Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet. De ansåg att ART hjälpt dem att hantera sin aggressivitet och givit dem verktyg för att kunna handla annorlunda. De uttryckte att det som skiljde deras förra skola från den nya är att de på den nya skolan får det stöd de behöver, till exempel genom ART:s metoder och strategier, samt att det finns fler pedagoger per elev och att klasserna är mindre. Följden av detta är att eleverna upplevde att deras koncentration ökade vilket resulterat i att skolgången blivit förbättrad. Slutsatsen av undersökningen är att ART integrerat i en skolverksamhet kan stödja aggressiva elever i att bryta sitt beteende. Vidare är slutsatsen att lärare och elever som ingår i en verksamhet med ART integrerad upplever skolsituationen som mer hållbar och positivt utvecklande än då eleverna ingick i en skolverksamhet utan ART eller där ART inte var integrerad i övrig verksamhet och i bemötande av eleverna.

I september 2015 kom världens länder att sluta upp kring en plan för global hållbar utveckling. Envägledande plan för policyutveckling och arbete på nationell, regional och global nivå. Agenda 2030 - Transforming our world som den heter och i uppsatsen refereras den som Agenda 2030 (A/RES/70/1/,2015). Uppsatsen du nu håller i din hand undersöker Länsstyrelsen i Stockholms arbete med Agenda 2030. Iuppsatsen utforskas förutsättningarna för myndigheten att arbeta med agendan, hur man på myndighetenhittills har hanterat uppdraget och hur man förstår uppdraget. Uppsatsen lyfter fram kunskapsläget kringAgenda 2030, olika hinder för arbetet och inte minst motivationen och förväntningar hos tjänstemännen att arbeta med uppdraget. Studiens empiriska material består av en kartläggning och sammanställning av alla yttranden som Länsstyrelserna i Sverige gjort på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Regeringen, 2016d), intervjuer med tjänstemän som direkt ellerindirekt arbetar med Agenda 2030 samt en enkät om Agenda 2030 på Länsstyrelsen i Stockholm.I analysen av det empiriska materialet framkallas en bild av motsättningar samtidigt som det finns enallmänt positiv anda. Höga prioriteter bland beslutsfattare angående Agenda 2030 kontrasteras mot en lågupplevd prioritetsnivå bland tjänstemän som kommer att arbeta med Agenda 2030. Analysen visar att det finns flera grundläggande förutsättningar som kan innebära svårigheter för att Länsstyrelsen i Stockholmatt genomföra Agenda 2030 i enlighet med dess grundläggande ambitioner. Dessa handlar om att man istort sett är ganska nöjd med det man åstadkommer i sitt dagliga arbete och att Agenda 2030 kan bli ett insorteringsdokument snarare än ett verktyg för förändringsarbete. Analysen visar att kunskapsnivån om Agenda 2030 är låg och att verksamhetsområdet har stor påverkan vilka frågor man tycker är viktigare än andra i agendan vilket i sig är ett problem när det kommer till att arbeta utifrån helheter. Studien bekräftar vikten av tydlighet kring vad som ska implementeras och dess prioritering för att tjänstemän ska prioritera frågan. Studien pekar mot att ett nytt förhållningssätt kommer att krävas för att Agenda 2030 ska blir det levande ramverk som det är tänkt att vara för att åstadkomma en transformativ förändring, detta gäller även Länsstyrelsen i Stockholm.

The ambition for a more digitalized and effective line of business is large for building companies. It is of great importance, to the companies in the building sector, that the adaption of new tools and methods of working happen to secure their place in a modern and competitive line of business. BIM-building process is the tool the companies need to reach their ambitions.  One of Veidekke´s goals is to use BIM throughout the entirety of their projects. This work has with cooperation with Veidekke Sverige clarified what obstacles there are for the implementation of BIM in the building production an also to give propositions for actions to fix these obstacles. The study has mainly been done through half controlled interviews with key individuals and thru available literature studies.  The result of the study has shown that there are three main obstacles that have slowed the implementation of BIM in the building process. These obstacles are as follows: the level of detail of the BIM model, technical difficulties associated with software and hardware, and the human aspect.  The solutions to these obstacles have been brought forward regarding the position of Veidekke Sverige, in the line of business of building, regarding BIM, and are made up of our own speculations from past experiences and knowledge gathered though the course of the education.

Byggbranschen lever idag med epitetet att vara konservativ med en låg produktivitet, vilket delvis beror på den långsamma digitala utvecklingen i branschen. Digitalisering möjliggör för verksamheter att effektiviseras och en del av digitaliseringen av byggbranschen är byggnadsinformationsmodellering, BIM. BIM har visat sig förbättra utförande och samarbeten i byggnadsprojekt men förutsätter organisationsförändringar då arbetsroller och kunskap är viktiga parametrar när BIM implementeras i ett projekt. Implementeringsarbete är dock komplext i teknikstyrda processer och kräver ett ledarskap med kompetens samt genomtänkta strategier.  Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för hur förändringsledning påverkar användandet av digitala verktyg i renoveringsprojekt och belysa eventuella faktorer som påverkar användandet. Studien utgick från teorierna Diffusion of innovation och Kotters åttastegsmodell för förändringsledning. Genom en fallstudie vid tre renoveringsprojekt har implementeringen av digitala verktyg studerats. I studien har 14 semistrukturerade intervjuer genomförts med digital coach, BIM-koordinator, projektens produktionsledning och projektchefer. Studien identifierar att förändringsarbete tar tid och att användningen av digitala verktyg i en första fas främst styrs av intresse. När det finns ett motstånd mot förändring visar det sig vara viktigt med tydliga strategier och att det finns en förändringsvision som kan övertyga och motivera medarbetare. För att medarbetarna ska få stöd i användningen genom hela implementeringsprocessen krävs ett nära ledarskap, med en struktur som möjliggör kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av det digitala verktyget. Genom studiens resultat och tidigare forskning inom fältet konkluderades slutligen vikten av genomtänkta strategier, tydligt ledarskap och en öppen kommunikation inom organisationen för att ändra befintliga arbetssätt. / The construction industry today lives with the epithet to be conservative with low productivity, which is partly due to the slow digital development in the industry. Digitalization opens for opportunities to streamline operations and one part of the digitalization of the construction industry is Building Information Modeling, BIM. BIM has been shown to improve performance and cooperation in construction projects but it requires organizational changes, both in terms of new roles and knowledge. Furthermore, the implementation process is complex in technology-driven processes and requires leadership with clear strategies. This study aims to increase the understanding of how change management affects the use of digital tools in renovation projects as well as highlighting the factors that influence the usage. The study was based on the theories Diffusion of Innovation and Kotter's 8-step model for change management. Through a case study on three renovation projects, the implementation of digital tools has been studied. In the study, 14 semi-structured interviews were conducted with a digital coach, BIM coordinator, project management teams and project managers. Factors identified were that change takes time and in a first phase it is primarily the self-interest that governs the use. If there exist resistance to change, it appears to be important with clear strategies and a change vision to convince and motivate the employees. In order for employees to get support in their use throughout the implementation process, close leadership is required, together with an organization structure that enables continuous follows-ups and evaluations of the digital tool. Finally, the results of the study and previous research in the field concluded the importance of thoughtful strategies, clear leadership, and open communication within the organization to change existing working methods.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap. Vi har dels undersökt hur de ser på sexualitet och relationer i sig och dels vilka möjligheter eller svårigheter de upplever både i det ämnesintegrerade och i den ämnesöverskridande undervisningen. Skolverket uttrycker i samband med de nya skrivningarna förhoppningar om att lärare i olika ämnen framöver kommer jobba såväl ämnesintegrerande som ämnesöverskridande med sexualitet och relationer. Baserat på de svar vi fått i våra intervjuer, belyser vi olika implementeringsproblem, såsom den upplevda bristen på fortbildning, strukturella problem på organisationsnivå och även i viss mån tidsbrist.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras. Frågeställningarna kretsade kring hur personalen definierade kvalitetsarbete och vilka förväntningar de hade på detta arbete. Vidare frågade vi hur kvalitetsledningen påverkade personalens operativa arbete och om de såg något specifikt kvalitetsperspektiv gällande kvinnliga klienter. Vi ville fånga skapandet av den gemensamma kulturen kring kvalitetsarbetet på anstalten, och våra resultat visar på att kommunikationen personalen emellan var det mest centrala i detta. Att personalen var engagerad och arbetade med en öppen människosyn och med en tro till klienternas förändringsförmåga, var en av förutsättningarna för ett lyckat kvalitetsarbete. Personalens fundamentala definition av kvalitet var klienternas lyckade frigivning, och deras syn på kvalitetsarbetet var att en strävan efter den lyckade frigivningen låg i verksamhetens existensberättigande.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas uppfattningar kring en likvärdig bedömning och betygssättning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus läggs på implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvärdighetskraven inte upprätthålls på skolorna vilket är ett problem. Ämnet är av stor relevans då lärarens betygssättning har en stor påverkan i elevernas framtida liv. Lärarnas väg till bedömning av elevers kunskaper innebär att de är kvalificerade och införstådda med kunskapskraven. Betygssättning är ett aktuellt ämne i samband med införandet av den nya läroplanen 2011 och det finns lite forskat kring området. Studiens metod är en empirisk undersökning som består av kvalitativa intervjuundersökningar med fem historielärare. Teorin består av olika teoretiska teman med fokus på summativ bedömning. Resultatet åskådliggör att implementeringen av Lgr 11 har hanterats olika beroende på skola. Enligt lärarna sker en likvärdig betygssättning genom utgångspunkt i kunskapskraven, samsyn, avpersonifiering och att hänsyn tas till elevers olika förutsättningar. Kunskapskraven uppfattas positiva men kritik riktas mot deras innebörd. I undersökningen diskuteras svårigheterna lärarna möter i skolans likvärdighetssystem. Bristerna är en ofullständig samsyn, implementering, obehörig ämnesdidaktik, skilda elevunderlag, otydliga kunskapskrav, tidsbrist, elevkännedom, språkhinder och elevers olika förutsättningar. Konsekvensen är att lärarens bedömning inte är likvärdig på grund av bristerna som förekommer i dagens skola, och stort ansvar läggs på rektorer, skolverket och staten för att vidta åtgärder.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.