The purpose of this study is to explore if and how welfare technological solutions areimplemented and used within different healthcare professions in southern Lapland. Also,does the use of welfare technological solutions contribute to achieving the goals of theprimary care reform a good and close health care [in Swedish God och nära vård]? Whatprerequisites do different healthcare professions have to implement welfare technology, interms of their understanding, ability and willingness?This is a qualitative study based upon interviews done with nine healthcare professionalsworking in municipalities located in the sparsely populated areas of southern Lapland. Theempiric was analysed through the lens of implementation theory based on the healthcareprofessionals understanding, ability and willingness to implement welfare technologysolutions.The results of this study show that the healthcare professionals show a great understanding ofwelfare technological solutions, and a genuine willingness to use the technology, butregarding the healthcare professionals ability to implement welfare technology are not trulyfulfilled, and in this respect there are some challenges to continue to work on.In relation to the primary care reform, a good and close health care [God och nära vård], theresults of the study show that welfare technology solutions, correctly used and in consultationwith those who intend to use the services, can be used as a tool to meet some of the goals ofthe reform. Digitization can, as a complement to physical meetings, make care moreaccessible and cost-effective while the patient/user retains their security, participation andself-determination. But to achieve the goal of creating close care on equal terms for the entirepopulation, the healthcare professionals understanding, ability and willingness to implementwelfare technology solutions isn’t enough, it requires above all a change in the absence of thesparsely populated perspective among those who decide.

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Syftet med studien har varit att undersöka hur undersköterskor upplever implementeringen av välfärdsteknik i äldreomsorgen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer och tematisk analys använts som metoder för datainsamling respektive dataanalys. I resultatanalysen framkommer sju övergripande teman: bristande implementering, försämrad arbetsmiljö, stärkt yrkesroll, framtidens arbetsuppgifter, hotad yrkesidentitet, inte en arbetsplats för alla samt behov av förankring. Utifrån resultatet kan synen på välfärdsteknik och dess implementering beskrivas som positiv givet att den motsvarar undersköterskornas förväntningar och underlättar deras arbete. Däremot tyder studiens resultat på att implementeringen av välfärdsteknik upplevs som oroväckande om den kan innebära förändringar i de arbetsuppgifter som undersköterskorna anser tillhöra yrkets kärnverksamhet. För en bättre implementering krävs det att undersköterskorna får bättre förutsättningar att förstå, vilja och kunna använda välfärdstekniska lösningar. Studien avslutas med förslag på vidare forskning inom området.

KLINISKA LÄRARES UPPFATTNINGAROM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖRIMPLEMENTERING AV PEER LEARNING IVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNINGINOM ANESTESI OCH OPERATION -EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE JOHAN LINDBLOMMARIA NORÈN Lindblom, J & Norén, M. Kliniska lärares uppfattningar om implementering av PeerLearning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,Institutionen för vårdvetenskap, 2023. Bakgrund: Behovet av både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ökar men enbegränsande faktor för att kunna utbilda fler är den obligatoriska verksamhetsförlagdautbildningen. Varje student som befinner sig i verksamhetsförlagd utbildning behöver enhandledare vilket det råder brist på. En pedagogisk modell som Peer Learning (PL), där ensjuksköterska handleder två studenter, används med gott resultat inomsjuksköterskeutbildningen men är inte implementerad i någon större utsträckning i denverksamhets förlagda utbildningen för blivande specialistsjuksköterskor inom anestesi ochoperation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kliniska lärares uppfattningar om förutsättningarnaför implementering av Peer Learning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi ochoperation. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes blandnio kliniska lärare i Region Skåne. Insamlad data transkriberades och analyserades medinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Organisationens betydelse, Vikten avutbildning och kunskap, Struktur för PL och PL riskerar äventyra patientsäkerheten. Slutsats: Kliniska lärare i Region Skåne ser både förutsättningar och hinder för attimplementera PL i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. En önskan omen regional struktur för PL och ökad kunskap om PL var ledord hos de kliniska lärarna.Förutsättningarna för PL varierade mellan sjukhusen och kunde härledas till sjukhusensorganisation.Nyckelord: Anestesi, avancerad nivå, implementering, operation, peer learning,verksamhetsförlagd utbildning

Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka lärarnas inställning till arbetet med evidensbaserad högläsning i undervisningen samt identifiera eventuella hinder vid implementering av aktuell forskning gällande högläsning. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är implementeringsforskning där vi valt att analysera insamlat material utifrån implementeringsforskningens begrepp förstår, kan och vill.  Genom semistrukturerade intervjuer av tio undervisande lärare i ämnet svenska, årskurs 1–3, visar resultatet på att kunskap om den evidensbaserade högläsningens effekt är stor men att kunskap kring hur det ska tillämpas i klassrummet brister. Vidare identifieras olika faktorer som lärarna menar bidrar till att evidensbaserad högläsning bortprioriteras, exempelvis elevgrupper, tidsbrist, okunskap och intresse. Konklusionen är dock att bristande stöttning från skolledning samt forskare kan vara orsaken till att högläsning i praktiken inte blir det lärtillfälle som lärarna menar kan gynna elevernas språkliga utveckling.

Uppsatsen utforskar de möjligheter och utmaningar som utbildning skapar i samband med implementering av ett system. När vår värld blir allt mer digital måste företag, organisationer och föreningar anpassa sig. En avgörande aspekt av framgångsrik implementering är utbildning, eftersom anställda behöver nödvändiga färdigheter för att kunna använda nya system effektivt. Det finns dock ingen enhetlig metod för träning under transformativa processer. Denna uppsats undersöker olika tillvägagångssätt och försöker svara på frågan: Hur arbetar organisationer med utbildning av anställda i arbetet med att införa och implementera IT-system? Genom att undersöka olika fallstudier och implementeringsstrategier ges ett samtida forskningsperspektiv. De valda fallstudierna använder olika träningsmetoder som delat lärande, samarbete, lärande genom att göra samt digital/analog utbildning genom video- och textformat. Mellanchefers engagemang i lärandeprocessen framstår i många fall som en betydande faktor. När mellanchefer och anställda aktivt deltar i lärandet skapar det en solid grund för kunskapsupptagande och acceptans av nya system. Vidare identifieras nya forskningsvägar. En av dem är att prioritera utformningen av utbildning utifrån organisationskultur. Vi ser ett behov av att noggrant undersöka organisationskulturer och bestämma vilka specifika träningsmetoder som är bäst lämpade för olika sammanhang. / The essay explores the opportunities and challenges presented by training in connection to an implementation of a system. As our world becomes increasingly digital, companies, organizations, and associations must adapt. A crucial aspect of successful implementation is training, as employees require the necessary skills to utilize new systems effectively. However, there is no one-size-fits-all approach to training during transformative processes. This essay investigates different approaches and seeks to answer the question: “How do organizations work with training employees in the work of introducing and implementing IT systems?” By examining various case studies and implementation strategies, a contemporary research perspective is provided. The chosen case studies employ diverse training methods, such as shared learning, collaboration, learning by doing, and digital/analogue education through video and text formats. Middle managers' involvement in the learning process emerges as a beneficial factor in many cases. When middle managers and employees actively participate in the learning experience, it establishes a solid foundation for knowledge absorption and acceptance of new systems. Furthermore, different research avenues are identified. FirOne being to prioritize the design of education based on organizational culture. We also identify a nedd to closely examine organizational cultures and determine which specific training methods are best suited for different contexts.

Analyser av intervjuerna visar att både ledningen och medarbetarna erkänner värdet av empowerment på arbetsplatsen. Ledningen betonar att genom att delegera befogenheter och främja medarbetarnas ansvarstagande kan de skapa en mer flexibel och effektiv organisation. Medarbetarna, å andra sidan, uttrycker en ökad känsla av självförtroende och motivation när de får mer inflytande över sina arbetsuppgifter och beslut som påverkar deras arbetsmiljö. / Analysis of the interviews reveals that both the management and the employees recognize the value of empowerment in the workplace. The management emphasizes that by delegating authority and promoting employee accountability, they can create a more flexible and efficient organization. On the other hand, the employees express an increased sense of confidence and motivation when they have more influence over their tasks and decisions that impact their work environment.

Innovation som process blir allt mer förekommande i debatten på fastighetsmarknaden både i Sverige och internationellt. Fastighetsbolag och andra aktörer investerar allt mer i digitaliserings- och innovationsprocesser. I den akademiska litteraturen är forskningsfälten innovation och fastighetsförvaltning väl utforskade områden separat men forskningsfältet för hur dessa samverkar är ännu inte så utvecklat. Denna masteruppsats undersöker därför hur en innovationsprocess kan samverka med en fastighetsförvaltningsprocess och ämnar på så sätt bidra till forskningsfältet. Vidare undersöks vilka värden som innovation bidrar med för fastighetsägare och andra aktörer på marknaden. Detta har undersökts genom en fallstudie på fastighetsföretaget Akademiska Hus som äger, utvecklar och förvaltar kunskapsmiljöer i Sverige. Fallstudien har möjliggjort en djupgående analys av hur processerna samverkar samt identifiering av förbättringspotential för de två enheterna Innovation och Hållbar Utveckling och Förvaltning på Akademiska Hus. I fallstudien har bland annat en intervjustudie om 22 respondenter från Akademiska Hus och externa aktörer på marknaden genomförts. Enligt studien bidrar innovation med värden i form av nya affärsmodeller och intäktsmöjligheter, individuella och organisatoriska värden som utveckling och lärande. Innovation skapar även värden för fastighetsbolaget i sin helhet genom att de är fortsatt relevanta på marknaden i framtiden, gynnar rekrytering av hög kompetens och engagerar medarbetare. Studien visar även att de fem viktigaste förutsättningarna och parametrarna för att Akademiska Hus innovationsprocess ska samverka med förvaltningsprocessen är tid, finansiella resurser, gemensam målbild, lärande och komplexitet. Resultatet kan även vara relevant för andra aktörer i fastighetsbranschen. Utifrån analysen utvecklades en modell baserad på de fem parametrarna, den kan användas i ett fastighetsföretags strategiska arbete med att bedriva innovation i förvaltningsorganisationen. Modellen förklarar vad som behöver göras för att bättre integrera innovation i fastighetsförvaltningen och varför. Vidare har även en verktygslåda för innovation i förvaltning utvecklats som beskriver hur ett företag kan styra och utveckla dessa kritiska förutsättningar. / Innovation is a growing phenomenon in the real estate field both in Sweden and internationally. Real estate companies and other players on the market are investing capital on digitalisation and innovation processes. The research fields innovation and property management are well-explored areas in the academic literature as separate topics. However, the academic literature and research on innovation and property management as a combined field is deficient and rather unexplored. Therefore, this master’s thesis aims to explore how an innovation process can interact with property management and thereby contribute to the gap in the academic literature. Furthermore, the study aims to investigate what values innovation contributes with to property owners and other actors on the real estate market. This study has been conducted as a case study on the real estate company Akademiska Hus AB. The company owns, develops and manages university and educational environments in Sweden. The case study provides an analysis of how the two processes work together and has also identified improvement potential for the Innovation and Sustainable Development and Property Management units within the company. Collected data consisted of documents from the case study regarding innovation, strategy and property management and qualitative data from 22 semi structured interviews. The interviewees consisted of respondents from Akademiska Hus and other relevant actors and experts on the Swedish real estate market. The results from the empirical study were analysed thematically and theoretically on the basis of the thesis's theoretical framework on innovation and organization. The study shows that innovation contributes with values in terms of new business models and revenue opportunities, individual and organisational values such as development and learning. In addition, innovation creates a value for the real estate company in terms of the company’s relevance on the market in the future. Innovation also enables the company to recruit skilled and committed employees. Furthermore, the study shows that the five most important requisites for an innovation process to integrate with property management are time, financial resources, shared vision, learning and complexity. Based on the empirical material collected and presented theoretical frameworks, a model could be developed based on the five parameters. The model can be used in developing a strategy for a real estate company to pursue innovation within the property management organisation. Additionally, a toolbox for innovation in property management has been developed. The toolbox aims to describe how a company can steer and develop the five critical conditions presented in the model.

The AEC sector is perceived as an interdisciplinary, fragmented, and project-based industry with temporary project organizations. These characteristics establish requirements for efficient communication and collaboration. In the last decade, BIM emerged as a promising IT-tool that may provide enhancements within the AEC sector. BIM possesses the capability to provide various benefits and possibilities, such as improving communication and collaboration. Despite all these promises, the take-up and implementation of BIM have been relatively slow in the AEC sector when compared with the manufacturing sector. When it comes to implementation, public clients are proposed as change agents in the AEC sector, due to their ability to incorporate demands on the AEC industry actors’ work practices within the procurement stage. Nonetheless, the implementation of BIM is deemed a challenging task. This is mainly due to the limited understanding of the challenges and benefits that accompany the process of implementation as it is pursued. Previous research indicates a constant need to update the challenges and benefits related to BIM implementations. Furthermore, studies also highlighted the need for exploring more case studies. Hence, this paper identifies, compiles, and reflects upon the challenges and benefits within the public clients’ BIM implementation process. A systematic literature review is conducted where 8 case study articles have been selected out of 600 initially identified. A total of 113 challenges and benefits were extracted to subsequently be categorized and reflected upon, according to the PMBOK’s (Project Management Body of Knowledge) 10 knowledge areas. / Byggbranschen upplevs vara en väldigt tvärvetenskaplig, splittrad och projektbaserad industri med innefattande temporära projekt i form av organisationer. Dessa egenskaper ställer effektiva krav på kommunikation och samarbete. Under det senaste årtiondet har BIM framkommit som ett lovande IT-verktyg som kan bidra till många lösningar och möjligheter inom byggbranschen. Exempel på dessa förbättringar är kopplade till just kommunikation och samarbete. Trots dessa lovord har den faktiska implementeringen av BIM i byggbranschen varit relativt långsam. Offentliga beställare lyfts ofta fram som potentiella förnyare, detta på grund av deras förmåga att införa nya krav på arbetsmetoder kopplade till offentliga upphandlingar. Likafullt anses fortfarande implementeringen av BIM vara en utmanande uppgift. Detta är främst på grund av den begränsade kunskapen om de utmaningar samt fördelar som finns med i själva implementeringsprocessen. Dessutom indikerar tidigare forskning att utmaningar samt fördelar bör uppdateras löpande så att industrin kan ta del av dessa. Utöver det finns ett behov av ytterligare forskning kring fallstudier. Målet med detta examensarbetet är därför att identifiera, samla och reflektera på fördelar samt utmaningar som är kopplade till den offentliga beställares implementeringsprocess. En litteraturstudie genomfördes och ledde till 600 vetenskapliga artiklar som till slut blev till 8 valda fallstudier. Totalt kunde 113 fördelar och utmaningar utvinnas och därefter kategoriseras i enlighet med de 10 kunskapsområdena inom PMBOK och slutligen reflekteras över.

Background: Digital tools have been influencing many organizations in recent years. Something that has become very popular among organizations are standardized ERP-systems that facilitate the work of various departments. Lately, it has also become increasingly common with cloud-based ERP-systems that allow the customer organization to focus only on its business and not having to think about servers and applications. Implementing a standardized business system is, however, a complex process with several critical success factors that are important for success. One company that has succeeded with the implementation is Arbetskläder AB (fictitious name) which implemented SAP in 10 months. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the critical success factors in connection with implementing a cloud-based standardized ERP-system in a customer organization and to understand which critical success factors have influenced the selected company's successful implementation. Method: This study used a qualitative method with an abductive approach for investigating the depth of the implementation process. A case study of a company that recently implemented a standardized business system is used to analyze the implementation process and the critical success factors. The study is therefore limited to only one company and one implementation toget several perspectives and more in-depth knowledge. In this case study the data collection method has been semi-structured interviews which allows an opportunity to get a good understanding from each respondent. There have been four interviews with four different respondents. The collected data has been analyzed through thematic analysis and compared with previous research. Conclusion: There are many critical success factors that are important to the success of animplementation with a new cloud-based standardized ERP-system. This study has shown that experience, which was not one of the success factors found in previous research, has been very central to Arbetskläder AB's successful implementation of SAP in just 10 months. In addition to experience, the choice of ERP system, project management and communication has been prominent when the company has succeeded in implementing SAP. This conclusion is aligned with previous research. The three critical success factors from previous research that were not as central but still affected the implementation were management support, user resistance and education.