Syfte: Digitalisering av byggbranschen har ökat succesivt de senaste åren i takt med att nya effektiva BIM-verktyg lanseras på marknaden. Med ny teknik effektiviseras föråldrade metoder och kvalitetssäkringen förbättras. BIM som verktyg i produktionsstadiet är ej lika utpräglat som i andra skeden av ett byggprojekt. VVSproduktion överlag präglas av föråldrade metoder och en förnyelse av detta skede ligger i tiden då nya effektiva verktyg utvecklas. BIM360 Build är ett verktyg som är framtaget för att effektivisera byggproduktion. Målet med studien är att genom granskning av utvalda funktioner av BIM360 Build, ge förslag på hur verktyget kan förbättra kvalitetssäkringen, samt att ta fram implementeringsstrategier för verktyget inom VVS-produktion. Metod: Rapporten är en kvalitativ studie med underlag av befintlig forskning inom ämnet. Metoder för insamlad empiri är semistrukturerade intervjuer som utförts på Skanska Sverige AB och Assemblin Ventilation AB samt en dokumentanalys av BIM360 Build. Resultat: Intervjuer på värdföretaget Assemblin Ventilation AB ger en bra inblick i hur ett nationellt stort företag inom ventilationsproduktion arbetar idag. Intervjuer med byggjätten Skanska Sverige AB ger en inblick i hur BIM360 BUILD används efter implementering. Med insamlad empiri kan frågeställningarna besvaras, analyseras och det står klart att BIM-verktyget kan effektivisera många problemområden inom produktionen för Assemblin Vent AB. För en implementering ska lyckas krävs tydliga riktlinjer och strategier från företagsledningen. Konsekvenser: Issues, Cheklist, Equipment och Task är funktioner i BIM360 Build som är ett effektivt verktyg för att öka kvalitetssäkringen inom VVS-produktion. För att säkerställa en effektiv implementering krävs implementeringsstrategier: • Om digitala verktyg som BIM360 Build ska få genomslag krävs det konkreta underlag för att programvaran har fungerat tidigare. • Någon form av expert/support av programmen bör finnas tillgänglig inom organisationen för att underlätta för den äldre generationen. • All personal som ska använda BIM360 Build bör få utbildning om programvaran för att undvika en lång inlärnings- och implementeringsprocess. • En BIM-samordnare bör anställas för att underlätta samordningen i den egna organisationen samt samordningen mellan andra entreprenörer. Begränsningar: Rapporten avgränsas till de fyra funktionerna Issues, Checklist, Euqipment och Task, vilket hanterar avvikelser, egenkontroller, material och delegering av arbetsmoment ute i byggproduktion. Rapporten avgränsar sig till ventilationsbranschen men författarna har förhoppning att resultatet kan generaliseras till övriga installationsgrenar. Nyckelord: kvalitetssäkring, BIM360 Build, implementering, VVS-produktion, digitalisering / Purpose: Digitization of the construction industry has increased successively in recent years as new efficient BIM tools are launched in the market. New technology improves the use of outdated methods and improves quality assurance. BIM as a tool in the production stage is not as pronounced as in the other stages of a construction project. HVAC production, in general, is characterized by outdated methods and a renewal of this stage lies in the time when new efficient tools arrive. BIM360 BUILD is a tool that is designed to make building production more efficient. The aim of the report is to examine the tool BIM360 BUILD and then find out how this tool can increase the quality assurance for HVAC production and to develop implementation strategies. Method: The report is a qualitative study based on existing research within the subject. Methods for collected empirical data are semi-structured interviews conducted at Skanska Sweden AB and Assemblin Ventilation AB and a document analysis of BIM360 Build. Findings: Interviews at the host company Assemblin Ventilation AB provide a good insight into how a nationally large company in ventilation production works today. Interviews with the building giant Skanska Sweden AB gives an insight into how BIM360 BUILD is used after implementation. With collected empirical data, the issues can be analysed, and the BIM tool can streamline many problem areas in the company's production. For an implementation, clear guidelines and strategies are required from management. Implications: Issues, Checklist, Equipment and Task are functions of BIM360 Build which is an effective tool for increasing the quality assurance in HVAC production. Implementation strategies are required to ensure effective implementation: • If digital tools such as BIM360 Build are to be impacted, the proof is required that the software has worked before. • Some form of expert/support of the program should be available within the organization to make it easier for the older generation. • All staff who will use the BIM360 Build should be trained on the software to avoid a lingering learning and implementation process. • A BIM coordinator should be hired to facilitate coordination in their own organization and the coordination between other contractors. Limitations: The report is delimited to the four functions Issues, Checklist, Equipment and Task, which handle deviations, self-checks, materials and delegation of work elements in construction production. The report is limited to the ventilation industry, but the authors hope that the result can be generalized to other installation branches. Keywords: quality assurance, BIM360 Build, implementation, HVAC production, digitization.

<p>Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål.</p> / <p>The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.</p>

<p>The purpose of this essay was to study which arguments social workers used in the basis of their estimation concerning young people of the age 13-18 given an aid, a contact person (swe. kontaktperson). The purpose was also to describe how the legal paragraph, regarding contact person, is regulated and then compare the arguments made by the social worker with the intentions expressed by the legislator. To answer our purposes we studied the law and the intentions expressed by the legislator, which is the foundation for the legal paragraph that regulates contact person, 3 chap. 6 §. Through studies of social journals at five local authorities we collected material to make a comparison between the arguments found in the journals with the intentions expressed by the legislator.</p><p>We used legal method and the perspective of sociology of law. The Swedish law, Socialtjänstlagen (2001:453) is a basic law which means that our legal paragraph, 3 chap 6 §, is open for interpretation. It is every local authority's own option how to apply the paragraph. The results showed that the social workers do use the same terms as the legislator. Our results also showed that the social workers to a great extent used arguments that could not be traced to the intentions expressed by the legislator. The essay is a quantitative study. Our data has been processed through a program for statistical analysis, SPSS, version 14.0 (Statistical Package for Social Sciences).</p>

<p> I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ”Fem frågor om din hälsa” vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral. Studien var kvalitativ och som metod användes fokusgruppsintervjuer och individuell intervju. Framgångsfaktorer var bland annat tilltro till nyttan med frågeformuläret, att det är lätt och enkelt, resurser, information, utbildning, kunskap, uppföljning, feedback och att det finns en rutin för att nå alla patienter. Hinder var till exempel upplevelse av att det är svårt att tillfråga vissa patienter och känsla av osäkerhet, tidsbrist samt brist på kunskap i motiverande samtalsmetod. Den största skillnaden mot tidigare arbetssätt verkar inte främst vara själva införandet av frågeformuläret, utan till vilka patienter frågorna ställdes och av vilka yrkesgrupper.</p> / <p>Health care provides a great opportunity for preventive and  health promoting work. The questionnaire "Five questions about your health," is addressed to patients and contains questions about physical activity, BMI, the use of tobacco and alcohol and questions about general and mental health. The questionnaire has two purposes; the first is for the patient to receive support in order to maintain or find a healthy lifestyle, secondly the questionnaire is a tool for the staff to identify lifestyle and perceived health status of the patient and provide the basis for talks and possible further action. The aim of this study is to investigate the success factors and obstacles according to staff to implement and use this lifestyle questionnaire as a tool in the daily work at a primary health care center. The study has a qualitative design and focus group and individual interviews are the methods that have been used. Success factors were for example confidence, easy and simple, appropriate level of resources allocated, importance of information, education, knowledge, monitoring, feedback and a routine in place to reach all patients. Obstacles were for example experience that it is difficult to query some patients, a feeling of uncertainty, time constraints and lack of knowledge of Motivational Interviewing. The major difference from previous ways of working does not seem to be the introduction of the questionnaire, but rather the kind of patient groups that were queried and the groups of professionals that asked the questions.</p>

<p>Bachelor essay in political science by Linus Johansson, fall of 2006</p><p>“Aid and corruption: How do aid donors handle the corrupt regimes?”.</p><p>Supervisor: Jan Olsson.</p><p>The purpose of this essay is to describe the aid relation between donors and corrupt</p><p>governments, to find out whether donors reckon on the problems with implementation of aid</p><p>to corrupt governments when they decree their aid policy. There are a lot of different ways to</p><p>implement the economic aid that are being used by the donors today, and this essay will try to</p><p>exemplify the different methods of implementing the economic aid. To elucidate the relation</p><p>between donors and corrupt regimes, the essay analyzes three themes: the first two questions</p><p>are about the policies used by the donors, and the third question are used to shed light on the</p><p>actual implementation of aid to corrupt governments. The three themes are: i) Different aid</p><p>policies used by the donors ii) Do donors use particular policies against corrupt regimes? iii)</p><p>Do corrupt regimes receive less foreign aid? This study stresses the fact that donors do not</p><p>act like a group unit in the matter of development assistance policy, instead they act in</p><p>several separate groups, this may complicate the endeavour of making economic aid effective.</p><p>The conclusion of the essay is that corrupt governments are treated the same way that lesscorrupted</p><p>government are, nothing today indicates that donors would give less economic aid</p><p>to the corrupt regimes. This is interesting considering that donors outwards maintain the</p><p>importance of rewarding good institutions, that signifies that those who in practice does not</p><p>attach great importance in this matter does not fulfil their own policies. It is an important</p><p>issue because corruption seems to debilitate the effects of development assistance, but</p><p>development assistance having problem of debilitate the corruption in the recipients’</p><p>countries.</p>

<p>The purpose of this essay is to review the Swedish international development cooperation carried out by Sida to control whether the implementation of the international aid is compatible with the policy. There are a lot of different ways to implement the economic aid that are being used by the donors today. The Swedish method has since the 1960s mainly been focused on attempting to diminish the poverty in the world. In the latest time another goal has been added, that is a focus on supporting the civil rights. This essay will be concentrated to aim on what kind of countries receiving aid from Sweden, and exactly why these countries are being chosen.</p><p>The main question of this essay is: What countries are receiving the international developing aid, and how can this distribution be understood? To answer the main question there are two themes in the essay:</p><p>• What kind of countries is supposed to receive developing aid from Sweden according to the policy?</p><p>• What kind of countries is receiving the aid, and how can this be understood?</p><p>This essay is mainly based on quantitative data obtained from Sida, together with index of corruption and poverty will the different types of Swedish cooperation countries be described.</p><p>The conclusions of this essay are that there are two objectives of the policy: to fight poverty, and to strengthen the civil rights. What is noticeable in this essay is that it seems like there are more recipient of the aid from Sida that are relatively wealthy than there are poor. Still, it is obvious that the poor countries recieve a bigger amount of aid than the wealthy countries do. It is in other words difficult to declare which objective that is the superior one</p>

<p>Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan.</p><p>Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering.</p><p>Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist.</p><p>Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna.</p><p>Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier.</p><p> </p> / <p>Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis.</p><p>Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform.</p><p>Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists.</p><p>Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.</p>

<p>An evaluation: how have the goals of “Vårdkedjeprojektet” been implemented at the treatment centre of Rällsögården</p><p>This evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of “Vårdkedjeprojektet” (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ”internal coordinator” experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ”external coordinators” and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach “Community Reinforcement Approach” (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP?</p><p>The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods. Data was collected through interviews with all the coordinators and clients and a questionnaire was distributed among the staff at Rällsögården. The result shows that the function internal coordinator is appreciated by the external coordinators as well as by staff at Rällsögården. The external coordinators and the internal coordinator find their cooperation as satisfying. However most of the clients experience the contact with the internal coordinator as not satisfying. The majority of the staff at Rällsögården would appreciate more participation from the internal coordinator in the daily treatment work at Rällsögården. A majority of the staff and none of the clients at the institution have knowledge of the significance of CRA. The clients in aftercare have knowledge of the method and they have had CRA-sessions. The two clients in aftercare have two different experiences of the aftercare and the contact with concerned authorities. One of the clients is satisfied with his aftercare and the contact with the internal coordinator and the other client is not satisfied.</p><p>In conclusion a majority of the respondents think that the positive aspects of VKP are the “over-all thinking” and the increased cooperation between social services and institutions. Another important aspect is the guaranteed six months aftercare.</p><p>Keywords: Aftercare, clients, coordinator, Community Reinforcement Approach, implementation, Vårdkedjeprojektet</p> / <p>En utvärdering av hur Vårdkedjeprojektets mål har implementerats i verksamheten på Behandlingshemmet Rällsögården</p><p>Denna utvärdering utförs på uppdrag från Rällsögårdens behandlingshem. Syftet med studien är att dels utvärdera den funktion som innehas av Rällsögårdens interna samordnare (IS), dels undersöka vilka hinder och möjligheter som kan identifieras vid implementeringsprocessen av Vårdkedjeprojektets mål på Rällsögården. Ur syftet formulerades följande frågeställningar: a) hur uppfattas funktionen intern samordnare av personal på Rällsögården, b) i samordnarfunktionen; vad upplevs som verksamt/mindre verksamt avseende samarbetet med samordnare och kontakt med berörda klienter samt personal, c) hur upplevs Vårdkedjeprojektet (VKP) och dess samtalsmetodik Community Reinforcement Approach (CRA) av samordnare, klienter och personal, d) hur har vårdkedjan fungerat för de klienter som avslutat sin behandling på Rällsögården?</p><p>För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades metodtriangulering; det vill säga en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Utvärderingen innefattar material från intervjuer med samtliga samordnare inom VKP, Rällsögårdens interna samordnare och klienter samt data från den enkätundersökning som genomfördes bland personal på behandlingshemmet Rällsögården. Av resultatet framkommer att funktionen intern samordnare är uppskattad av såväl samordnare inom VKP som personal på behandlingshemmet. Samtliga samordnare är nöjda över kontakten med Rällsögårdens interna samordnare och denne är i sin tur nöjd över samarbetet med samordnarna. Flertalet av klienterna är dock ej tillfredsställda över kontakten med den interna samordnaren. Ett önskemål som framförs av personalgruppen är att den interna samordnaren borde vara mer involverad i det dagliga arbetet på behandlingshemmets olika avdelningar.</p><p>Klienterna på institutionen uppger att de ej har kännedom om CRA, medan klienterna i eftervård har kunskap om metoden och har haft CRA-samtal. Även flertalet av personalen på behandlingshemmet uppger att de ej har kännedom om metoden. De två klienterna i eftervård har olika upplevelser av vårdkedjan och kontakten med berörda myndighetspersoner. Den ena klienten är nöjd över sin eftervård och den andra klienten är missnöjd med den. Flertalet respondenter menar att de positiva aspekterna av VKP är att projektet innebär ett helhetstänkande och att det har ökat samarbetet mellan socialtjänst och institutioner. Ytterligare aspekter som framhålls är projektets långsiktighet och dess satsning på eftervård.</p><p>Nyckelord: Community Reinforcement Approach, eftervård, implementering, klienter, samordnare, Vårdkedjeprojektet</p>

<p>To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study. The implementation of the interim target: Program and strategies for green spaces does not function according to the intention with the environmental objectives. Strong economical incitements and a political will that is locked in the logic of competitiveness, makes the sustainable ecological management impossible in practise. The management by objectives for the green spaces falls in the shadow of other sector goals. The ecological aspects have low priority, which leads to a decision process that strives for ecological sustainability, yet are an vision for the future according to the case study.</p>

<p>This thesis investigates how teachers in political science course A, all from municipal upper secondary schools work with planning their lessons. Due to nationwide regulations and goals set by the The Swedish National Agency for Education, the teachers have to plan their lessons basing on these regulations. However it is not defined how to concretely implement these regulations when planning for the lessons, which may lead to the fact that the teachers’ own interpretations of the regulations cannot be fully avoided in the process of planning for the lessons. The investigation consists of five interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools. The teachers who have taken part in this report come from two different municipal upper secondary schools. The result in this report partly shows that although the basic reference topics set by The Swedish National Agency for Education is the same for each teacher in political science, the planning of the lessons structure can be very different. For example, when the five teachers plan how to make the pupils understand the concept of "democracy", they all planned their lessons having the regulations and goals in mind, but they all have a unique approach in how to prepare for their lessons and explain the concept of "democracy" for their pupils.</p>