsyn tagen till de informanter som ställt upp. Resultatet visar att skillnader mellan länen föreligger, bland annat både rörande om specifik strategi tagits fram samt vilka aktörer som ingår i policynätverken. Det tycks även finnas ett antal policyproblem, vilka uppfattas och tolkas på olika sätt av informanterna. Policyproblem existerar gällande förståelse, kunskap och vilja samt vad beträffar flera nätverksrelaterade områden. Detta skiljer sig däremot mellan olika informanter.

Denna undersökande rapport redogör för implementering av kunskap från olika miljörelaterade utbildningar presenterade hos IVL Kunskap. Fokus i rapporten ligger på om transfer problematik utgör en faktor för huruvida deltagare själva menar att innehåll från utbildningar med för ett förändrat arbets sätt tillbaka på arbetsplatsen samt hur erhållen kunskap förmedlas vidare till kollegor. Resultatet är baserat på en intervjustudie av deltagare hos IVL Kunskapskurser. Resultatet av analysen visar på en bristfällig implementering i den faktiska verksamheten vilket belyser behovet av fortsatt arbete med hur kunskap kan överföras från teori till praktik. / This investigative report describes the implementation of knowledge from various environmental programs featured at IVL Kunskap. The focus of the report is on how the transfer problem may be a factor in whether the participants themselves believe that the content of training programs involve a change in work back on the workplace and how acquired knowledge is passed onto colleagues. The result is based on an interview study with participants of the courses at IVL Kunskap. The results of the analysis show a lack of implementation in the actual activity which highlights the need for further work on how knowledge can be transferred from theory to practice.

Samhället går i en mer digitaliserad riktning vilket gör att även skolan behöver ta detta steg. 2017 gjorde regeringen ett förtydligande och förstärkte kursplaner och ämnesplaner för grund- och gymnasieskolan. Därför var målet med detta examensarbete att ta reda på vad lärarna har för förutsättningar inför revideringen samt hur de implementerar programmeringen i sin undervisning. För att ta reda på detta gjordes semistrukturerade intervjuer med 7 verksamma lärare i årskurserna 7-9 från 4 olika skolor. Tidigare forskning pekar på flertalet brister kring implementeringen av programmering inom matematik. En av dessa är att det finns för lite information kring programmeringsdidaktik. Vilket även är en av slutsatserna från studien då lärarna upplever en osäkerhet gällande didaktiken då de anser att de inte har tillräcklig ämneskunskap. Majoriteten av de tillfrågade lärarna hade önskat en gedigen programmeringsutbildning där de får ämneskunskaper både inom visuella och textbaserade programmeringsmiljöer samt didaktiska verktyg och eventuellt förslag på lektionsplaneringar.

With basis in the Swedish Sport Federations strategic document Strategi 2025 the Swedish Football Association developed a concept called Diplomerad förening to offer a development concept for all football clubs. The concept is intended to contribute to a structure and a framework for clubs to work with their overall development and is the first of its kind. On this basis, and due to the fact that research points out that implementation of top-down policies on grass-roots level may be challenging for local sports clubs, this study has the following objective: The object of this study is to illustrate how clubs that has participated in and/or has finished the work with the Swedish Football Associations club development concept Diplomerad förening experienced the process and how the implementation and completion has affected the club’s operations. This will be illustrated through the following research questions: 1. How does the clubs experience the process and implementation of Diplomerad förening? 2. How does the clubs deem that the implementation and eventual completion of Diplomerad förening has affected their operations? The starting point to answer the research questions lies in the material which was collected through a survey and nine semi structured interviews. The survey was sent to all clubs that in some way had started the process Diplomerad förening and through the survey a selection of nine club representatives was chosen for the interviews. The material was analyzed through three theories, translation, outside-in and isomorphism. Translation says that analysis of implementation in sports clubs most consider that there first must be a translation of elements from higher up in the hierarchy. Outside-in wants the analysis not just to look at the club but also the context in which the club operates. Isomorphism takes the starting point in that all organizations are subjected to change forcing them to resemble other organizations that face the same environmental conditions.  The analysis of the empirical data show there is a general positive experience of the concept Diplomerad förening, not least regarding its potential. Clubs also experienced the need for a clearer introduction to the concept and the support from RF-SISU and the Special Sport District Federations together with more templates and flexibility. Furthermore, the concept is considered positive affecting the clubs by bringing structure and order. There is nevertheless a difference between the clubs in how well the actual implementation of the concept has gone. / Med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har Svenska Fotbollförbundet utvecklat konceptet de kallar för Diplomerad förening för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Konceptet är tänkt att ge en struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling. Med utgångspunkt i det och att forskning visar på att implementering av policys från högt upp i en hierarki kan stöta på problem har denna uppsats detta som syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föreningar som deltagit i och/eller slutfört arbete med Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad förening upplevt processen och hur genomförande och slutanförande har påverkat föreningens verksamhet. Detta ska belysa genom följande frågeställningar: 1. Hur upplever föreningarna process och genomförande av Diplomerad förening? 2. Hur anser föreningarna att genomförande och eventuellt slutförande av Diplomerad förening har påverkat deras verksamhet? Utgångspunkten för att svara på frågeställningarna finns i materialet som är insamlat genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades till alla föreningar som på något sätt inlett processen Diplomerad förening och utifrån enkäten gjordes ett urval av nio föreningsrepresentanter för intervjuerna. Materialet analyserades sedan med utgångspunkt i tre teorier, translation, utsidan-in och isomorfism. Translation som vill påvisa att analys av implementering i idrottsföreningar måste ske med insikt i att det sker en översättning av element som kommer från högre instanser. Utsida-in vill att utgångspunkt tas i att det inte bara är en organisation som ska implementera något utan att den även agerar i en kontext som måste tas hänsyn till. Isomorfism tar avstamp i att det inom alla branscher sker förändringar vilka medför att organisationer i allt högre utsträckning tenderar att likna varandra, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Slutsatsen efter analys av materialet är att det finns en genomgående positiv upplevelse av konceptet och framför allt dess potential. Upplevelsen är även att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning både från RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund samt fler mallar samtidigt som flexibilitet även efterfrågas. Konceptet anses ha påverkat genom att ge struktur och ordning till föreningarna men att det skiftar mellan föreningarna när det gäller om den faktiska implementeringen i verksamheten blev gjord på ett bra sätt.