Larger companies have adapted industry 4.0 and it’s benefits while SMEs still face significant barriers such as limited resources and knowledge gaps. By exploring AI implementation, this research aims to provide insight into the suitability and prerequisites for implementation of various AI solutions in automation on manufacturing SMEs, helping them overcome these challenges and remain competitive on the market. To answer the questions a literature review was conducted followed by two case studies at manufacturing SMEs. The case studies involved semi-instructed interviews and observations at site. The information gained was used to analyse and acquire relevant conclusions. The analysis highlights factors affecting AI implementation in manufacturing systems, such as data quality, economic resources, competence development, manager support etcetera are mentioned. Additionally, methods for AI implementation, including ML cloud computing, robotics and Decision support system are discussed. Furthermore, the case studies illustrate exemplify the challenges and aspirations of SMEs in adopting AI, showcasing their varying levels of readiness and approaches towards automation and IT integration. The result show that the lack of competence is a major barrier for SMEs in AI implementation. Both companies recognize the need to digitalize to remain competitive in the market. It is also shown that AI implementation requires the right expertise and support from management to succeed. SMEs also need to start collecting relevant data since it is an identified prerequisite for implementation. This study implies to manufacturing SMEs and how they can implement AI, identifying their needs. It also implies to AI developers that want to create SME-specific tools and helps consultants provide SMEs with accurate advice. The discussion highlights that SMEs are not yet ready for huge AI technology since they lack many of the previously mentioned prerequisites. They should however start with implementing other technology from industry 4.0 since they are highly needed to become more digitalized. The methodology is also discussed and talked about how a triangulation method was used and can help to strengthen the quality of this research. / Större företag har anpassat sig till Industri 4.0 och dess fördelar, medan små och medelstora företag (SME) fortfarande möter betydande hinder som begränsade resurser och kunskapsluckor. Genom att utforska AI-implementering syftar denna forskning till att ge insikt i lämpligheten och förutsättningarna för att implementera olika AI-lösningar inom automatisering för tillverkande SMEer, vilket hjälper dem att övervinna dessa utmaningar och förbli konkurrenskraftiga på marknaden.   För att besvara frågorna genomfördes en litteratur undersökning följt av två fallstudier vid tillverkande SMEer. Fallstudierna involverade semi-strukturerade intervjuer och observationer på plats. Informationen som erhölls användes för att analysera och dra relevanta slutsatser. Analysen belyser faktorer som påverkar AI-implementering i tillverkningssystem, såsom datakvalitet, ekonomiska resurser, kompetensutveckling, chefsstöd med mera. Dessutom diskuteras metoder för AI-implementering, inklusive maskininlärning, molntjänster, robotik och beslutsstödsystem. Vidare illustrerar fallstudierna de utmaningar och ambitioner som SMEer har vid antagandet av AI och visar deras varierande nivåer av beredskap och tillvägagångssätt för automatisering och IT-integration.   Resultaten visar att bristen på kompetens är ett stort hinder för SMEer vid AI-implementering. Båda företagen erkänner behovet av att digitalisera för att förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Det framgår också att AI-implementering kräver rätt expertis och stöd från ledningen för att lyckas. SMEer måste även börja samla in relevant data eftersom detta är en identifierad förutsättning för implementering. Denna studie riktar sig till tillverkande SMEer och hur de kan implementera AI genom att identifiera deras behov. Den riktar sig även till AI-utvecklare som vill skapa verktyg specifika för SMEer och hjälper konsulter att ge SMEer korrekt rådgivning.   Diskussionen belyser att SMEer ännu inte är redo för storskalig AI-teknik eftersom de saknar många av de tidigare nämnda förutsättningarna. De bör dock börja med att implementera annan teknik från Industri 4.0 eftersom den är mycket nödvändig för att bli mer digitaliserade. I metodologin diskuteras också och hur en trianguleringsmetod användes, vilket bidrar till att stärka kvaliteten på denna forskning.

Svenska skolor har länge haft en målsättning att integrera vägledning i undervisningen. Under 1970-talet visade utvärderingar att hela skolans ansvar inte var välfungerande och nästintill okänt för skolledningen och lärare. Vägledning som hela skolans ansvar innebär att all pedagogisk personal ska bidra med vägledning till eleverna. Än idag visar forskning att organiseringen med vägledningen är svag och att lärares involvering brister. Syftet är därför att undersöka högstadielärares involvering och uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar på en grundskola i en större stad samt vilka organisatoriska förutsättningar som eventuellt saknas för att implementera vägledningen i undervisningen. Frågeställningarna är:  Hur uppfattar högstadielärare på en grundskola i en större stad sin roll i vägledning som hela skolans ansvar? Vilka organisatoriska förutsättningar identifierar högstadielärare för att arbeta med vägledning som hela skolans ansvar i undervisningen?  Vi har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare. Empirin har analyserats utifrån organiseringsperspektivet som fokuserar på sex organisatoriska förutsättningar som behövs för att förändring och utveckling ska vara möjlig. Huvudresultatet visar att högstadielärares uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar skiljer sig och att de organisatoriska förutsättningarna brister för att högstadielärarna ska implementera vägledningen i undervisningen.

På grund av stora utsläpp av växthusgaser är klimatförändringar ett stort hot mot våra samhällen. Med klimatförändringar drabbas samhällen av mer extrema väderhändelser som även ökar i antal. Förutom att arbeta för att minska utsläppen som driver på att klimatförändringarna sker kan även städer och samhällen stärkas och bli mer motståndskraftiga genom klimatanpassning. Klimatanpassning kan innebära olika fysiska och informativa åtgärder för att minska skador eller hantera skador när extremväder slår till.  Just klimatanpassning har även lyfts fram som ett viktig arbete som behöver intensifieras av just försäkringsbranschen. Idag kan svenska försäkringsbolag erbjuda ett fullt skydd mot skador på egendom som drabbas vid extrema väderhändelser men de har börjat flagga för att detta kan komma att ändras. När händelser av extremväder går från att ske oförutsett till att bli förutsedda händelser på grund av klimatförändringarna kan inte längre skadekostnader täckas i lika hög grad. Försäkringsbolag kan tvingas höja försäkringspremier eller i vissa grad sluta erbjuda försäkringar. Detta kommer drabba både individer och kommuner utifrån ekonomiska faktorer. För kommunerna bör dessa varningar driva på klimatanpassningen då riskområden och förhöjda risker för skador kan leda till att invånare inte kan bo eller flytta till kommunen. Arbetet med klimatanpassning är alltså viktigt för den strategiska fysiska planeringen för att kunna skapa hållbara samhällen.  Denna studie är en flerfallstudie av sex svenska kommuner som har någon typ av strategiskt dokument för att hantera klimatanpassning. Dessa dokument tillsammans med kommunernas översiktsplaner har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån försäkringsbranschens önskade krav och förslag. Hur arbetet med klimatanpassning implementeras i svenska kommuner har även analyserats utifrån implementeringsteori. Resultatet visar att kommunerna i hög grad arbetar utifrån de önskade krav och förslag gällande klimatanpassning som försäkringsbranschen trycker på men att vissa önskade krav och förslag är enklare att implementera i den kommunala verksamheten. Tillgången till tillräckliga resurser, åtaganden som redan på något vis är implementerade i verksamheten och tydlighet gällande ansvarsfördelning är betydande förutsättningar för god klimatanpassning i svenska kommuner. Slutligen har det även konstaterats att klimatanpassning främst implementeras i kommunerna genom ett top-down-perspektiv. Det är de högre nivåerna i ett hierarkiskt system som skapar riktlinjerna som kommuner och fastighetsägare sedan ska följa. Gällande vissa frågor kring klimatanpassning kan ansvaret hanteras på lägre nivåer men i vissa fall skapas en otydlighet kring ansvar vilket kan försvåra klimatanpassningsarbetet hos kommunerna.

Over the past six years, trust based leadership has rapidly gained popularity in municipalities all over Sweden. The upswing in popularity followed a report published by Tillitsdelegationen in 2018 and resulted in multiple municipalities leaving their old detailed oriented management for a new management style that focuses on trust in the employees and their skills. Since Tillitsdelegationen did not provide a clear, definite instruction on how to implement trust-based management in the organisations in their report, the municipalities themselves have complete freedom which lead to many different versions being implemented across the country. Even though the municipalities share the same name of their new management style, the reality of it varies a lot. The main difference between the municipalities is how they organize it, as some choose to organize it as a management philosophy, and others chose to organize it as an approach to management. However, the municipalities did more or less agree in certain parts of trust-based management, mainly regarding increased dialogue within the organization. From a new institutionalist perspective, the municipalities as organizations are slow and do not adjust to change quickly. This is made clear in how some of the municipalities adjust the reform to fit the organization, rather than adjusting the organization according to the reform. The implementation of trust-based management in the municipalities have not resulted in the extinction of result-based management but is rather seen as an add-on to the already existing management forms.

Användningen av artificiell intelligens (AI) är ett högaktuellt ämne i samhället och även inom det sociala arbetet. Denna studies syfte är att undersöka AI inom socialt arbete. Upplever socialarbetare att deras arbetssätt påverkas av att AI-baserade beslutsystem implementeras och i så fall hur? Vilka för-respektive nackdelar upplever socialarbetare med implementeringen av automatiserade beslutsystem inom socialt arbete? Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och handläggare inom försörjningsstöd, omsorgsförvaltning och myndighet i fyra olika kommuner i Sverige. Idag används olika standardiserade verktyg och automatiserade beslutsystem av socialtjänsten. Det automatiserade beslutssystemets syfte är att effektivisera arbetet, men även att göra likvärdiga bedömningar. Resultatet av denna studie visar att implementeringen av AI har förändrat socialarbetarnas dagliga arbete genom en effektivisering, med mindre administrativa arbetsuppgifter. Digitaliserade tjänster har som syfte att underlätta för klienter, men studien visar en oro för social isolering. Till exempel när klienter inte längre behöver träffa socialarbetare eller ta sig ur hemmet för att skicka in en ansökan. Det rör sig även om komplexa system som kräver ny kunskap, där kommunerna beskrivs stå inför en stor utmaning när IT avdelningar inte har den kompetens som AI kräver. / The use of artificial intelligence (AI) is a highly relevant topic in society and within social work. The purpose of this study is to investigate AI within social work. Do social workers feel that their working methods are affected by the implementation of AI-based decision systems, and if so, how? What advantages and disadvantages do social workers perceive with the implementation of automated decision systems in social work? The study was conducted using a qualitative method, in the form of six semi-structured interviews with social workers and caseworkers in social assistance, care management, and authority in four different municipalities in Sweden. Today, various standardized tools and automated decision systems are used by social services. The purpose of the automated decision system is to streamline the work, but also to make equivalent assessments. The results of this study show that the implementation of AI has changed social workers' daily work through increased efficiency, with fewer administrative tasks. Digital services aim to facilitate clients, but the study shows concern about social isolation. For example, when clients no longer need to meet social workers or leave their homes to submit an application. There are also complex systems requiring new knowledge, with municipalities facing a significant challenge as IT departments lack the competence that AI demands.

Sveriges regioner har ett samhällsviktigt och omfattande uppdrag, som kräver implementering av olika målsättningar. En lyckad målimplementering förutsätter en riktgivande verksamhetsstyrning med välvalda styrverktyg. Denna studie syftar till att öka förståelsen för styrning inom offentlig sektor genom att undersöka hur en svensk region uttrycker och använder styrverktyg för att implementera ett mål. Studien använder en kvalitativ metod där datainsamlingen baseras på interna dokument och semistrukturerade intervjuer. Arbetet utgår från ett effektmål, Ett klimatneutralt Gotland, från Region Gotlands regionala utvecklingsstrategi. Regionens styrverktyg analyseras utifrån Simons Levers of control, som består av det värdebaserade, gränssättande, diagnostiska och interaktiva styrsystemet. Resultatet indikerar att regionen i den operativa verksamheten använder styrverktyg inom samtliga styrsystem för att implementera effektmålet. Däremot skiljer sig respondenternas uppfattning stundtals, vilket indikerar att implementeringen inte når hela vägen ner i organisationen. Resultatet stärker tidigare forskning som hävdar att implementering av mål är svårt, speciellt i organisationer med en politisk struktur.

Digitala verktyg är en stor del av undervisningen i dagens skola. Lärare förväntas bedriva undervisning med digitala verktyg som gynnar elevernas inlärning och samtidigt tillgodose eleverna med en digital kompetens. För att lärarna ska lyckas med det behöver de själva vara pedagogiskt digitalt kompetenta.  Syftet med den här studien är att undersöka hur rektorer arbetar för att utveckla den pedagogiska digitala kompetensen hos lärarna. Studien syftar även till att synliggöra hur lärares pedagogiska digitala kompetens används för att främja elevers läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för mellanstadiet. Frågeställningarna som studien utgår från är:“Vilka möjligheter och hinder finns det för rektorer att tillgodose lärare med pedagogisk digital kompetens för att gynna läs- och skrivundervisningen?” och “Vilka möjligheter och hinder finns för svensklärare i deras utveckling av pedagogisk digital kompetens?”. Det är en kvalitativ studie där fyra rektorer och fem svensklärare har intervjuats. Implementeringsteorin är det teoretiska ramverket som vår analys av empirin grundar sig på där begreppen förståelse, vilja och kunnande är i fokus. Resultatet av empirin har analyserats och tillsammans med tidigare forskning legat till grund för diskussionen. I analysen framkommer det att rektorer och lärare behöver alla tre begrepp för att kunna implementera pedagogisk digital kompetens i svenskundervisningen. Däremot är det en eller flera av begreppen som brister vilket gör att implementeringen av pedagogisk digital kompetens och digitala verktyg i undervisningen inte är möjlig i verksamheten.

This qualitative case study aims to examine the implementation of data-driven detection of unauthorized objects in the production line within the mining industry. With the purpose of contributing with an understanding of how the mining industry can work to create value in the operations as a result of an AI-implementation. Furthermore, the study aims to provide advice and recommendations to deal with identified challenges by highlighting the human factors. The method of collecting data was based on a pilot study, a visit to the organization, interviews with various stakeholders and regular check-in meetings with our contact persons. The data analysis has been data-driven and aimed to embed the empirical material in the project's real-life context. We have identified four challenges: concerns regarding the production stability, the process of information sharing, involvement as well as engagement of end users and stakeholders, and creating true value in the organization as a result of the implementation. Furthermore, based on the result and related research, the case study has formulated six recommendations that we believe can create great opportunities to refute the identified challenges. The result of this case study could be used to help the development of an implementation model for the mining industry and other similar industries.

Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har blivit en samhällsviktig fråga. Allt yngre personer lockas in i den kriminella världen. Idag begår barn och ungdomar brott på uppdrag av äldre ungdomar och vuxna inom kriminella gäng. Initierat av Västerås Stad har Länsstyrelsen Västmanland tillsammans med Polismyndigheten och i samverkan med en rad olika aktörer tagit fram ett informationsmaterial. Gängsnacket, som materialet kom att heta, är ett informationsmaterial som vänder sig till så kallade viktiga vuxna som har nära kontakt med barn och ungdomar. Materialet innehåller exempel på vanliga risk- och skyddsfaktorer som vuxna bör vara uppmärksamma på.  Uppsatsens syfte är att genomföra en extern intressentutvärdering av implementeringsprocessen av informationsmaterialet. Vidare ämnar uppsatsen även att undersöka hur viktiga vuxna har mottagit det. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens respondenter är leverantörer, användare samt observatörer. Uppsatsen har en grundad teoretisk ansats där datainsamling har varvats med analys av data. Ytterligare data, både i form av tidigare forskning och respondentsvar, har kompletterats vid behov under uppsatsens gång.  Uppsatsens slutsats landar i att materialet har många goda förutsättningar för en lyckad implementering. Många användare ser stora fördelar med materialet och dess enkelhet. Dock krävs det att leverantören beaktar de svagheter med materialet som framförts i det fortsatta implementeringsarbetet. Svagheter som upptäckts i samband med denna utvärdering är att vissa användare upplevt att materialet inte bidragit med ny och hjälpsam information. Implementeringsproblemet ligger i hög grad i en bristande vilja och engagemang hos användarna, vilket leverantören då bör arbeta med att förändra.

Date: 2 June 2024 Level: Master Thesis in Product and Process Development, 30 ECT Institution: School of Innovation Design and Engineering, IDE, Mälardalen University Author: Prionty Khan and Perchin Zakholi Title: Implementation of Predictive Maintenance in the context of Industry 4.0 -  A Case Study Supervisor: Antti Salonen Keywords: Predictive maintenance, implementation of predictive maintenance, Industry 4.0 and advanced technologies Purpose: The purpose of the study is to investigate the resources required for implementing predictive maintenance within circuit board production. This is based on identifying areas that do not align with the techniques and principles of Industry 4.0. Research Question: What resources are required to implement a predictive maintenance system in relation to Industry 4.0, to enhance and structure maintenance work within circuit board production? Method: The methodology of the study is based on an abductive approach, which means that the investigated problem is explored by combining theoretical and empirical data to gain a deeper understanding of the subject. By employing a qualitative data collection method, we were able to gain an in-depth insight into various factors and the complexity surrounding our research area. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, while the theoretical framework was grounded in literature and scientific articles. Conclusion: The conclusion of the study is based on the lack of knowledge regarding Industry 4.0 and its technologies, a deficiency in dedicated personnel solely for maintenance, and a low level of technical integration in terms of advanced technology. This presents the opportunity to implement training programs, maintenance departments, and advanced technology for the development of a digital infrastructure. / Datum: 2 Juni 2024 Nivå: Examensarbete inom Produkt- och Processtveckling, 30 HP Institution: Akademin för Innovation, Design och Teknik, IDT, Mälardalens Universitet Författare: Prionty Khan och Perchin Zakholi Titel: Implementeringen av Prediktivt Underhåll inom Industri 4.0 - En Fallstudie Handledare: Antti Salonen Nyckelord: Prediktivt Underhåll, Implementering av Prediktivt Underhåll, Industri 4.0 och Avancerade Teknologier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de resurser som krävs för implementeringen av prediktivt underhåll inom kretskortsproduktionen. Detta grundar sig på att identifiera områden som inte förhåller sig till tekniker och principer för industri 4.0. Frågeställning: Vilka resurser krävs för att implementera ett system för prediktivt underhåll i förhållande till industri 4.0, för att förbättra och strukturera underhållsarbete inom kretskortsproduktion? Metod: Studiens metodik bygger på en abduktiv strategi, vilket innebär att det undersökta problemet utforskas genom att kombinera teoretisk och empirisk data för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Genom att använda en kvalitativ datainsamlingsmetod kunde vi få en fördjupad inblick i olika faktorer och den komplexitet som omger vårt forskningsområde. Den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer, medan den teoretiska referensramen grundades på litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Studiens slutsats bygger på att det finns en bristande kunskap kring industri 4.0 och dess teknologier, en saknad i en dedikerad personal för enbart underhåll samt en låg mognadsgrad av teknisk integration i form av avancerad teknologi. Detta utgör möjligheten att implementera utbildningsprogram, underhållsavdelning samt avancerad teknologi för utvecklandet av en digital infrastruktur.